Begrepp miljöbedömningar
I samband med miljöbedömningar används många olika begrepp. Här kommer kortfattade förklaringar till de vanligaste.
Direktiv
Ett EU-direktiv är en bindande rättsakt. Ett direktiv måste implementeras i medlemsstaternas lagstiftning för att de ska gälla. I ett EU-direktiv anges när direktivet senast ska vara implementerat i en medlemsstat. Målet med EU-direktiv är att harmonisera medlemsländernas nationella lagstiftning.
SMB-direktivet
SMB-direktivet, direktiv 2001/42/EG, är ett EU-direktiv som reglerar miljöbedömningar för planer och program. De svenska reglerna i miljöbalken om strategiska miljöbedömningar baseras på direktivet. Förkortningen SMB står för Strategisk miljöbedömning. Direktivets fullständiga namn är Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan.
MKB-direktivet
MKB-direktivet, direktiv 2011/92/EU, är det EU-direktiv som reglerar miljöbedömningar för verksamheter och åtgärder. Förkortningen MKB står för Miljökonsekvensbeskrivning. Direktivets fullständiga namn är Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt. Direktivet ändrades senast genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/52/EU av den 16 april 2014.
Du kan hitta SMB-direktivet och MKB-direktivet under rubriken "På andra webbplatser i "Relaterad information".
Miljöbalken
Huvuddelen av den svenska miljölagstiftningen finns samlad i miljöbalken. I miljöbalkens sjätte kapitel finns reglerna om miljöbedömningar. Dessa regler ändrades den 1 januari 2018.
Skillnaden mellan nya och gamla 6 kap miljöbalken
Miljöbedömningsförordningen
I miljöbalkens sjätte kapitel ges regeringen rätt att meddela föreskrifter om miljöbedömningar. Detta har regeringen gjort genom Miljöbedömningsförordningen. Den började gälla 1 januari 2018.
Ta del av miljöbedömningsförordningen under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".
Strategisk miljöbedömning
Miljöbedömningar som görs för planer och program heter strategiska miljöbedömningar. Det är SMB-direktivet som ligger till grund för bestämmelserna i sjätte kapitlet miljöbalken om strategiska miljöbedömningar. När miljöbedömning görs för planer enligt plan- och bygglagen är det en strategisk miljöbedömning som ska göras.
1 §
I detta kapitel finns bestämmelser om identifiering, beskrivning och bedömning av miljöeffekter vid planering av och beslut om planer och program (strategiska miljöbedömningar) och verksamheter och åtgärder (specifika miljöbedömningar).
Syftet med en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas. Lag (2017:955) .
Specifik miljöbedömning
Miljöbedömningar för verksamheter och åtgärder kallas specifika miljöbedömningar. Reglerna kring specifika miljöbedömningar finns i MKB-direktivet. Det är MKB-direktivet som ligger till grund för bestämmelserna i sjätte kapitlet miljöbalken om specifika miljöbedömningar. I vissa fall är även reglerna om specifika miljöbedömningar aktuella för detaljplaner.
1 §
I detta kapitel finns bestämmelser om identifiering, beskrivning och bedömning av miljöeffekter vid planering av och beslut om planer och program (strategiska miljöbedömningar) och verksamheter och åtgärder (specifika miljöbedömningar).
Syftet med en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas. Lag (2017:955) .
34 §
Om en betydande miljöpåverkan kan antas enligt det beslut som avses i 5 kap. 11 a § tredje stycket eller föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken, ska redovisningen enligt 33 § första stycket 4 i fråga om miljökonsekvenserna ha det innehåll som följer av
6 kap. 11, 12 och 16 §§ miljöbalken.
Redovisningen ska också uppfylla kraven i 6 kap. 35 § 1-7, 36,
37 och 43 §§ miljöbalken och föreskrifter som har meddelats i anslutning till dessa bestämmelser, om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för att anlägga
1. ett industriområde,
2. ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt,
3. en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,
4. en hamn för fritidsbåtar,
5. ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse,
6. en campingplats,
7. en nöjespark,
8. en djurpark,
9. en spårväg, eller
10. en tunnelbana. Lag (2021:785) .
