Skydd mot störningar

Bestämmelser om skydd mot störningar används för att reglera skyddsåtgärder för att motverka markföroreningar, olyckor, översvämning och erosion, skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen samt högsta tillåtna nivåer på störning.

Bestämmelser om skydd mot störningar

Med bestämmelser om skydd mot störning kan kommunen på kvartersmark reglera möjligheten att utföra skyddsåtgärder för att motverka markföroreningar, olyckor, översvämning och erosion. Även skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen kan regleras. Syftet med dessa bestämmelser är att med detaljplanen skapa förutsättningar för att den angivna markanvändningen och lokaliseringen av bebyggelse och byggnadsverk inom planområdet blir lämplig. Även högsta tillåtna nivåer på störningar kan regleras för att bevara sådana förutsättningar som är viktiga för att markanvändning och lokalisering av bebyggelse och byggnadsverk ska vara fortsatt lämplig. Skälet till att skydd mot störningar regleras ska anges och motiveras i planbeskrivningen.

Störningar kan hanteras på olika sätt. Om det är möjligt så bör störningen avlägsnas eller mildras vid källan, till exempel genom överenskommelser. Om detta inte är möjligt så kan kommunen i detaljplan till exempel reglera markanvändning, placering, utformning, utförande av byggnader eller bestämmelser om mark och vegetation. Om dessa regleringar inte är tillräckliga kan även bestämmelser om skydd mot störningar användas.

Använd planbestämmelser för åtgärder för att hantera risk

Skyddsåtgärder enligt 4 kap 12 § 1 och 2

Skyddsåtgärder för att motverka markföroreningar, olyckor, översvämning och erosion

Kommunen kan i detaljplan reglera skyddsåtgärder för att motverka markförorening, olyckor, översvämning och erosion. Detta innebär att kommunen säkerställer möjligheten att vidta skyddsåtgärder som kan vara nödvändiga för att detaljplanen ska kunna antas. Detta med hänsyn till det allmänna kravet i plan- och bygglagens andra kapitel på att bebyggelse och byggnadsverk ska lokaliseras till mark som är lämplig med hänsyn till människors hälsa och säkerhet och risken för olyckor, översvämning och erosion.

Dessa bestämmelser används för att säkerställa att det är möjligt att vidta skyddsåtgärder som är nödvändiga för att ett markområde ska bli lämpligt att bebygga. Det kan till exempel handla om skyddsvallar, erosionsskydd, avåkningsskydd, plank, förbud mot eller krav på avschaktning och stödfyllning. Skyddsåtgärder mot översvämning och erosion kan vara ett sätt för kommunen att i detaljplan hantera det ökade behovet av klimatanpassning.

Skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen

I detaljplanen får kommunen föra in bestämmelser om skyddsåtgärder mot störningar från omgivningen. Det kan handla om skyddsåtgärder mot störningar, som till exempel buller, ljus, vibrationer eller liknande, som behövs med hänsyn till kraven på hälsoskydd, säkerhet och goda yttre miljöförhållanden. Exempel på skyddsåtgärder kan vara vallar och plank.

Det är endast möjligt att placera störningsskydd inom planområdet och det är den markanvändning som ska tillåtas genom planen som ska skyddas mot störningar. Bestämmelser om skyddsåtgärder för att motverka störningar kan alltså endast användas för att möjliggöra skydd mot störningar från omgivningen. Om bestämmelser som ska motverka störningar behövs i anslutning till en störande verksamhet inom planområdet används istället bestämmelser om placering, utformning eller utförande.

Komplettera med villkor för lov eller startbesked

För att säkerställa att skyddsåtgärder kommer till stånd behöver bestämmelserna kompletteras med bestämmelser om villkor för lov eller startbesked. Ett sådant villkor innebär att lov eller startbesked för det som ska skyddas endast får ges under förutsättning att skyddsåtgärderna är utförda.

Ett villkor om att en skydds- eller säkerhetsåtgärd måste vidtas får, bortsett från när det gäller omgivningsbuller, endast omfatta åtgärder som kan vidtas på den egna tomten och som syftar till att göra den egna tomten lämplig.

