Startsida / PBL kunskapsbanken – en handbok / Planering / Detaljplanering / Lämplig mark- och vattenanvändning / Gestaltning i detaljplanering
Lämplig mark- och vattenanvändning

Gestaltning i detaljplanering

Granskad: 27 juni 2023

I detaljplanering arbetar kommunen med gestaltning av livsmiljön. I gestaltningsarbetet blir flera av de allmänna intressena aktuella. Kommunen ska bland annat främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande bebyggelse. Gestaltningsarbetet innebär också att hänsyn ska tas till omgivningen ur flera olika aspekter. Bedömningarna underlättas om kommunen har aktuella underlag.

Kommunen gestaltar livsmiljön genom detaljplanering

I detaljplanering arbetar kommunen med gestaltning på flera olika skalnivåer och utifrån flera olika aspekter. Genom sitt planeringsansvar har kommunen en betydande och många gånger avgörande roll i gestaltandet av våra livsmiljöer. Gestaltning i detaljplanering innebär både ett värnande om befintliga värden och ett främjande av nya.

Gestaltning vid detaljplanering handlar om hur bebyggelse formas och fungerar ifråga om hur platser och byggnader med olika funktioner hänger samman. I den större skalan kan det handla om var i landskapet bebyggelse lokaliseras eller hur olika funktioner placeras i förhållande till varandra och hur dessa kopplas samman. Det handlar ofta om formande av yttre rumsbildningar genom arbete med byggnadsvolymer och hur de placeras i förhållande till varandra. I den mindre skalan kan gestaltning i detaljplanering till exempel handla om en specifik byggnads placering och utformning och, när det finns skäl för det, även om den detaljerade utformningen av exempelvis fasader och tak.

Gestaltning och allmänna intressen i PBL

De allmänna intressena i plan- och bygglagen, PBL, är tillämpliga vid detaljplanering. Flertalet av intressena berör gestaltningsfrågor, vissa mer direkt än andra. Flera av intressena innebär att kommunen i planeringen ska främja vissa aspekter med hänsyn till andra aspekter.

De allmänna intressen som främst kommer att beröras här är de som direkt berör gestaltning utifrån upplevelsemässiga värden. Kommunen ska i detaljplaneringen, med hänsyn till bland annat natur- och kulturvärden, främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder. Kommunen ska även beakta det allmänna intresset av att bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan.

3 §
   Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja
   1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder,
   2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper,
   3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt,
   4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och
   5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.

Även i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de intressen som anges i första stycket 1-5. Lag (2013:867) .

6 §
   Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
   1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
   2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
   3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
   4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
   5. möjligheterna att hantera avfall,
   6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
   7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
   8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.

Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.

Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477) .

6 a §
   Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
   1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
   2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.

Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.

Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .

Främja

Detaljplanering ska alltså främja en ändamålsenlig struktur och en estetisk tilltalande bebyggelse med hänsyn till bland annat natur- och kulturvärden. Att främja innebär här till stor del att på ett medvetet sätt skapa förutsättningar för nya värden, det vill säga att på en övergripande nivå gestalta miljöer som medför goda funktioner och upplevelser.

Hänsyn

Vid detaljplanering ska hänsyn tas till stads- och landskapsbild, natur- och kulturvärden och intresset av en god helhetsverkan vid placering och utformning av byggnadsverk och bebyggelse. Att ta hänsyn innebär att medvetet förhålla sig till karaktärsdrag och värden på en plats och hur dessa påverkas av en viss åtgärd. För att göra detta behöver det tydliggöras vilka värdena är och hur de kommer till uttryck, vilka värden man vill tillskapa, samt vilka egenskaper det är som ger upphov till dessa värden.

Andra krav i PBL

Utöver de allmänna intressena innehåller lagen krav på byggnadsverk och krav vid ändring av byggnader. Här finns även generella krav på tomter, allmänna platser och andra områden. Kraven är mer specifika än de allmänna intressena och kan i många fall ses som preciseringar av dessa inom olika sakområden. Dessa krav är inte direkt tillämpliga i detaljplaneringen men kan få viss betydelse eftersom detaljplanen inte får medföra att dessa krav inte kan uppfyllas när planen genomförs.

  • Översiktsplanering

    I översiktsplanen gör kommunen avvägningar och ställningstaganden utifrån lagens allmänna intressen på en övergripande, strukturell nivå. Översiktsplanen ska ange utgångspunkter och riktlinjer för lokalisering och utformning av den byggda miljön till stöd för efterkommande planläggning och lovgivning. Kommunen gör olika typer av inventeringar och beskriver de värden som finns i miljön, till exempel kulturvärden eller arkitektoniska värden.

    Detaljplanering

    I detaljplanen prövas flera av de allmänna intressena slutligt och kommunen tar bland annat ställning till vilka användningar och avgränsningar som ska gälla, vilket sätter en struktur för den kommande bebyggelsen och livsmiljön. Det sätts normalt också gränser för vad som får byggas, till exempel genom bestämmelser om höjd på byggnadsverk, utnyttjandegrad eller placering.

    Lov

    När någon lämnar in en ansökan om lov prövar kommunens byggnadsnämnd ansökan mot de krav som ställs i PBL och i detaljplanen. Det finns också krav i lagstiftningen som inte prövas slutligt i detaljplanen och som därför ska bedömas vid lovprövningen, till exempel allmänna intressen om hänsyn till stads- och landskapsbild eller intresset av en god helhetsverkan. För att kunna bedöma dessa intressen behövs oftast någon form av underlag, till exempel värdebeskrivningar i detaljplanens planbeskrivning, översiktsplanen eller andra former av underlag, som en arkitekturpolicy.

