Genomförande

Av planbeskrivningen ska det framgå hur planen är avsedd att genomföras, vilka åtgärder som behövs för att planen ska kunna genomföras på ett samordnat och ändamålsenligt sätt samt vilka konsekvenser dessa åtgärder får för fastighetsägarna och andra berörda.

Detaljplanens genomförande

I planbeskrivningen ska kommunen redovisa de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för att planen ska kunna genomföras på ett samordnat och ändamålsenligt sätt. Det ska förutom en beskrivning av hur genomförandet ska gå till även framgå vilka konsekvenser som detaljplanens genomförande medför för de berörda fastighetsägarna och andra som berörs av planen. För att beskrivningen ska bli tydlig för de berörda ska konsekvenserna som huvudregel redovisas på fastighetsnivå.

Det som ska klarläggas i planbeskrivningen är bland annat vilka konsekvenser genomförandet får med avseende på huvudmannaskap, allmänhetens tillträde, kommande fastighetsbildning, utförande, deltagande i gemensamhetsanläggningar, förvaltning, ersättningsfrågor, kostnader och byggande. (jfr prop. 2009/10:170 s. 435)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

Beskrivningen av genomförandefrågorna ska ge svar på när och hur olika åtgärder ska göras, hur mycket det kostar, vem som ska betala och vem som ansvarar för att de blir utförda. Redovisningen visar att detaljplanen är genomförbar under genomförandetiden och ska vara så enkel och begriplig som möjligt för fastighetsägare, allmänhet och beslutsfattare.

Beskrivningen av genomförandet utvecklas tillsammans med planen

Genomförandefrågorna är väsentliga för planutformningen och är därför viktiga att redovisa kontinuerligt under tiden som planen tas fram. Genom att beskriva genomförandet och dess konsekvenser under hela planprocessen ökar möjligheterna för berörda att förstå planen. Dessutom ger det förutsättningar för att revidera planförslaget under processen om konsekvenserna inte skulle vara godtagbara.

Hur genomförandefrågorna kan beskrivas vid samrådet beror på hur bearbetat förslaget är vid det tillfället. Även om genomförandefrågorna inte kan beskrivas fullständigt vid samrådet bör iallafall översiktliga ställningstaganden och konsekvenserna av dessa vara beskrivna, till exempel huvudmannaskap samt de viktigaste åtgärderna och konsekvenserna för fastighetsägarna. Allt eftersom planförslaget färdigställs kan genomförandefrågorna beskrivas mer fördjupat.

Redovisningen i planbeskrivningen

Redovisningen kan göras på olika sätt. Huvudsaken är att det blir tydligt och enkelt att förstå konsekvenserna av planen. Detaljplanens genomförande kan beskrivas i ett särskilt avsnitt eller integrerat i olika delar av planbeskrivningen när de olika ämnesområdena behandlas.

Konsekvenserna behöver ofta beskrivas på en översiktlig nivå för att ge en helhetsbild av vad genomförandet av planen kommer att leda till. En sådan redovisning är viktig för till exempel olika kommunala förvaltningar, länsstyrelsen eller beslutande politiker, men naturligtvis även för sakägarna som berörs. 

Förutom den översiktliga beskrivningen ska det tydligt framgå vilka konsekvenser planen får för varje berörd fastighetsägare. För att en fastighetsägare ska kunna utläsa hur detaljplanen påverkar just denne kan det vara lämpligt att redovisa konsekvenserna fastighetsvis. För att slippa onödiga upprepningar kan dock vissa frågor beskrivas gemensamt för flera fastigheter. Till exempel kan det handla om vilka konsekvenser en reglering om enskilt huvudmannaskap ger, både rättsligt och ekonomiskt. Ett annat exempel på detta kan vara om inrättande av en gemensamhetsanläggning ska beskrivas för många fastigheter, då kan det vara lämpligare att göra det samlat på ett ställe och sedan kan hänvisningar göras dit från berörda fastigheter. Ibland kan det även vara lämpligt att redovisa konsekvenserna för alla kommunalägda fastigheter tillsammans.

Om detaljplanens genomförande innebär att marköverföringar ska göras är det ofta lämpligt att för tydlighetens skull redovisa dem på en illustration i planbeskrivningen. En sådan illustration kallas ofta förändringskarta eller fastighetskonsekvenskarta. Det kan göras exempelvis genom att de aktuella markområdena markeras på en karta eller genom flera kartor som visar fastighetsindelningen före respektive efter genomförandet kombinerat med en beskrivning över de illustrerade åtgärderna. Även rättigheter som ska bildas, ändras eller upphävas kan redovisas på en sådan illustration för att ge en ökad förståelse.

Sortering och taggning av digital information

Planbeskrivningens information, så som text, bilder, kartor, diagram, tabeller med mera, sorteras och taggas digitalt i teman, grupper och ibland även undergrupper. Sorteringen innebär att den digitala informationen blir sökbar på den nivå den sorterats under.

Genomförandefrågor ska sorteras under temat ”Genomförandefrågor” och utifrån vad frågan rör grupperas i grupperna Mark- och utrymmesförvärv, Fastighetsrättsliga frågor, Tekniska frågor, Ekonomiska frågor, Organisatoriska frågor, Kulturvärden, Prövning enligt annan lagstiftning, Upplysningar eller Annat.

Läs mer i Bilaga för digital indelning av information i planbeskrivning i teman, grupper och undergrupper i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2020:8) om planbeskrivning. Bilagan hittar du sist i föreskriften.

Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2020:8) om planbeskrivning (i Boverkets författningssamling)

Föreskrifterna innehåller inga regler om hur planbeskrivningen ska redovisas och struktureras i ett dokument. Sorteringen i teman, grupper och undergrupper behöver alltså inte användas som rubriker utan samma stycke i planbeskrivningen kan tillhöra flera olika grupper. Så länge det blir tydligt är kommunen fri att utforma planbeskrivningen efter behov.