Gestaltning och genomförande av detaljplan

Granskad: 27 juni 2023

Vid genomförandet omhändertas gestaltningsfrågor som reglerats i detaljplanen. Förutom bygglov prövar kommunens byggnadsnämnd marklov och rivningslov mot planens bestämmelser och vissa krav i plan- och bygglagen. Kommunen ansvarar också för genomförandet av allmänna platser med kommunalt huvudmannaskap. Gestaltningsfrågor omhändertas också vid genomförande som prövas enligt annan lagstiftning än plan- och bygglagen, till exempel fastighetsbildning.

Allmän plats

På allmän plats med kommunalt huvudmannaskap har kommunen stora möjligheter att utforma platsen. Där har kommunen rådighet över marken och kan själv bestämma över gestaltningen, både i stora drag och i detalj. Kommunen ska genomföra de allmänna platserna efter hand som bebyggelsen färdigställs.

Kommunens skyldighet att genomföra allmän plats

Hantering av genomförandefrågor i planbeskrivningen

Genomförandet ska ske på ett ändamålsenligt sätt, så att de allmänna platserna kan användas för det ändamål de planlagts för, så som en gata eller park. Om planen inte mer än övergripande reglerar hur de allmänna platserna ska utformas så ska genomförandet ske i enlighet med ortens sed. Utöver dessa krav har kommunen stor frihet att gestalta allmänna platser. Det sker vid projekteringen av den allmänna platsen och kan gälla allt från plantering av träd och grönska, val av belysning och markbeläggning till formande av lokalgator, parkeringsplatser och promenadstigar. Genom att utnyttja de vida ramar som kommunen har vid genomförandet kan de allmänna platserna fungera som gestaltningsmässiga förebilder i bebyggelsen. Här kan kommunen utforma livsmiljön med särskild omsorg, till exempel genom möblering av gator och torg, konstinstallationer i parker med mera. Normalt krävs det inte något uttryckligt planstöd för detta men åtgärderna får inte strida mot planens bestämmelser.

Gestaltningen av den allmänna platsen kan beskrivas i planbeskrivningen. Kommunen kan också upprätta olika former av riktlinjer till stöd för gestaltning av allmän plats. Det kan exempelvis handla om att beskriva ortens sed och beskriva principer för val av former, färger och material utifrån ett tillgänglighetsperspektiv.

Egenskapsbestämmelser om utformning av allmän plats

Om kommunen använt sig av egenskapsbestämmelser om utformning av allmän plats så är kommunen som huvudman ansvarig för att de följs vid genomförandet. Genom sådana bestämmelser kan kommunen precisera vilken standard den allmänna platsen ska ha och vad som kan förväntas finnas där. Bestämmelserna kan alltså säkerställa vissa särskilt viktiga aspekter hos den allmänna platsen.

Enskilt huvudmannaskap

Om den allmänna platsen har enskilt huvudmannaskap finns ingen motsvarande skyldighet för den enskilde huvudmannen att genomföra den allmänna platsen. Om den allmänna platsen har en viktig gestaltande funktion eller ska tillgodose vissa särskilda värden, som kulturvärden, naturvärden eller i övrigt upplevelsemässiga värden, är det alltså olämpligt att använda enskilt huvudmannaskap.

Skillnad mellan allmän plats och kvartersmark

På kvartersmark kan kommunen reglera med användningsbestämmelser och olika egenskapsbestämmelser. Vid genomförandet får åtgärder inte vidtas i strid mot dessa bestämmelser. Däremot finns det ingen skyldighet att vidta åtgärder som reglerats i detaljplanen. Om marken planlagts för Bostäder finns det alltså ingen skyldighet att bygga bostäder där, däremot strider det mot planen att bygga något som inte omfattas av bestämmelsen Bostäder.

Detta innebär att kommunen inte kan reglera gestaltningsfrågor på samma sätt på kvartersmark som på allmän plats. På kvartersmark säkerställer detaljplanen endast åtgärder som omfattas av en prövning av bygglov, marklov eller rivningslov, och då endast i de fall lov söks. Kommunen måste därför vara medveten om hur de planbestämmelser som används tillämpas i praktiken, framför allt vid lovprövning.

Markhöjder

Planbestämmelser om markens anordnande kan användas på kvartersmark för att ange markens höjdläge på en viss yta eller punkt. De genomförs vid prövning av åtgärder som kräver marklov eller bygglov. Det kan till exempel vara att bygglov söks för att uppföra en byggnad på en plats där detaljplanen reglerat marknivån. Marken där byggnaden står och marken i anslutning till denna ska då följa bestämmelsen. Kommunen måste därför bedöma om det är sannolikt att det kommer vidtas mark- eller bygglovspliktiga åtgärder på platsen där marknivån reglerats. Annars aktualiseras aldrig bestämmelsen och det finns ingen skyldighet att genomföra den. Eftersom markens höjdläge kan vara mycket viktig både för upplevelsen och funktionen av livsmiljön behöver frågan ofta hanteras med särskild omsorg.

Vegetation

Det bästa sättet för kommunen att bevara och säkerställa grönytor och vegetation inom ett planområde är att planlägga det som allmän plats med kommunalt huvudmannaskap. På kvartersmark finns d