Startsida / PBL kunskapsbanken – en handbok / Planering / Detaljplanering / Lämplig mark- och vattenanvändning / Buller vid detaljplanering / När ska reglerna om buller tillämpas
Buller vid detaljplanering

När ska reglerna om buller tillämpas

Granskad: 16 juni 2023

Reglerna gällande buller har ändrats vid flera tillfällen. Till ändringarna i PBL finns övergångsbestämmelser som anger att äldre bestämmelser fortfarande ska gälla för mål och ärenden som påbörjats före den 2 januari 2015. Förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader saknar övergångsbestämmelser men kopplar till PBL:s bestämmelser.

Bestämmelser om buller

Den 2 januari 2015 ändrades och infördes nya bestämmelser i PBL gällande buller, 2 kap 6a § och 4 kap 33a § har tillkommit, i 4 kap 14 § har punkt 5 lagts till och i 9 kap 40 § har ett nytt sista stycke lagts till. Det infördes också en legaldefinition av omgivningsbuller i 1 kap 4 §. Till ändringarna finns övergångsbestämmelser som anger att äldre bestämmelser fortfarande ska gälla för mål och ärenden som påbörjats före den 2 januari 2015.

Förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader trädde i kraft 1 juni 2015. Till denna förordning finns inga övergångsbestämmelser. Förordningen är meddelad med stöd av 9 kap. 12 § miljöbalken men kopplar till PBL. Enligt förordningen ska bestämmelserna i 3–8 §§ i förordningen tillämpas vid bedömningen av om kravet på förebyggande av olägenhet för människors hälsa i 2 kap. 6 a § plan- och bygglagen är uppfyllt

  • vid planläggning,
  • i ärenden om bygglov utanför detaljplanelagt område, och
  • i ärenden om förhandsbesked utanför detaljplanelagt område.

Den 1 juli 2017 ändrades förordningen gällande vissa riktvärden. Ändringen gäller förordningens 3 § och de ändrade riktvärdena ska tillämpas på detaljplaneärenden som påbörjades från och med 2 januari 2015.

6 §
   Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
   1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
   2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
   3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
   4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
   5. möjligheterna att hantera avfall,
   6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
   7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
   8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.

Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.

Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477) .

6 a §
   Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
   1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
   2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.

Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.

Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .

14 §
   I en detaljplan får kommunen bestämma att lov eller startbesked för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning endast får ges under förutsättning att
   1. en viss anläggning för trafik, energi- eller vattenförsörjning eller avlopp, som kommunen inte ska vara huvudman för, har kommit till stånd,
   2. ett visst byggnadsverk på tomten har rivits, byggts om, flyttats eller fått den ändrade användning som anges i planen,
   3. utfarten eller en annan utgång från fastigheten har ändrats,
   4. markens lämplighet för bebyggande har säkerställts genom att en markförorening har avhjälpts eller en skydds- eller säkerhetsåtgärd har vidtagits på tomten,
   5. åtgärder som förebygger olägenheter från omgivningsbuller har vidtagits. Lag (2014:902) .

33 §
   Planbeskrivningen ska innehålla en redovisning av
   1. planeringsförutsättningarna,
   2. planens syfte,
   3. hur planen är avsedd att genomföras,
   4. de överväganden som har legat till grund för planens utformning med hänsyn till motstående intressen och planens konsekvenser,
   5. om planen avviker från översiktsplanen, på vilket sätt den i så fall gör det och skälen för avvikelsen, och
   6. om något av de underlag som avses i 5 kap. 8 § har tagits fram av en enskild, vilket underlag det i så fall är och vem som har tagit fram det.

Planbeskrivningen ska innehålla det illustrationsmaterial som behövs för att förstå planen.

Av redovisningen enligt första stycket 3 ska framgå de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för att planen ska kunna genomföras på ett samordnat och ändamålsenligt sätt samt vilka konsekvenser dessa åtgärder får för fastighetsägarna och andra berörda. Vidare ska det framgå om kommunen avser att ingå exploateringsavtal eller genomföra markanvisningar, dessa avtals huvudsakliga innehåll och konsekvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med stöd av ett eller flera sådana avtal. Lag (2021:752) .

