Länsstyrelsens roll

I översiktsplaneprocessen har länsstyrelsen en viktig roll att stödja, ge råd och även granska kommunernas arbete med klimatrelaterade risker i den byggda miljön. Bland annat ska länsstyrelsen ange vilka underlag som är relevanta i översiktsplaneringen för den specifika kommunen. Länsstyrelsen kan även behöva ta fram eget underlag som kompletterar de nationella underlagen.

Länsstyrelsens roll i översiktsplaneprocessen

Under kommunens arbete med översiktsplanering ska länsstyrelsen bland annat verka för att bebyggelse och byggnadsverk inte blir olämpliga med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller risken för olyckor, översvämning eller erosion. Länsstyrelsen ska även tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar. Detta kan ske kontinuerligt, både i tidig dialog och under arbetet med att ta fram en översiktsplan enligt reglerna i plan- och bygglagen, PBL.

Läs mer om tidig dialog i publikationen Tidig dialog ökar bostadsbyggandet, som är framtagen av länsstyrelserna och Sveriges kommuner och regioner, SKR.

Tidig dialog ökar bostadsbyggandet (på SKR:s webbplats)

Samrådskedet

Under samrådsskedet för översiktsplanen ska länsstyrelsen medverka till att redogörelsen av de klimatrelaterade riskerna i översiktsplanen blir så utförlig och ändamålsenlig som möjligt med hänsyn till tillgängligt underlag. (jfr prop. 2017/18:163 s. 85)

Nationell strategi för klimatanpassning, prop. 2017/18:163 (på Sveriges riksdags webbplats)

I det ingår bland annat att Länsstyrelsen ska ge stöd och råd om vilka statliga underlag som är relevanta att använda. Aspekter som behöver beaktas för att bedöma olika underlags relevans är bland annat detaljeringsgrad, osäkerheter och eventuella kunskapsframsteg som gjorts efter att underlaget togs fram. Länsstyrelsen kan även behöva ge kommunerna stöd och information kring hur olika underlag är framtagna, komplexiteten i dem och hur de kan tolkas. Underlagen kan till exempel ha tagits fram med utgångspunkt i olika klimatscenarier.

Länsstyrelsen kan även behöva observera kommunen på klimatrelaterade risker som kan behöva hanteras, där statliga underlag saknas. Exempel på detta kan vara skyfallskartering eller kartering av förutsättningar för skred. Länsstyrelsen ska också uppmärksamma kommunen på om det finns behov av mellankommunal samordning.

Samrådsskedet

Avgränsningssamråd om miljökonsekvensbeskrivningen

En översiktsplan kan normalt antas medföra en betydande miljöpåverkan vilket innebär att en strategisk miljöbedömning ska göras när en översiktsplan upprättas eller ändras. Så tidigt som möjligt i samrådsskedet ska kommunen ta fram ett förslag till miljökonsekvensbeskrivning, MKB, och i samband med det ska kommunen ha ett avgränsningssamråd med Länsstyrelsen. På avgränsningssamrådet kan länsstyrelsen hjälpa kommunen att komma fram till vad som vid ett genomförande av översiktsplanen kan ha betydande miljöpåverkan, så att kommunen kan koncentrera miljökonsekvensbeskrivningen till de frågorna. Även betydande konsekvenser som kan uppstå utanför kommungränsen ska ingå i avgränsningen.

Länsstyrelsen kan till exempel tillhandahålla underlag om klimatrelaterade risker om dessa, eller eventuella skyddsåtgärder, kan riskera att medföra betydande miljöpåverkan.

Läs mer om hantering av klimat i miljöbedömningar i Naturvårdsverkets vägledning om strategisk miljöbedömning.