Villkor för lov eller startbesked kan endast bestämmas för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning och är därmed främst tillämpliga för ny bebyggelse eller då användningen ändras. I en plan som i huvudsak reglerar befintliga förhållanden får planbestämmelser om skyddsåtgärder därför inte någon större verkan då de sällan går att villkora.

Villkor för att förebygga olägenheter från omgivningsbuller

Villkor som förutsätter att åtgärder som förebygger olägenheter från omgivningsbuller har vidtagits kan utöver anordningar på den egna tomten även avse åtgärder på andra fastigheter. Villkor för att förebygga störningar från omgivningsbuller begränsas inte heller till att åtgärder ska utföras inom planområdet. När den här typen av bestämmelse används är det viktigt att kommunen har gjort bedömningen att de åtgärder villkoren avser kommer att kunna genomföras. Detta eftersom den enskilde fastighetsägaren som är beroende av de villkorade åtgärderna annars inte kan utnyttja sin byggrätt. Det är också viktigt att klarlägga hur drift och underhåll av det som åtgärden avser ska skötas. (jfr prop. 2013/14:128 sid. 47 f.)

Samordnad prövning av buller enligt miljöbalken och plan- och bygglagen, prop. 2013/14:128 (på Sveriges riksdags webbplats)

Precisera bestämmelserna för att få önskad effekt

En förutsättning för att det i en detaljplan ska gå att medge bebyggelse med skyddsåtgärder kopplade till villkor för lov eller förhandsbesked är att det redan vid detaljplaneläggningen kan visas att marken genom den föreslagna skydds- eller säkerhetsåtgärden blir lämplig att bebygga. Åtgärderna som ska regleras behöver därför vara så preciserade och effektbeskrivna att det står klart att de är genomförbara och får önskad effekt. (jfr prop. 2009/10:170 sid 209)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

En bestämmelse om en skyddsåtgärd kan reglera att en skyddsåtgärd får placeras på en viss plats, och bestämma anordningens utformning. Bestämmelsen kan också ange vad skyddet ska uppnå och på vilken plats detta ska uppnås, alltså exempelvis hur mycket en viss anordning ska dämpa buller. Om en viss teknisk lösning eller ett visst material behövs kan detta regleras i bestämmelsen även om detta så långt det är möjligt bör undvikas.

Tillämpning av planbestämmelser om skyddsåtgärder

Enligt plan- och bygglagen, PBL, har fastighetsägare en principiell rätt till pågående markanvändning. Befintlig bebyggelse får finnas kvar i strid mot bestämmelser i en ny detaljplan. Det går därför inte att kräva omedelbar efterlevnad av en planbestämmelse så fort beslutet att anta planen vunnit laga kraft. Krav på att planen följs kan ställas först då någon förändring ska ske, till exempel när någon ansöker om lov.

Bestämmelser om skydd mot störningar som reglerar skyddsåtgärder behöver kombineras med bestämmelser om villkor för att byggnadsnämnden ska kunna kontrollera att åtgärden blir utförd. Villkoret krävs för att säkerställa att skyddsåtgärderna genomförs innan det som ska skyddas får lov eller startbesked. Innan bygglov eller startbesked lämnas kontrolleras att åtgärden är utförd så att villkoret är uppfyllt. För att byggnadsnämnden i lovskedet ska kunna avgöra om åtgärden uppfyller bestämmelsen krävs att sökanden lämnar in de handlingar som behövs för att kunna avgöra om villkoret är uppfyllt.

Andra typer av bestämmelser kan reglera skydd

Skydd kan också åstadkommas genom regleringar av byggnadstekniska åtgärder. Detta regleras då med bestämmelser om utförande och kräver inte komplettering med bestämmelser om villkor för lov eller startbesked eftersom bestämmelser om utförande tas om hand i bygglovet eller i startbeskedet. Det kan exempelvis handla om att reglera hur en byggnad ska grundläggas. Bestämmelser om markens anordnande och vegetation kan användas för att göra marken lämplig ur hälso- och säkerhetssynpunkt. Det kan till exempel handla om markhöjder för avrinning. Även bestämmelser om placering av bebyggelsen eller begränsningar av markens utnyttjande kan användas för att skapa skydd.

