Utbyggnad av elnätet och detaljplanering

Granskad: 15 december 2023

Olika aktörer ansvarar för utbyggnad i olika delar av elnätet. För att bygga ut och använda elnät krävs nätkoncession, en typ av tillstånd, men det kan också behövas andra typer av tillstånd. Tillträde till den mark som berörs av ledningsdragningen, inklusive sidoområden, behöver lösas genom markinlösen, markupplåtelseavtal eller ledningsrätt.

Vem har ansvar för utbyggnad av elnät?

Enligt ellagen har ett nätföretag ansvar att se till att elnäten de äger på lång sikt kan uppfylla rimliga krav på överföring av el.

1 §
  Ett nätföretag ska i fråga om sitt elnät ansvara för
   1. drift och underhåll,
   2. utbyggnad vid behov,
   3. eventuella anslutningar till andra ledningsnät,
   4. att nätet är säkert, tillförlitligt och effektivt, och
   5. att nätet på lång sikt kan uppfylla rimliga krav på överföring av el. Lag (2022:596) .

Transmissionsnät

Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med myndighetsansvar att förvalta och utveckla Sveriges transmissionsnät för el. Utvecklingen av transmissionsnätet drivs i syfte att möta samhällets behov av en säker, miljövänlig och ekonomisk elförsörjning. Detta ingår i Svenska kraftnäts myndighetsuppdrag. Vartannat år ska Svenska kraftnät redovisa planerad utveckling av transmissionsnätet i en investeringsplan med en planeringshorisont på tio år.

18 §
  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för ett transmissionsnätsföretag att ta fram en investeringsplan och ge in den till nätmyndigheten. Lag (2022:596) .

Planen redovisar Svenska kraftnäts bild av kraftsystemets utveckling och de förändringar som måste hanteras. Där beskrivs också vilka åtgärder och investeringar som planeras i transmissionsnätet. Svenska kraftnät tar också fram en nätutvecklingsplan med tioårig planeringshorisont. Planen redovisar både pågående investeringsprojekt och aktuella behovsutredningar för transmissionsnätet.

Systemutvecklingsplan (på Svenska kraftnäts webbplats)

Nätutvecklingsplan (på Svenska kraftnäts webbplats)

Regionnät

Det elnätsföretag som äger regionnätsledningar ansvarar för utbyggnad av det regionala elnätet. Tre nätföretag äger större delen av de svenska regionnäten: E.ON Energidistribution Sverige AB, Vattenfall Eldistribution AB och Ellevio AB. Elnätsföretagens verksamhet drivs på affärsmässiga grunder.

Lokalnät

Elnätsföretaget som äger det lokala elnätet ansvarar för utbyggnad i det aktuella området. Det finns omkring 150 olika nätföretag som äger lokalnäten i Sverige, både privata och kommunala. Vissa nätföretag äger flera lokalnät. Elnätsföretagens verksamhet drivs på affärsmässiga grunder. Tillgången till el i lokalnätet är oftast beroende av tillförsel från regionnätet. Därför behöver även elnätsföretaget som äger regionnätet involveras inför beslut om utbyggnad av det lokala elnätet i ett område.

Bilden visar ledningsstråk med samlokalisering av regionnät och lokalnät. Kraftledningar för regionnät och lokalnät i gemensamt ledningsstråk. Foto: Boverket

Nätutvecklingsplaner och samordning med fysisk planering

Från och med år 2024 ska alla region- och lokalnätsföretag ta fram offentliga nätutvecklingsplaner. Dessa planer ska beskriva elnätets utveckling på kort och lång sikt, med tyngdpunkt på den infrastruktur som krävs för att ansluta ny elproduktion och ny elförbrukning. Nätutvecklingsplaner ska tas fram vartannat år, och samråd ska ske med bland annat regioner och kommuner.

18 §
  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för ett transmissionsnätsföretag att ta fram en investeringsplan och ge in den till nätmyndigheten. Lag (2022:596) .

Energimarknadsinspektionen har föreskrifter om nätutvecklingsplaner. Nätföretaget ska samråda med berörda systemanvändare såsom regioner och kommuner. 