Klimat i strategisk miljöbedömning (på Naturvårdsverkets webbplats)

Granskning

Under granskningen av översiktsplanen ska länsstyrelsen göra en bedömning av hur översiktsplanen förhåller sig till granskningsgrunderna i PBL. Granskningsgrunderna ansluter till grunderna för överprövning inom ramen för statlig tillsyn i detaljplaneskedet. Det innebär bland annat att länsstyrelsen ska ange om en planerad bebyggelse kan antas bli olämplig, eller ett byggnadsverk blir olämpligt, med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Frågor om klimatrelaterade risker kan behöva mellankommunal samordning, och därmed kan även granskningsgrunden om att frågor som angår två eller flera kommuner ska samordnas på ett lämpligt sätt, vara aktuell. Det kan till exempel handla om översvämningsrisk i gemensamma avrinningsområden och erosionsproblematik utmed vattendrag och i kustområden.

Kommunens översiktsplan ska ge stöd för efterföljande beslut om detaljplan och lovprövning.  Syftet med granskningsyttrandet är att kommunen redan i samband med översiktsplanen ska få besked om det finns delar av planen som enligt länsstyrelsens uppfattning inte bör fullföljas. Granskningsyttrandet kan vid behov även innehålla upplysningar om hur granskningsgrunderna bör beaktas i efterföljande planering och prövning. Om länsstyrelsen anser att den bebyggelseutveckling som anges i planen enbart kan tillåtas under vissa förutsättningar, kan det vara lämpligt att det framgår av yttrandet vilka dessa förutsättningar är.

Om det är nödvändigt för att kunna bedöma hur översiktsplanens intentioner ska kunna genomföras i en viss del, kan länsstyrelsen även ange att ytterligare utredningar för ett större område behöver tas fram inför arbetet med detaljplanering. Det kan exempelvis handla om att länsstyrelsen ser behov av att vissa frågor behöver utredas i ett större sammanhang, som risker för översvämning, ras, skred och erosion. Därigenom kan kommunen lättare förutse vilka frågor som senare kan behöva utredas inför arbetet med exempelvis en detaljplan. (jfr prop. 2017/18:163 s. 88).

Nationell strategi för klimatanpassning, prop. 2017/18:163 (på Sveriges riksdags webbplats)

Att upprätta och ändra en översiktsplan

Länsstyrelsens tillsyn

Planeringsstrategi

Inför kommunens arbete med planeringsstrategi ska länsstyrelsen redovisa ett underlag med statliga och mellankommunala intressen. Länsstyrelsens underlag ska innehålla de intressen som kan ha betydelse för översiktsplanens aktualitet, och som tillkommit eller reviderats sedan länsstyrelsen senast sammanställde underlaget. Detta innefattar information om klimatrelaterade risker för översvämning, ras, skred och erosion.

Syftet med underlaget från länsstyrelsen är att kommunen ska kunna göra en bedömning av om översiktsplanen är aktuell. Underlaget från länsstyrelsen ska därför vara anpassat till respektive kommun.

I underlaget ska länsstyrelsen även ange hur länsstyrelsen bedömer att de redovisade intressena förhåller sig till översiktsplanen. Länsstyrelsen kan till exempel bedöma att ett nytt underlag om översvämning kan visa att ett bebyggelseområde är utsatt för översvämningsrisk. Eller att kommunens bedömning av klimatrelaterade risker kan behöva revideras, liksom eventuella åtgärdsbehov.   

Länsstyrelsens underlag inför kommunens beslut om planeringsstrategi

Befintligt, relevant underlag

Kommunens bedömning av klimatrelaterade risker ska i huvudsak göras utifrån befintliga relevanta underlag från nationella myndigheter och länsstyrelserna, till exempel geotekniskt och topografiskt underlag samt de havsnivåhöjnings-, översvämnings-, ras- och skredkarteringar som finns tillgängliga. Bedömningen bör anpassas till kommunens geografiska förutsättningar och bebyggelsestruktur. Även kommunens egna underlag som är relevanta är väsentliga för bedömningen, till exempel kan kommunen ha tagit fram underlag över geotekniska risker. Kunskap från geotekniska undersökningar kan också användas för att göra bedömningar över större områden. (jfr prop. 2017/18:163 s. 88)

Nationell strategi för klimatanpassning, prop. 2017/18:163 (på Sveriges riksdags webbplats)