Ibland bättre att reglera som allmän plats

Ofta kan det vara lämpligt att kommunen ansvarar för att en skyddsåtgärd genomförs istället för att ansvaret läggs på privata fastighetsägare. Detta kan göras genom att en skyddsåtgärd placeras inom allmän plats med kommunalt huvudmannaskap. Kommunen är skyldig att anlägga den allmänna platsen i den takt som detaljplanen genomförs vilket innebär att skyddsåtgärden behöver vidtas när planen genomförs. Skyddsåtgärder på allmän plats kan användas då det inte räcker med en skyddsåtgärd på en enskild tomt utan skyddsåtgärden behöver genomföras i ett större sammanhang. Det kan också användas i befintliga miljöer där det inte är möjligt att villkora lov eller startbesked.

Högsta tillåtna nivåer på störning enligt 4 kap 12 § 3

Om det finns särskilda skäl får kommunen i detaljplan bestämma högsta tillåtna värden för störningar genom luftföroreningar, buller, skakning, ljus eller andra olägenheter som omfattas av miljöbalkens nionde kapitel. En förutsättning för en sådan reglering är att störningarna ska ha en viss varaktighet. Bestämmelserna används för att garantera att en lokalisering som prövats lämplig även fortsatt blir lämplig.

Möjligheterna att införa högsta tillåtna värden är begränsade eftersom det krävs särskilda skäl för regleringen. Sådana skäl kan vara att detaljplanen avser särskilt störningskänslig verksamhet, till exempel vissa typer av vårdinrättningar, en skola för särskilt känsliga personer eller ett laboratorium för störningskänslig verksamhet. Den här typen av bestämmelser är alltså inte generellt sett avsedd att användas vid planläggning av exempelvis bostäder. Ett särskilt skäl kan också vara att detaljplaneområdets lokalisering innebär att kommunen behöver ange en gränsnivå för den framtida miljöbelastning som i ett visst avseende kan tillåtas för planområdet. Vid planläggning där bestämmelser om högsta nivåer används bör kommunen också överväga behovet av att reglera placering, utförande eller skyddsåtgärder. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 164 f. och 584 f.)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

En bestämmelse om högsta tillåtna nivåer riktar sig mot och ställer krav på den verksamhet som är störande. Till skillnad från andra regleringar i en detaljplan kan bestämmelser om störningsnivåer riktas både mot verksamheter inom och utanför planområdet. Bestämmelserna kan reglera vilka nivåer som får nå planområdet eller den störningskänsliga verksamheten.

Vid planläggningen måste hänsyn tas till givna tillstånd enligt miljöbalken och den verksamhet som potentiellt kan komma att bedrivas på en viss plats enligt befintliga tillstånd. Bestämmelser om högsta tillåtna värden för störningar är alltså inte tänkta att användas för att minska befintliga störningar. Det är endast möjligt att reglera bort möjligheten att ge tillstånd till en ökad störning jämfört med vad ett tillstånd tillåter. Om en detaljplan innehåller bestämmelser med högsta tillåtna störningsnivåer, får nya verksamheter som orsakar störningar över denna nivå inte komma till stånd. Pågående verksamheter påverkas endast på så sätt att nya tillstånd inte kan ges för störningar som överskrider det bestämmelsen medger. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 585 f.)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Bestämmelser om högsta tillåtna nivåer på störningar bör inte användas om samma nivåer på störningar redan generellt är reglerad i annan lagstiftning för den verksamhet som avses.

Tillämpning av planbestämmelser om högsta nivå på störning

Bestämmelser om högsta nivå på störning riktar sig inte till den som ska bygga den särskilt störningskänsliga verksamheten utan till den som ger upphov till störningen. Den här typen av bestämmelser prövas därför inte i lovet för den särskilt störningskänsliga verksamheten. Bygglovet för den särskilt störningskänsliga verksamheten är alltså oberoende av en sådan planbestämmelse.

Planbestämmelserna kan istället tillämpas vid tillstånds- eller dispensprövning enligt miljöbalken för den verksamhet som ger upphov till störningen. Enligt miljöbalken får ett tillstånd eller en dispens inte ges i strid mot en detaljplan. Det innebär att ett tillstånd för miljöfarlig verksamhet eller vattenverksamhet inte får strida mot en bestämmelse om högsta nivå på störning. Små avvikelser får dock göras, om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas. Det är den myndighet som prövar tillståndsfrågan som avgör om en verksamhet är förenlig med detaljplanen men yttrande kan inhämtas från kommunen i frågan.