Gestaltningsarbete i detaljplanering

Att arbeta med gestaltning i detaljplanering handlar till stor del om bedömningar. Det är då viktigt att bedömningarna grundar sig på en saklig analys och att grunderna för bedömningarna tydliggörs. En utgångspunkt i en analys är att identifiera karaktärsdrag och värden i den befintliga miljön och förhålla sig till dem på ett medvetet sätt. Gestaltningsarbetet handlar både om att skydda värdebärande egenskaper i ett område och att främja nya värden, på såväl strukturell nivå som på byggnads- och detaljnivå.

Byggnadsverk, gator och vägar, platser, parker och grönområden, offentlig konst och omgivande landskap är de byggstenar som vår livsmiljö består av och det som kommunen har att arbeta med i detaljplaneringen. Dessa små och stora byggstenar samspelar och skapar en helhet. En ny byggnad eller grönyta i ett bebyggelseområde med en viss karaktär kan därför få stor påverkan på helhetsupplevelsen.

Enligt rättspraxis väger kravet på hänsyn och god helhetsverkan särskilt tungt i områden där många människor rör sig dagligen och som har en särskild betydelse och funktion i en stad, till exempel allmänna platser som parker eller torg. Att beakta detta allmänna intresse blir därför särskilt viktigt vid gestaltning i detaljplanering inom sådana områden. (MÖD 2017-05-16 mål nr P 9218-16 och MÖD 2016-07-11 mål nr P 8778-15)

Mål: P 9218-16 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 8778-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Vilket område påverkas

En detaljplan omfattar alltid ett avgränsat område men det är viktigt att i det enskilda fallet bedöma vad som faktiskt påverkas av planen. Ibland sker påverkan bara inom planområdet och i dess absoluta närmiljö, i andra fall påverkas betydligt större områden. I en stad med stora nivåskillnader kan exempelvis en förändring i taklandskapet vara synlig på långt håll. Höga byggnader påverkar ofta mycket stora områden och hela stadssiluetter. Motsvarande gäller bebyggelse som planläggs i exponerade lägen som till exempel i ett högläge eller vid en strandkant. En detaljplan kan även påverka viktiga siktlinjer som ibland är långt utanför planområdet.

Höga hus kan dyka upp i oväntade perspektiv. Även om det görs fotomontage i till exempel ett detaljplanearbete kan det vara svårt att finna alla aktuella vyer, och fotomontage kan även vara svåra att tolka för allmänheten. Alternativt kan det övervägas att illustrera volymen på plats genom till exempel en mobilkran. Foto: Otto Ryding/Boverket

Tillägg och ändringar i samspråk med det befintliga

Att främja och att ta hänsyn vid detaljplanering handlar sällan om att kopiera det befintliga, men på motsvarande sätt blir det sällan bra att helt bryta med det befintliga. Dialogen mellan det nya och det befintliga kan ske på många olika sätt. Många gånger handlar det om grundläggande karaktärsfrågor om funktion och olika formbegrepp som storlek, proportioner, riktning med mera. Det kan exempelvis vara av större betydelse att reglera exakt placering, volym och entréer mot gatan än att bestämma fasadmaterial och färgsättning.

Underlag underlättar för alla

Det finns inget krav på att kommunen redan innan planarbetet inleds har tydliggjort hur man avser främja och ta hänsyn. Kraven ska tillämpas oberoende av om det finns sådana underlag eller inte. Det underlättar dock för såväl den enskilde som för kommunens detaljplanering om det i förväg har arbetats fram och spridits olika sorters underlag om värden i olika miljöer och vilka värden man vill tillskapa. Detta ökar även den allmänna förståelsen för de värden som finns i bebyggelsen. I flera olika förarbeten till PBL har lagstiftaren understrukit vikten av att kommunerna tar fram underlag. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 231 och 482-483, prop. 2009/10:170 sid. 166 och 416 och MÖD 2017-05-16 mål nr P 9218-16)

Med förslag till en ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Riksdagens webbplats)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Riksdagens webbplats)

Mål: P 9218-16 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Underlag till gestaltningsarbete i detaljplanering kan se ut på många olika sätt. Det kan till exempel handla om övergripande arkitekturstrategier eller kulturmiljöprogram, om landskapsanalyser, naturinventeringar eller mer lokala gestaltningsprogram. En arkitekturstrategi är ett framåtsyftande och övergripande dokument som uttrycker kommunens långsiktiga ambition och vilja för den gestaltade livsmiljön. En väl genomarbetad arkitekturstrategi kan därför vara ett bra stöd för bedömningar och avvägningar under detaljplanering.

På Boverkets webbplats kan du läsa mer om kommunala arkitekturstrategier.

Arkitekturstrategiskt arbete i kommunerna

Kommunen ansvarar för bedömningen

Genom PBL:s krav på hänsyn och främjande ges kommunen möjlighet att aktivt arbeta med gestaltning av bebyggelsen. Avsikten är att det ska finnas stor möjlighet för lokala avvägningar och bedömningar. Det är alltså kommunens ansvar att avgöra vilka värden som är relevanta. Kommunen behöver också avgöra vilket underlag som behövs för att hantera dessa värden i detaljplaneringen. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 96 och prop. 2009/10:170 sid. 387)

Med förslag till en ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Riksdagens webbplats)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Riksdagens webbplats)

Boverket (2023). Gestaltning i detaljplanering. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/detaljplan/lamplighetsbedomning/gestaltning-i-dp/ Hämtad 2024-11-22