Detaljplanens utformning

Granskad: 20 september 2023

Bebyggelsens och miljöns utformning inom detaljplaneområdet har betydelse för möjligheten att begränsa klimatpåverkan. Det kan handla om att skapa en bebyggelsemiljö som är väl utformad för att främja klimatvänliga transporter och begränsar behovet av transporter. Bebyggelsen kan också ordnas för att gynna en långsiktigt hållbar energiförsörjning och nyttjandet av lokala energikällor. Många frågor av betydelse går inte att reglera utan hanteras genom hur planen utformas med bebyggelse, grönytor, teknisk infrastruktur och olika trafikfunktioner.

Vad säger plan- och bygglagen, PBL?

I PBL:s portalparagraf anges det att syftet med lagen bland annat är att främja en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. I lagen sägs det också uttryckligen att kommunen ska ta hänsyn till miljö- och klimataspekter vid all planering enligt PBL.

1 §
  I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.

3 §
  Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja
   1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder,
   2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper,
   3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt,
   4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och
   5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.

Även i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de intressen som anges i första stycket 1-5. Lag (2013:867) .

Prioritera trafikfunktioner som begränsar klimatutsläppen

För att skapa gena och snabba stråk för kollektivtrafik och cykling i attraktiva lägen behöver de vara med i ett inledande skede av planeringen. En högre exploateringsgrad i anslutning till stråken ger fler möjligheten att välja ett miljövänligt transportsätt samtidigt som underlaget för kollektivtrafiken ökar. På motsvarande sätt medverkar fler bostäder i anslutning till butiker och annan service till ett minskat transportbehov.

Även utformningen av kollektivtrafikens hållplatser och gångvägarna till dem är av betydelse. Är de välplacerade, nära och lätta att nå? Upplevs de som attraktiva och trygga? Finns väderskydd och cykelställ som underlättar övergången från ett trafikslag till ett annat?

För att en cykelväg ska uppfattas som attraktiv behöver den inte endast vara snabb. Andra faktorer som kan ha betydelse är:

  • trafiksäkerhet
  • upplevd trygghet
  • frånvaro av hinder, stopp och nivåskillnader
  • orienterbarhet
  • att omgivningen erbjuder positiva upplevelser under färden

Cykelvägar kan behöva vara dimensionerade så att de klarar en framtida trafikökning och så att de erbjuder en säker trafikmiljö för såväl snabba elcyklar, lastcyklar som för cyklande skolbarn. Genom att skapa utrymme för väderskyddade cykelparkeringar i nära anslutning till entréerna på bostadshus och olika serviceinrättningar skapas goda förutsättningar för cykling. För elcyklar kan det finnas ett behov av en låsbar cykelförvaring.

Även gångtrafiken är ett trafikslag som behöver ges plats i det offentliga rummet.

Minskas utrymmet för bilarna i form av smalare vägar och färre parkeringsplatser skapas det större utrymme för andra trafikslag och ett tätare byggande. Utformas parkeringsplatserna med tanke på att de lätt ska kunna förses med laddstolpar, så skapas det förutsättningar för en biltrafik med mindre klimatpåverkan.

Utnyttja platsens förutsättningar för hållbar energiförsörjning

Genom bebyggelsens utformning och placering kan en framtida anslutning till fjärrvärme underlättas. Är bebyggelsen tillräckligt tät för att ge underlag för ett fjärrvärmenät? Är placeringen sådan att den ger korta ledningssträckor?

Finns det förutsättningar för lokala bioeldade värmeanläggningar, energilagring i mark eller ge