Genomför riskanalys

Syftet med en riskanalys är att förstå riskens karaktär, egenskaper och konsekvenser. Beroende på tillgängliga underlag kan kommunen behöva ta ställning till hantering av olika klimatscenarier, återkomsttider, osäkerheter och eventuella säkerhetsmarginaler. Dokumentation av dessa aspekter är en viktig förutsättning för att kunna visa utgångspunkter för riskanalyser på ett transparent och öppet sätt.

Analysera först en risktyp i taget, sedan sammanvägning

En riskkarta kan tas fram genom att kombinera en karta som beskriver ett klimathot, exempelvis en översvämningskarta, med en karta över skyddsvärda objekt och intressen. Den framtagna riskkartan ger då information om vilka skyddsvärda objekt och intressen som är riskutsatta. Du kan läsa mer om metoden på sidan om princip för riskbedömning. 

Princip för riskbedömning

Olika typer av klimatrelaterade risker kan medföra konsekvenser av olika typ och omfattning. Arbetet med riskanalys underlättas därför av att hantera en risktyp i taget.

Arbetet med riskanalys underlättas av att hantera en risktyp i taget. Därefter behöver resultaten sammanvägas. Illustration: Boverket/Altefur Development

Förenklad illustration - Framtagna riskkartor kan användas för att identifiera och avgränsa riskutsatta områden. Illustration: Boverket/Lise Svensson

Riskutsatta områden kan därefter avgränsas i var och en av riskkartorna. För prioritering mellan riskutsatta områden på en riskkarta behövs en fördjupad analys av konsekvenserna för skyddsvärda objekt och intressen. Därefter kan kommunen lägga samman resultaten med prioriterade riskområden för de olika riskkartorna för vidare avvägning och bedömning.

Riskanalys kan underlättas av användning av ett geografiskt informationssystem, GIS, med det går också att utföra analogt genom visuell granskning av kartmaterial.

Scenarier, återkomsttider och hantering av osäkerheter

För områden med risk för översvämning kan det finnas tillgång till karteringar eller beräkningar som är baserade på flera olika klimatscenarier. Det förekommer också karteringar som redovisar översvämningsutbredningar vid höga vattenflöden eller högvattenstånd beräknade för olika återkomsttider, eller beräknade medianvärden med angivna osäkerhetsintervall. Osäkerheter kring framtidsutvecklingen kan hanteras på olika sätt.

Ny bebyggelse på säker mark

När kommunen planerar för bebyggelse i ett tidigare obebyggt område är det viktigt att klargöra att marken är säker att bygga på. Plan- och bygglagen, PBL, anger att ny bebyggelse och byggnadsverk ska lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bland annat risken för olyckor, översvämning och erosion. I detta sammanhang ingår ras och skred i begreppet olyckor (jfr prop. 2006/07:122 s. 35).

Ett första steg för en enklare plan- och bygglag, prop. 2006/07:122 (på Sveriges riksdags webbplats)

Lämplig lokalisering med hänsyn till risken för översvämning, ras, skred och erosion är exempel på intresse av nationell betydelse. Statens möjlighet till ingripande sker genom länsstyrelsens tillsyn i detaljplaneskedet. Boverkets vägledning för länsstyrelsens tillsyn av översvämning, ras, skred och erosion behandlar riskbedömning för ny bebyggelse. Tillsynsvägledningen kan även ge kommunen stöd i översiktsplaneringen kring val av lämpligt klimatscenario, återkomsttid och hantering av osäkerheter vid planering av ny bebyggelse.

Tillsynsvägledning naturolyckor

Iterativt arbetssätt för befintlig bebyggelse

Vid riskanalys kan det vara användbart med ett iterativt arbetssätt för att få en bild av hur känslig riskanalysen är för förändringar i hotkartan. Ett sätt kan vara att prova sig fram genom att använda hotkartor enligt flera olika klimatscenarier, för att se hur det påverkar utfallet av skyddsvärda objekt och intressen i riskkartan. Det går också att prova sig fram och se hur utfallet i riskkartan påverkas vid användning av olika återkomsttider, angivna osäkerhetsintervall eller med tillägg av olika säkerhetsmarginaler.

En ökad förståelse för hur riskbilden påverkas av förändringar i hotkartan kan ge kommunen stöd i bedömningen av vilket klimatscenario eller vilken återkomsttid som är lämplig att använda i riskanalysen. Osäkerheterna kring omfattningen av framtida klimatförändringar är stora och därför bör behov av säkerhetsmarginal alltid övervägas.