Undvik att reglera nivåer på störningar

Även om det i undantagsfall är möjligt att reglera högsta tillåtna nivåer på störningar är en sådan reglering oftast inte lämplig. Riktvärden eller nivåer för till exempel buller, skyddsavstånd, luftföroreningar med mera anger värden som behöver klaras inom planområdet för att marken ska bli lämplig. Det är utifrån dessa värden som detaljplanen utformas med de regleringar som behövs för att marken ska bli lämplig för den planerade användningen. För att riktvärden och nivåer ska klaras kan flera olika typer av planbestämmelser användas, som till exempel användning, placering, utformning, utförande och skydd mot störningar.

Bestämmelsen måste följa föreskriften

I Boverkets föreskrifter om detaljplan anges vad som kan regleras med en bestämmelse om skydd mot störningar, vilka underkategorier som bestämmelsen ska sorteras under och vilken kod som hör till respektive underkategori. Det är endast de underkategorier och koder som räknas upp i föreskriften som får användas.

Underkategori	Underkategorikod
Buller	DP_KM_Eg_Skydd_Buller
Vibration	DP_KM_Eg_Skydd_Vibration
Ljus	DP_KM_Eg_Skydd_Ljus
Markföroreningar	DP_KM_Eg_Skydd_Markfororening
Olyckor	DP_KM_Eg_Skydd_Olyckor
Översvämning	DP_KM_Eg_Skydd_Oversvamning
Erosion	DP_KM_Eg_Skydd_Erosion
Högsta tillåtna värden	DP_KM_Eg_Skydd_HogstaTillatnaVarden
Annat skydd mot störningar	DP_KM_Eg_Skydd_AnnatSkyddMotStorning

Kommunen kan formulera bestämmelsen själv, så länge den ryms under någon av underkategorierna. Det går också att hämta en formulering ur Boverkets Planbestämmelsekatalog.

Formulering av bestämmelser om skydd mot störningar

Vid formulering av bestämmelser om skydd mot störningar är det viktigt att det av bestämmelserna framgår vad som krävs av skyddet eller hur det ska utformas för att få den effekt som krävs. Det kan handla om att formuleringen behöver innehålla en beskrivning av vad skyddet ska uppnå och på vilken plats detta ska uppnås, vilka skyddande egenskaper som krävs av skyddet, hur högt, djupt, långt eller brett skyddet ska vara, om det ska vara i något särskilt material eller om en särskild teknisk lösning krävs.

Redovisning av regleringar i detaljplan

Det finns inga bindande regler för hur en detaljplans reglering ska redovisas på plankartan. Det enda krav som måste uppfyllas är det så kallade tydlighetskravet som finns i PBL och som ställer krav på att alla regleringar som görs i en detaljplan ska vara tydliga. Tydlighetskravet är i sig teknikneutralt och kan uppfyllas på flera olika sätt vilket innebär att redovisningen av regleringar i detaljplan kan göras på olika sätt så länge det tydligt framgår vad som regleras. Med den digitala teknikens hjälp är det därför möjligt att ta fram nya sätt att redovisa planbestämmelser.

Redovisning enligt det allmänna rådet om redovisning av reglering i detaljplan

Ett sätt att redovisa regleringar i detaljplan är att följa Boverkets allmänna råd om redovisning av reglering i detaljplan. Vid redovisning enligt det allmänna rådet kan en egenskapsbestämmelse om skydd mot störningar anges med beteckningen m på plankartan.

Vid reglering med flera olika bestämmelser om skydd mot störningar i samma detaljplan kan detta redovisas genom att beteckningen indexeras med en nedsänkt siffra, till exempel m₁, m₂ och så vidare.

Alla planbestämmelser kan redovisas i en lista med planbestämmelser. Bestämmelser om skydd mot störningar kan redovisas under rubriken Egenskapsbestämmelser för kvartersmark. 

Det allmänna rådet anger bara ett sätt som redovisningen kan göras för att tillgodose kravet på tydlighet i PBL och föreskriftens regler. Redovisningen kan alltså även göras på andra sätt. För att underlätta framtida tolkning av detaljplanen är det lämpligt att det framgår i detaljplanen om det allmänna rådet använts.