Föreskrifter och allmänna råd om nätutvecklingsplaner, EIFFS 2024:1 (på Energimarknadsinspektionens webbplats)

Genom att vara proaktiva i samrådsprocessen för nätutvecklingsplaner kan kommunen skapa goda förutsättningar för att deras framtida behov av elförsörjning ska kunna tillgodoses på ett bra sätt. 

Nätkoncessioner och ledtider för elnätsutbyggnad

För att få bygga och använda elnät krävs normalt tillstånd, så kallad nätkoncession. Det kan vara antingen nätkoncession för linje eller nätkoncession för område. En nätkoncession för linje avser en elledning med viss sträckning, medan en nätkoncession för område avser ledningsnätet inom ett visst område.

Nätkoncession för linje används främst för regionnät och transmissionsnät. I samband med linjekoncessioner uppstår ofta markanvändningskonflikter, vilket kan orsaka långa tillståndsprocesser. För en ledning som byggs med stöd av linjekoncession bedöms nätutvecklingsprocessen ta 7 ̶ 15 år, enligt en rapport av Energimarknadsinspektionen år 2023. Ledtiden fram till färdigbyggd ledning kan dock vara kortare eller längre beroende på projektets komplexitet. (Rätt för klimatet SOU 2022:21s 251-252)

Kortare ledtider för elnätsutbyggnad Ei R2023:09 (rapport på Energimarknadsinspektionens webbplats)

Rätt för klimatet, SOU 2022:21 (på regeringens webbplats)

Lokalnät byggs ut med stöd av nätkoncessioner för område. Företag som har nätkoncession för område har i princip ensamrätt att distribuera el till kunder i området. De behöver inte ansöka om nätkoncession för enskilda ledningar som ska byggas i området. Ledtider för utbyggnad av lokalnätet är betydligt kortare. Enligt ellagen ska anslutning ske inom rimlig tid, dock max två år om det inte finns särskilda skäl.

5 §
  Ett nätföretag som ska ansluta en anläggning enligt 1 § ska genomföra anslutningen inom skälig tid från det att företaget har tagit emot en begäran om anslutning. Tiden får vara längre än två år endast om det är nödvändigt med hänsyn till anslutningens omfattning och tekniska utformning eller det finns andra särskilda skäl. Lag (2022:596) .

I stort sett hela Sveriges yta är täckt av nätkoncessioner för område, därför är det ovanligt att någon ansöker om en ny nätkoncession för område.

Hos Energimarknadsinspektionen finns mer information om nätkoncessioner.

Koncessioner (på Energimarknadsinspektionens webbplats)

Handläggningstider och nätförstärkning fördröjer anslutning av laddningspunkter (på Energimarknadsinspektionens webbplats)

Andra tillstånd

För att bygga ut elnät kan det också behövas andra typer av tillstånd än nätkoncession. Det kan till exempel vara dispenser för naturreservat, artskydd och biotopskyddade områden eller tillstånd för verksamhet eller åtgärder i Natura 2000-områden.

Markåtkomst för elnätsutbyggnad

För att få tillgång till marken kan elnätsföretaget lösa in mark, teckna markupplåtelseavtal eller ansöka om ledningsrätt.

Markupplåtelseavtal tecknas med berörda markägare på frivillig väg, där parterna kommer överens om villkor och ekonomisk kompensation. Markupplåtelseavtal är ett civilrättsligt avtal i form av avtalsservitut eller nyttjanderätt.

Servitut (på Lantmäteriets webbplats)

Nyttjanderätt (på Lantmäteriets webbplats)

Elnätsföretaget kan också ansöka om ledningsrätt enligt ledningsrättslagen. Vid en ledningsrättsförrättning är det lantmäterimyndigheten som utreder vilka markägare som berörs av ledningen och fattar beslut om villkor och intrångsersättning.

Ledningsrätt (på Lantmäteriets webbplats)

Boverket (2023). Utbyggnad av elnätet. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/detaljplan/lamplighetsbedomning/elnat/utbyggnad-av-elnatet/ Hämtad 2024-11-22