33 a §
   Om en detaljplan avser en eller flera bostadsbyggnader ska planbeskrivningen, om det inte kan anses obehövligt med hänsyn till bullersituationen, innehålla en redovisning av beräknade värden för omgivningsbuller
   1. vid bostadsbyggnadens fasad, och
   2. vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. Lag (2014:902) .

33 b §
   Om en betydande miljöpåverkan inte kan antas enligt det beslut som avses i 5 kap. 11 a § tredje stycket, ska skälen för bedömningen i den frågan anges i redovisningen enligt 33 § första stycket 4. Lag (2021:785) .

40 §
   Av ett bygglov, rivningslov eller marklov ska det framgå
   1. vilken giltighetstid lovet har,
   2. om det ska finnas någon som är kontrollansvarig och i så fall vem eller vilka som är kontrollansvariga,
   3. att lovet inte innebär en rätt att påbörja den sökta åtgärden förrän byggnadsnämnden har gett ett startbesked enligt 10 kap., och
   4. att beslutet om lov ska vara verkställbart enligt 42 a § innan de åtgärder som omfattas av lovet får påbörjas.

Lovet ska också innehålla de villkor och upplysningar som följer av 23, 33 b, 36, 37 eller 38 § eller behövs i övrigt.

Om ett bygglov avser nybyggnad eller tillbyggnad av en bostadsbyggnad utanför ett område med detaljplan ska det, om det inte kan anses obehövligt med hänsyn till bullersituationen, även framgå beräknade värden för omgivningsbuller vid bostadsbyggnadens fasad och vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. Lag (2022:909) .

40 a §
   Om byggnadsnämnden tar ut en avgift för handläggningen av ett ärende om lov eller förhandsbesked, ska nämnden i sitt beslut om avgift redovisa hur avgiften har fastställts. Lag (2018:1136) .

12 §
   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får även i andra fall än som avses i 10 och 11 §§ meddela de föreskrifter som behövs till skydd mot olägenheter för människors hälsa. Regeringen får överlåta åt kommunen att meddela sådana föreskrifter.

I föreskrifter enligt första stycket får anges att verksamheter som kan medföra olägenheter för människors hälsa inte får bedrivas eller att vissa anläggningar inte får inrättas utan att kommunen har lämnat tillstånd eller en anmälan har gjorts till kommunen.

Kan riktvärdena i förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader tillämpas i äldre ärenden

Förordningen med dess riktvärden för trafikbuller ska endast tillämpas i mål och ärenden som påbörjats från och med den 2 januari 2015. Förordningen ska tillämpas vid bedömning av om kravet i 2 kap 6a § PBL på förebyggande av olägenhet för människors hälsa är uppfyllt vid planläggning, förhandsbesked och bygglov. Detta krav gäller från och med den 2 januari 2015 och enligt övergångsbestämmelsen till ändringen av PBL gäller kravet för mål och ärenden som påbörjats från och med detta datum. Det är alltså inte trafikbullerförordningen i sig som reglerar i vilka ärenden den ska tillämpas utan övergångsbestämmelsen till bestämmelsen i PBL som förordningen är kopplad till. Detta innebär att även förordningen ska tillämpas för mål och ärenden som påbörjats från och med den 2 januari 2015. Detsamma gäller ändringen av riktvärden i förordningen som alltså också ska tillämpas för mål och ärenden som påbörjats från och med 2 januari 2015.

Förordningen inklusive de ändrade riktvärdena ska alltså även tillämpas för detaljplaneärenden som påbörjats mellan 2 januari 2015 och 1 juli 2017 då ändringen av förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader trädde i kraft.

Även om förordningen inte ska tillämpas för ärenden påbörjade före den 2 januari 2015 så kan kommunerna ha viss vägledning av de riktvärden som anges i förordningen. Detta gäller både vid handläggning av ärenden enligt PBL och enligt äldre plan- och bygglagen, ÄPBL. För äldre ärenden bör en samlad bedömning göras utifrån den kunskap som är tillgänglig vid prövningen i det enskilda ärendet.

