Norrköpings kommun
Norrköping kommuns riktlinje för arkitektur, Arkitekturstaden Norrköping, är kommunens viktigaste verktyg i arbetet med gestaltningsfrågor. Riktlinjen är ett centralt stöd, både i interna och externa processer, och många pusselbitar har fallit på plats sedan den antogs år 2018.
Från rivningstomter till ”spännande arkitekturstad”
Historiskt sett har Norrköping varit en kommun som bedrivit ett ambitiöst arbete med nyskapande arkitektur, berättar Karin Milles, kommunens stadsarkitekt. När fabrikerna började läggas ner menar dock Karin att något hände, det arkitektoniska arbetet tappades bort och stadsmiljön präglades under ett antal år av rivningstomter och en mycket ”begränsad stadsutveckling”.
Under senare år har byggandet och stadsutvecklingen tagit fart igen, något som inte minst påverkats av planerad höghastighetsjärnväg från Norrköping till Stockholm. Det råder nu hög efterfrågan på att få bygga i kommunen. Därmed har Norrköping sett chansen till att stärka gestaltningsarbetet och återigen ”bli en spännande arkitekturstad”.
Karin berättar att kommunen de senaste 10 åren har arbetat mycket medvetet med att utveckla stadsmiljön. Den sista pusselbiten föll på plats när kommunens riktlinje för arkitektur, Arkitekturstaden Norrköping, antogs år 2018. Riktlinjen togs fram av Karin med kollegor och antogs slutligen i kommunfullmäktige. Detta, menar Karin, har haft stor betydelse för riktlinjens genomslagskraft.
För oss var det väldigt viktigt att den togs i kommunfullmäktige så att den kom att gälla för hela kommunen, för alla kontor och för våra kommunala bolag. Det gör att den också kan vara ett verktyg i dialog med alla externa aktörer. Arkitekturpolicyn har varit det främsta verktyget för oss för att arbeta med gestaltad livsmiljö i hela samhällsbyggnadsprocessen, från översiktsplan till bygglov. – Karin Milles
Behovet av ökad intern samverkan
I samband med att riktlinjen för arkitektur togs fram blev det tydligt att ”det haltade mellan de olika skedena i samhällsbyggnadsprocessen”, berättar Karin. Dessutom saknades samverkan mellan olika avdelningar på kommunen. Som exempel berättar Karin att:
Planavdelningen kunde sitta och planera bostäder runt ett torg, medan en annan avdelning planerade själva torget. Detta utan att någon samverkan skedde där emellan. Det haltade rejält, vi såg inte ens vad som skedde internt inom kommunen. – Karin Milles
För att lösa problemen och stärka den interna samverkan mellan olika skeden i samhällsbyggnadsprocessen har flera förändringar genomförts. Ett exempel är en omorganisering där stadsbyggnadskontoret blev samhällsbyggnadskontoret, vilket ledde till att fler avdelningar med viktiga funktioner i samhällsbyggnadsprocessen nu är samlade under samma tak. I samhällsbyggnadskontoret ingår nu planavdelningen, tekniska kontoret, bygglov, exploatering med flera.
Som ett led i att stärka den interna samverkan har kommunen också utvecklat en ny forumstruktur som träder i kraft hösten 2022. Ett sådant forum är en planeringsstyrgrupp där chefer från alla berörda avdelningar (detaljplan, exploatering, översiktsplanering) samt experter i form av stadsarkitekt med flera ingår. Tanken är att gruppen ska ha löpande träffar där frågor som berör och påverkar flera olika avdelningar och enheter kan tas upp. På så vis menar Karin att risken minskar för att viktiga aspekter, kopplade till exempelvis gestaltning, faller mellan stolarna.
Detaljplanemöten och bygglovsmöte
Utöver omorganiseringen och den nya forumstrukturen har också nya rutiner för att säkerställa att riktlinjen för arkitektur genomsyrar verksamheten införts. Ett exempel är ett stående veckomöte där Karin, tillsammans med kommunens stadsantikvarie, träffar planhandläggarna för att diskutera angelägna gestaltningsfrågor. Att stadsantikvarien medverkar i detta arbete är något som Karin anser är väldigt värdefullt, särskilt i en kommun med många viktiga kulturmiljöer, ”den rollen [stadsantikvarien], bevakar städers inneboende kvaliteter, sjä