Undersökning om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan
Undersökning är den process som kommunen ska genomföra för att komma fram till om genomförandet av en plan eller en planändring kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte. Undersökning kallades tidigare för behovsbedömning.
5 §
En myndighet eller kommun som upprättar eller ändrar en plan eller ett program som krävs i lag eller annan författning ska undersöka om genomförandet av planen, programmet eller ändringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, om
1. frågan om betydande miljöpåverkan inte är avgjord i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 4 §, eller
2. planen, programmet eller ändringen inte omfattas av undantaget i 3 § andra stycket. Lag (2017:955) .
6 §
Undersökningen ska innebära att myndigheten eller kommunen
1. identifierar omständigheter som talar för eller emot en betydande miljöpåverkan, och
2. samråder i frågan om betydande miljöpåverkan med de kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen eller programmet, om myndigheten eller kommunen inte redan i identifieringen kommer fram till att en strategisk miljöbedömning ska göras.
Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om sådana omständigheter som avses i första stycket 1. Lag (2017:955) .
11 §
I arbetet med att ta fram ett program enligt 10 § eller ett förslag till en detaljplan ska kommunen samråda med
1. länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kommuner som berörs,
2. de kända sakägarna och de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs,
3. de kända organisationer av hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning för en berörd fastighet eller, om någon förhandlingsordning inte gäller, som är anslutna till en riksorganisation inom vars verksamhetsområde en berörd fastighet är belägen, och
4. de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget.
Kommunen behöver dock inte samråda med bostadsrättshavare, hyresgäster, boende eller organisationer av hyresgäster, om det är uppenbart att förslaget saknar betydelse för dem.
För samråd enligt första stycket 2-4 är det tillräckligt att kommunen ger tillfälle till samråd. Lag (2020:76) .
11 a §
Inom ramen för ett samråd enligt 11 § om ett program enligt 10 § eller ett planförslag ska kommunen undersöka om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen ska ske på det sätt som anges i
6 kap. 6 § miljöbalken och föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till den bestämmelsen.
Om planen medger ett sådant ianspråktagande som avses i 4 kap.
34 § andra stycket, ska kommunen vid sin bedömning av om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan dessutom ta hänsyn till det som anges i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 16 kap.
1 § 2 b.
Kommunen ska efter undersökningen avgöra frågan i ett särskilt beslut på det sätt och med det innehåll som anges i 6 kap. 7 § första och andra styckena miljöbalken.
Kraven enligt första-tredje styckena gäller inte om frågan om betydande miljöpåverkan redan är avgjord i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken eller om planen omfattas av undantaget i 6 kap. 3 § andra stycket 1 samma balk. Lag (2021:785) .
11 b §
Om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska kommunen inom ramen för ett samråd enligt 11 § om ett planförslag även uppfylla kraven på avgränsningssamråd i 6 kap. 9 och 10 §§ miljöbalken.
Trots det som sägs i 6 kap. 6 och 10 §§ miljöbalken om samråd med andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen, ska kommunen i fråga om statliga myndigheter enbart samråda med länsstyrelsen. Lag (2021:785) .
11 c §
Om planförslaget är ett sådant förslag som avses i 7 §, ska kommunen kungöra förslaget och samråda om det under en viss tid som ska vara minst tre veckor (samrådstid).
För planförslag som avses i 7 a § finns bestämmelser om kungörelse i 18 a §. Lag (2020:76) .
11 d §
En kungörelse ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning. Av kungörelsen ska det framgå
1. att kommunen har tagit fram ett förslag till att anta, ändra eller upphäva en detaljplan,
2. vilket område detaljplanen avser och planens huvudsakliga innehåll,
3. om förslaget avviker från översiktsplanen,
4. om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
5. om samråd ska ske med ett annat land enligt 6 kap. 13 § miljöbalken,
6. när, var och på vilket sätt förslaget och det underlag som kommunen ska tillhandahålla enligt detta kapitel finns tillgängliga och hur lång samrådstiden är,
7. att den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det under samrådstiden,
8. till vem synpunkter på förslaget ska lämnas, och
9. tid och plats för ett offentligt möte, om ett sådant möte kommer att anordnas.
Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Lag (2021:785) .
11 e §
Har upphävts genom lag (2021:785) .
Miljöeffekter
Begreppet miljöeffekter är definierat i sjätte kapitlet miljöbalken, definitionen gäller bara i sjätte kapitlet miljöbalken. Enligt denna definition kan miljöeffekter vara direkta eller indirekta effekter. De kan vara positiva eller negativa för miljön. Effekterna kan vara tillfälliga eller bestående, kumulativa eller inte kumulativa och uppstå på kort, medellång eller lång sikt.
2 §
Med miljöeffekter avses i detta kapitel direkta eller indirekta effekter som är positiva eller negativa, som är tillfälliga eller bestående, som är kumulativa eller inte kumulativa och som uppstår på kort, medellång eller lång sikt på
1. befolkning och människors hälsa,
2. djur- eller växtarter som är skyddade enligt 8 kap., och biologisk mångfald i övrigt,
3. mark, jord, vatten, luft, klimat, landskap, bebyggelse och kulturmiljö,
4. hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt,
5. annan hushållning med material, råvaror och energi, eller
6. andra delar av miljön. Lag (2017:955) .
Miljökvalitetsmål
I miljöbalkens kapitel om miljöbedömningar används begreppet "miljökvalitetsmål". Dessa är en del av det svenska miljömålssystemet. I Sverige finns det ett antal mål inom miljömålssystemet, ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och ett tjugotal aktuella etappmål. Miljömålen omfattar den miljömässiga dimensionen av hållbar utveckling och är en viktig utgångspunkt för det nationella genomförandet av FN:s globala hållbarhetsmål, Agenda 2030. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Exempel på miljökvalitetsmål är God bebyggd miljö, Frisk luft, Begränsad klimatpåverkan och Ett rikt växt- och djurliv.
11 §
Miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla
1. en sammanfattning av planens eller programmets innehåll, dess huvudsakliga syfte och förhållande till andra relevanta planer och program,
2. en identifiering, beskrivning och bedömning av rimliga alternativ med hänsyn till planens eller programmets syfte och geografiska räckvidd,
3. uppgifter om
a) miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen eller programmet inte genomförs,
b) miljöförhållandena i de områden som kan antas komma att påverkas betydligt,
c) befintliga miljöproblem som är relevanta för planen eller programmet, särskilt miljöproblem som rör ett sådant område som avses i 7 kap. eller ett annat område av särskild betydelse för miljön, och
d) hur hänsyn tas till relevanta miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn,
4. en identifiering, beskrivning och bedömning av de betydande miljöeffekter som genomförandet av planen eller programmet kan antas medföra,
5. uppgifter om de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa betydande negativa miljöeffekter,
6. en sammanfattning av de överväganden som har gjorts, vilka skäl som ligger bakom gjorda val av olika alternativ och eventuella problem i samband med att uppgifterna sammanställdes,
7. en redogörelse för de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför, och
8. en icke-teknisk sammanfattning av 1-7. Lag (2017:955) .
Miljökvalitetsnormer
Regeringen kan meddela miljökvalitetsnormer gällande mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, om det behövs för att skydda människors hälsa samt för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa. De kan gälla vissa geografiska områden eller hela landet och anger vilken kvalitet som skall uppnås på respektive område vid vilken tidpunkt. En miljökvalitetsnorm anger de nivåer som människan och naturen kan utsättas för utan fara för påtagliga olägenheter.
1 §
Regeringen får för vissa geografiska områden eller för hela landet meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön
(miljökvalitetsnormer).
Regeringen får överlåta till en myndighet att meddela miljökvalitetsnormer som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.
Hjälpte informationen dig?
Bra att informationen hjälpte dig! Berätta gärna vad du tyckte var bra. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.
Beskriv så tydligt som möjligt varför sidan inte hjälpte dig. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.