Tidigare än den 2 januari 2015 har det inte funnits några författningsreglerade riktvärden och förordningen har alltså inte ersatt några tidigare värden. Det fanns allmänna råd rörande trafikbuller till ÄPBL, Buller i planeringen 2008:1 och Flygbuller i planeringen 2009:1. Men från PBL:s ikraftträdande 2 maj 2011 till 2 januari 2015 saknades regler inom området.

När anses en plan vara påbörjad

Tidpunkten för när ett planarbete ska räknas som påbörjat regleras inte i plan- och bygglagen. Inte heller anges det vem som får fatta ett sådant beslut. Beslutet kan fattas av olika instanser beroende på kommunens rutiner.

En utgångspunkt är dock att planarbetet kan anses påbörjat när det finns ett formellt beslut att inleda ett ärende om att upprätta en detaljplan. Planuppdrag ges normalt av nämnd eller kommunstyrelse till ansvarig förvaltning inom kommunen. Detta är det vanligaste sättet att starta ett planärende. Eftersom tidpunkten inte regleras i lagen bör kommunen ha tydliga rutiner för när planarbetet kan anses vara påbörjat.

Om planärendet har inletts med ett detaljplaneprogram bör det anses ha påbörjats först då kommunen beslutar att upprätta detaljplanen. (jfr. prop. 2013/14:126 sid. 234)

En enklare planprocess, prop. 2013/14:126 (på Sveriges riksdags webbplats)

Har beslutet om att starta planarbetet tagits i samband med ett planbesked så gäller den lagstiftning som var tillämplig när planbeskedet gavs. Har det i samband med planbeskedet inte fattats något beslut att starta planarbetet, utan detta görs senare, så ska den lagstiftning tillämpas som gäller när beslutet fattas.

Det är alltid möjligt att avbryta en planprocess och börja om enligt gällande lagstiftning.

Vad prövas i bygglov inom detaljplan

Förordningen är inte tillämplig för bygglov som ska prövas inom detaljplanelagt område. I detaljplaner ska markens lämplighet för bebyggelse, bland annat när det gäller bullerfrågan, redan vara prövad och den byggrätt som planen medger gäller.

I 9 kap. 30 § PBL finns ingen hänvisning till paragrafen 2 kap 6 a §. Eftersom 9 kap. 30 § reglerar vad som ska beaktas vid en prövning av bygglovsansökningar inom planlagt område ska ingen prövning göras enligt 2 kap. 6 a § PBL. Av det följer då också att förordningen inte kan tillämpas, eftersom den är kopplad till 2 kap. 6 a § PBL.

Vad gäller för planer där det finns planbestämmelser som reglerar bullernivåer

Detaljplanebestämmelser som reglerar bullernivåer, exempelvis högst 55 dBA vid uteplats, gäller vid bygglovsprövning oavsett när detaljplanen är gjord.

Inomhusmiljöer regleras av BBR

Ljudnivåer inomhus preciseras i Boverkets byggregler, BBR, avsnitt 7. Ljudnivåerna inomhus i en byggnad måste alltid klara kraven i BBR oavsett var byggnaden är placerad och oavsett ljudnivån utomhus. Det är byggherren som är ytterst ansvarig för att den slutliga utformningen av byggnaden innebär att BBR:s krav klaras. Förordningens ljudnivåer avser däremot utomhusvärden vid fasad och vid en eventuell uteplats. De regleringar som finns i detaljplanen för hur byggnadsverk ska placeras och utformas syftar till att förordningens nivåer ska klaras utomhus. Tekniska krav på byggnadernas utförande för att klara BBR:s nivåer inomhus ska inte ställas i detaljplanen utan hanteras i byggprocessen med tekniskt samråd, startbesked och slutbesked.

Boverket (2023). När ska reglerna om buller tillämpas. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/detaljplan/lamplighetsbedomning/buller-vid-detaljplanering/nar-ska-reglerna-om-buller-tillampas/ Hämtad 2024-11-21