Hotkartor – befintligt underlag, ytterligare behov

Ta fram karta med skyddsvärda objekt och intressen

Alternativt sätt att hantera osäkerhet - befintlig bebyggelse

Vad gäller översvämningsrisk finns stora osäkerheter i hur stora områden som kan översvämmas i framtiden, och med vilken hastighet förändringarna kommer att ske. Ett alternativt sätt att hantera osäkerheterna i framtidsscenarier vid riskanalys för befintlig bebyggelse är att helt utgå från en karta med skyddsvärda objekt och intressen. Genom att kombinera med topografiskt underlag går det att undersöka hur riskbilden för berörda skyddsvärda objekt och intressen förändras vid olika högvattennivåer. Syftet är att undersöka om det finns tröskelvärden för högvattennivån, där översvämning över en viss nivå i det aktuella området skulle ge en tydlig ökning av allvarliga konsekvenser. Sådana tröskelvärden får sedan ligga till grund för bedömning av fortsatt riskhantering.

Arbetssättet har testats av några kommuner som medverkat i forskningsprojekt vid Kungliga tekniska högskolan, KTH. 

Robusta beslut för att hantera klimatrisker i Sverige (på Kungliga tekniska högskolans, KTH:s webbplats)

Godstransport på strandnära järnväg. Foto: Göteborgs Hamn

Dokumentera för transparent hantering

Det finns alltid osäkerheter i de underlag som används till hotkartor i riskanalysen gällande noggrannhet med geografisk upplösning, avgränsningar, samt vilka klimatscenarier som används. Även datering av underlagen behöver dokumenteras eftersom underlagen från statliga myndigheter successivt uppdateras och förbättras.

Vissa av underlagen redovisar osäkerhetsintervall, klimatpåverkan utifrån flera olika klimatscenarier, olika sannolikheter för inträffande i form av exempelvis återkomsttider eller flera olika tidsperspektiv. Kommunen behöver ta ställning till hur dessa aspekter ska hanteras och om extra säkerhetsmarginaler ska användas i riskanalysen. Dokumentation av tillvägagångssätt är en viktig förutsättning för att kommunen ska kunna redovisa utgångspunkter för riskanalysen på ett transparent och öppet sätt. Transparens är en av de vägledande principerna i Sveriges nationella strategi för klimatanpassning. (jfr prop. 2017/18:163 sid. 67)

Nationell strategi för klimatanpassning, prop. 2017/18:163 (på Sveriges riksdags webbplats)

För dokumentation av underlag till olika hotkartor och utgångspunkter för utförd riskanalys kan följande aspekter vara relevanta. Alla aspekterna är inte aktuella för alla typer av underlag.

• När producerades underlaget till hotkartan, datering?
• Vilken noggrannhet har underlaget till hotkartan, exempelvis geografisk upplösning?
• Vilket eller vilka klimatscenarier ligger till grund för karteringen
•  Hur har eventuella osäkerhetsintervall i hotkartan hanterats, till exempel vilken percentil har använts?
• Vilken eller vilka återkomsttider har använts i hotkartan?
• Har någon säkerhetsmarginal använts, i så fall hur stor?

Tips - Att tänka på vid riskanalys

• I riskkartan är det särskilt angeläget att undersöka påverkan på tillgänglighet. Ofta behövs manuell granskning för att upptäcka om det finns riskutsatta vägar eller annan infrastruktur där det saknas alternativ förbifartsmöjlighet. Det kan leda till isolering av skyddsvärda objekt och intressen.
• Utbyggnad eller förtätning av ett område medför så gott som alltid ökad andel hårdgjorda ytor. Hårdgjorda ytor hindrar infiltration av regnvatten, vilket gör att avrinningen vid nederbördstillfällen kommer att öka. Det leder till att utbredningen av översvämningsområden som karterats utifrån förutsättningarna före utbyggnad eller förtätning kommer att bli större, jämfört med resultaten från tidigare kartering. Detta behöver beaktas i kommunens bedömning.
• Vid svenska förhållanden är kraftiga kustöversvämningar relativt kortvariga och pågår oftast under några timmar uppemot något dygn, medan översvämning vid sjöar och vattendrag kan vara ihållande och pågå under dagar, veckor och i vissa fall längre. Konsekvenserna kan bli allvarligare vid en långvarig översvämning. Samtidigt kan salthaltigt vatten vid kustöversvämning medföra svårare skador för byggnader och miljöer jämfört med översvämning av sötvatten vid sjöar och vattendrag.
• Vid riskanalys för andra risktyper än översvämning, ras, skred eller erosion är det viktigt att kartan med skyddsvärda objekt och intressen utformas för att fånga upp konsekvenser av den aktuella risktypen.