Sammanställning av statliga planeringsunderlag

Granskad: 3 maj 2023

Här följer en sammanställning av karteringar och andra geodata från nationella myndigheter som är relevanta för identifiering av områden med förutsättningar för klimatrelaterade risker. Sammanställningen är användbar i kommunens översiktsplanering vid bedömning av risker för översvämning, ras, skred, erosion och värme. Sammanställningen är framtagen av Boverket i samarbete med MSB, SGI och SMHI.

Tillgängliga karteringar och annan geodata från nationella myndigheter

Flera nationella myndigheter tillhandahåller karteringar och annan geodata som beskriver förutsättningar för översvämning, ras, skred, erosion och värme. Följande sammanställning ger en kort introduktion till relevanta underlag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, Statens geotekniska institut, SGI, Sveriges geologiska undersökning, SGU, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI, Skogsstyrelsen, Trafikverket och Lantmäteriet.

Sammanställningen som presenteras här omfattar endast karteringar och annan geodata som tas fram inom ordinarie myndighetsverksamhet. Några myndigheter kan även ta fram planeringsunderlag på beställning från exempelvis länsstyrelser och kommuner, mot ersättning. Sådana regionala eller lokala underlag kan ha hög relevans för en riskanalys, men ingår inte i denna sammanställning.

Alla underlag från nationella myndigheter är inte relevanta för samtliga kommuner, utan det varierar med vilka naturgeografiska förutsättningar som finns inom respektive kommun. Länsstyrelsen har en viktig roll i att ge kommunerna information om vilka statliga underlag som är relevanta för analys av klimatrelaterade risker i den enskilda kommunen. Syftet med denna sammanställning är främst att utgöra ett stöd åt länsstyrelserna.

Länsstyrelsens roll

Det finns stora skillnader mellan underlagen som finns tillgängliga avseende tillgång och detaljeringsgrad för karteringar i olika geografiska områden, samt hur framtida klimatförändringar har beaktats. Under vägledningssidan om hotkartor finns en översikt kring underlag från nationella myndigheter med information om vissa förhållanden som är bra att känna till inför riskanalys.

Hotkartor – befintligt underlag, ytterligare behov

Uppdatering av underlag och sammanställning

Sammanställningen är framtagen av Boverket i samarbete med MSB, SGI, och SMHI. Observera att planeringsunderlag såväl som kartvisningstjänster, portaler, vägledningar och webbsidor utvecklas över tid. Denna sammanställning är uppdaterad senast 2023‑05‑02.

Underlag med högre detaljeringsgrad kan behövas

I översiktsplaneringen kan kommunen välja att använda olika detaljeringsgrad för olika områden. En högre detaljeringsgrad kan användas exempelvis för tätorter eller kommundelar där det finns stor konkurrens mellan olika intressen och anspråk, såsom kustområden med hårt bebyggelsetryck och stora bevarandevärden. Även där det finns förutsättningar för översvämning, ras, skred eller erosion i anslutning till befintlig eller planerad bebyggelse kan det vara lämpligt att använda en högre detaljeringsgrad för det aktuella området.

För de områden där kommunen arbetar med högre detaljeringsgrad kan det behövas mer detaljerade underlag än vad som ingår i denna sammanställning. 

Karteringar som kan finnas tillgängligt hos länsstyrelsen

Hos länsstyrelsen finns information om dammanläggningar samt konsekvensutredningar för dammhaveri. Även dammanläggningar uppströms aktuell kommun och egna länet kan innebära översvämningsrisk vid dammhaveri.

Flera länsstyrelser har även beställt eller på egen hand utarbetat regionala kartunderlag eller annan geodata om översvämning, ras, skred, erosion eller andra klimatrelaterade risker till stöd för riskbedömning. Underlag som tagits fram av länsstyrelserna ingår inte i denna sammanställning. Kommunen kan kontakta länsstyrelsen i aktuellt län för information kring framtagna underlag.

Detaljerade karteringar vid statlig infrastruktur

Trafikverket arbetar systematiskt med att genomföra detaljerade karteringar i syfte att identifiera riskpunkter för såväl ras, skred, erosion samt översvämning som kan påverka den statliga infrastrukturens funktion, på och i direkt anslutning till statliga vägar och järnvägar. Detta utförs som ett led i Trafikverkets proaktiva riskreducerande arbete kring underhåll och förebyggande åtgärder i väg- och järnvägsanläggningen. För information om dessa underlag kan Länsstyrelsen kontakta Trafikverket.

Brofäste och del av Essingeleden  med två separata körbanor. Essingeleden i Stockholm, exempel på statlig infrastruktur. Foto: Peter Lydén/Scandinav