Karlstad kommun
Arkitektur Karlstad, kommunens riktlinjer för arkitektur, innehåller både mål och konkreta arbetssätt för hur arkitekturfrågorna kan lyftas i samhällsbyggnadsprocessens olika skeden. Riktlinjerna, som även innefattar ett nytt arbetssätt i form av arkitekturpresentationer för större projekt, utgör ett viktigt stöd i kommunens arbete med gestaltad livsmiljö.
Riktlinjer för arkitektur möjliggör dialog både internt och externt
År 2018 lämnades ett politiskt initiativ från den styrande majoriteten i Karlstad för att stärka arkitekturens ställning i kommunen. Initiativet ledde till att stadsbyggnadsförvaltningen fick i uppdrag att bland annat beskriva hur kommunen idag ger arkitekturfrågorna plats i samband med ny- eller ombyggnad, att ta fram ett förslag på hur arkitekturfrågorna kan bli mer konkreta i samhällsbyggnadsprocessens olika delar, och att utveckla visionsarbetet för god arkitektur och stadsbyggnad.
Resultatet från uppdraget blev dokumentet Arkitektur Karlstad, kommunens riktlinjer för arkitektur. Henrik Sjöberg, kommunens stadsarkitekt sedan 2015, berättar att riktlinjerna inte innehåller några ”färdiga svar”. I stället försöker dokumentet lyfta frågor kring mänskliga behov på en mer övergripande nivå och kommunicera ett antal kärnvärden för god arkitektur. Den är ett sätt, berättar Henrik, att fånga upp frågorna och sätta fokus på de mjuka värdena.
Arkitektur Karlstad (på Karlstads kommuns webbplats)
Jag upplever att det är mycket hårda frågor och värden, typ BBR-krav, ljud och ljus med mera. Det tar lätt överhand. - Henrik Sjöberg
Innehållet i Arkitektur Karlstad består dels av mål och visioner, dels av konkreta beskrivningar för hur kommunen ska arbeta för att lyfta in arkitekturfrågor i samhällsbyggnadsprocessens olika skeden.
I det inledande kapitlet, som också är det längsta, beskrivs olika förutsättningar för kommunens gestaltningsarbete som till exempel plan- och bygglagen, nationella och regionala arkitekturmål, kommunens översiktsplan och exempel på olika typer av gestaltningsprogram. I detta kapitel beskrivs också hur arkitekturfrågor fångas upp idag i markanvisningar och i plan- och bygglovsärenden och vilka roller olika berörda förvaltningar har.
De två övergripande målen för god arkitektur i Karlstad, som presenteras i dokumentets andra kapitel, är följande:
- Bygga på Karlstads identitet och befintliga värden!
- Skapa positiva och tydliga förväntningar på det som byggs i Karlstad!
Dessa målsättningar är inte kopplade till specifika riktlinjer kring vad god arkitektur i Karlstad är, utan handlar snarare om hur kommunen ska arbeta, både internt och gentemot externa aktörer, för att lyfta fram gestaltningsfrågorna. Ett exempel är skrivningen om hur arkitekturen ska lyftas in i markförsäljning:
För markförsäljning genom direktanvisning, anbud och tävling ska arkitektur vara en tydlig utvärderingsfaktor inför tilldelning och försäljning av kommunal mark för bebyggelse. - (Arkitektur Karlstad, 2020, s. 14)
Utöver förutsättningar och övergripande mål för kommunens gestaltningsarbete ingår flera andra aspekter i Karlstads riktlinjer för arkitektur. I dokumentet återfinns till exempel förtätningsprinciper för tätortens centrala delar som kan utgöra ett stöd i bedömningen av huruvida ett förtätningsprojekt är lämpligt eller ej.
I Arkitektur Karlstad ingår även kommunens stadsbyggnadsvision som innehåller 10 punkter. Dessa punkter beskrivs som strategiska mål, som framöver även kan komma att utvecklas och beskrivas närmare i framtida översiktsplanering. Bland punkterna återfinns exempelvis ”Vi månar om vårt kulturarv” och ”Vi bygger nytt, om, och till med god arkitektur och hållbara material”.
Sammanfattningsvis är Arkitektur Karlstad ett centralt dokument i kommunens arbete med arkitektur och gestaltad livsmi