Genom myndigheternas kartvisningstjänster finns ett stort antal karteringar som rör klimatrelaterade risker tillgängliga. Alla dessa underlag är inte relevanta för samtliga kommuner utan det varierar med vilka naturgeografiska förutsättningar som finns inom respektive kommun. Här har länsstyrelsen en viktig roll i att ge kommunerna information om vilka statliga underlag som är relevanta för analys av klimatrelaterade risker i den enskilda kommunen. Länsstyrelsen kan också behöva ge information kring hantering av överlappande karteringar som beskriver likartade risktyper, vilket förekommer i en del områden. Det kan till exempel vara olika karteringar som beskriver olika aspekter av skredrisk.

Länsstyrelsen kan vid behov vända sig till de nationella sektorsmyndigheterna för att få information om vilka underlag som är aktuella och relevanta för länets olika kommuner. I länsstyrelsens underlag inför kommunens planeringsstrategi ska länsstyrelsen informera om relevanta statliga underlag, i den mån underlagen inte redan beaktats i bedömningen av klimatrelaterade risker i kommunens översiktsplan. Även när kommunen väljer att ta fram en ny översiktsplan ska länsstyrelsen tillhandahålla tillgängliga relevanta underlag i samrådsskedet.

Statens geotekniska institut, SGI, ger myndighetsstöd till Sveriges alla länsstyrelser och kommuner om geotekniska säkerhetsfrågor i planprocessen. På deras webbplats finns mer information.

Planärenden (på SGI:s webbplats)

Vilka statliga underlag finns tillgängliga?

Boverket, MSB, SGI och SMHI har tillsammans tagit fram en sammanställning av relevanta underlag om översvämning, ras, skred och erosion som tillhandahålls av nationella myndigheter. Syftet med sammanställningen är att utgöra ett stöd åt länsstyrelserna. 

Sammanställning av statliga planeringsunderlag

Exempel på regionala underlag som kan finnas hos länsstyrelsen

Länsstyrelserna har tillgång till vissa underlag och de kan även ta fram egna regionalt eller lokalt anpassade underlag, som komplement till underlag från nationella myndigheter.

Konsekvensutredningar för dammhaveri

Konsekvensutredning för dammhaveri finns framtaget för många dammar, men inte för alla.

I konsekvensutredningarna ingår inte nödvändigtvis en översvämningskartering, utan om skador och störningar bedömts vara små eller okomplicerade kan översvämningens omfattning och följder beskrivas i textform. Nyexploatering och planerad ändrad markanvändning kan innebära att nya risker uppkommer som inte har hanterats i den befintliga konsekvensutredningen. Länsstyrelsen behöver bevaka det i översiktsplaneprocessen.

Även dammanläggningar utanför den egna kommunen kan medföra översvämningsrisk, vilket länsstyrelsen har kunskap om. Länsstyrelsen ska då verka för att frågan samordnas på ett lämpligt sätt mellan berörda kommuner.

Vissa dammanläggningar är klassade som farlig verksamhet och information om tillhörande konsekvensutredningar finns tillgängligt hos länsstyrelsen.

Se lag om skydd mot olyckor under rubriken ”På andra webbplatser” i Relaterad information.

Dammanläggning. Foto: Hans Berggren/Scandinav

Framtida extremnivåer vid havskust

För ett antal vattenståndsstationer längs kusten finns nationellt underlag med beräknade framtida extremnivåer med olika sannolikhet att inträffa. För kuststäder som är utpekade enligt förordning (2009:956) om översvämningsrisker finns dessutom beräkningar av framtida extremnivåer med lägre sannolikhet. Det finns dock ett stort behov av kompletterande underlag om framtida högvattenstånd.

Flera länsstyrelser har också tagit fram kartunderlag för framtida översvämningsområden vid havskust med hänsyn till lokala effekter, till exempel topografi som påverkar vinduppstuvning etcetera.

Översvämning vid havskust. Foto; Lars Owesson/Scandinav