Klimatförändringar

Klimatförändringar påverkar förutsättningarna för många av de intressen som beaktas vid översiktsplanering. Den långsiktiga planeringen behöver utformas med hänsyn både till dagens klimatförhållanden och till de förändringar som väntas. På denna sida får du en överblick av hur ett förändrat klimat påverkar de fysiska förutsättningarna i kust- och havsområden. Läs mer om hur klimatförändringarna påverkar olika specifika allmänna intressen på respektive sida i denna vägledning.

Att tänka på i översiktsplaneringen

• Ett förändrat klimat väntas ge stor påverkan på fysiska förutsättningar och ekosystemtjänster i kust- och havsområden. Det är viktigt att ta hänsyn till hur förutsättningarna för olika intressen förändras till följd av ett förändrat klimat.
• Kust- och havsområden kommer främst påverkas av följande förändringar till följd av ett förändrat klimat: stigande havsnivåer, ökad erosion av kusten, varmare vatten, ökad havsförsurning, minskad salthalt, längre torrperioder och översvämningar till följd av ökad nederbörd och skyfall.

Vad regleras i PBL

Översiktsplanen ska ge en samlad bild över avsedd mark- och vattenanvändning och bebyggelseutveckling, där hänsynen till behovet av klimatanpassning tillgodosetts. Klimataspekter utgör ett särskilt uttalat allmänt intresse 2 kap. 3 § PBL, tillsammans med hänsynen till natur- och kulturvärden samt mellankommunala och regionala förhållanden. I översiktsplanen ska kommunen redovisa hur skyldigheten att ta hänsyn till klimataspekter vid beslut om användningen av mark- och vattenområden kommer att tillgodoses.

Den viktigaste bestämmelsen i plan- och bygglagen när det handlar om klimatanpassningsåtgärder är 2 kap 5 § PBL som handlar om lokaliseringsprövning. Marken ska vara lämplig för ändamålet med hänsyn till risken för olyckor, översvämning, ras, skred och erosion.

Exempelvis ska översiktsplanen redovisa:

• de områden som inte bör bebyggas ur risk- och säkerhetsperspektiv, det vill säga översvämningsområden samt ras- och skredbenägna områden
• hur befintlig bebyggd miljö kan utvecklas och bevaras, alternativt avvecklingsplaner för områden som i framtiden kan vara utsatta för risk på grund av ett förändrat klimat
• sambanden mellan översiktsplanen och regionala mål samt regionala klimat- och energistrategier.

Enligt 3 kap. 5 § PBL ska kommunerna ge sin syn på risken för skador på den byggda miljön till följd av översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade samt på hur sådana risker kan minska eller upphöra. Befintlig bebyggelse ska omfattas av den riskbedömningen. Havsnivåhöjningen behöver analyseras utifrån kostnad och konsekvenser i olika tidsperspektiv.

Stor klimatpåverkan i kust och havsområden

Pågående klimatförändringar väntas ge stor påverkan i kust- och havsområden. Förutsättningarna för bebyggelse och olika typer av anläggningar förändras av stigande havsnivåer och ökad risk för erosion längs utsatta kuststräckor. För näringar som baseras på marina ekosystemtjänster väntas också stora förändringar. Stigande vattentemperatur, ökad havsförsurning och förändrad salthalt påverkar i stort sett alla ekosystemkomponenter i havsmiljön. Sammantaget bedöms klimatrelaterade förändringar kunna ge allvarliga konsekvenser för havsmiljön både i närtid och på längre sikt. Östersjöns miljö är särskilt utsatt men även i Västerhavet väntas betydande påverkan.

Klimatförändringarna medför ytterligare påverkan på havsekosystem som redan är utsatta för betydande stress i form av olika miljöproblem. Hur stora de framtida klimatförändringarna blir beror på hur vi lyckas minska mängden klimatpåverkande utsläpp på jordklotet. Internationella överenskommelser och politiska beslut om minskade utsläpp kommer att få stor betydelse för den framtida utvecklingen. Det är tydligt att klimatförändringarna redan påverkar svenska marina arter och prognoserna indikerar större effekter under de kommande årtiondena.

Varmare lufttemperaturer

Årsmedeltemperaturen beräknas öka i hela landet och då främst vintertid i norra Sverige. Temperaturökningen kommer enligt SMHI:s prognoser att accelerera i slutet av århundradet. Beräkningarna visar på en framtida ökning av långa värmeböljor i stort sett i hela landet. Speciellt påtagligt är detta för södra Sverige.

Varmare vatten

Vattentemperaturen i sjöar och vattendrag beror till stor del på temperaturen i luften. Det finns dock en årstidsfördröjning eftersom vattnet värms upp långsammare än luften på våren och kyls ner långsammare på hösten.

Uppvärmningen av havsvatten flyttar arters utbredning norrut och leder till stress för fastsittande arter, som till exempel koraller. Uppvärmningen har särskilt stor påverkan på så kallade kallvattensarter, vilket utgör en viktig del av de fiskarter som är intressanta för fiskenäringen.

I Östersjön har temperaturen stigit med 1-2 grader under de senaste 150 åren. Modellberäkningar visar på fortsatt temperaturökning med ytterligare 2-4 graders uppvärmning i genomsnitt mot slutet av detta sekel. I norra Östersjön beräknas havsisutbredningen minska med 50-80%, vilket bland annat kommer att påverka vattnets cirkulation vintertid.

Förändrad vattentillgång

Vattentillgång och vattenflöden beror av nederbörd, snösmältning och avdunstning. I vissa fall är det den ökade nederbörden som påverkar vattentillgången mest, medan det i andra fall är den ökade avdunstningen eller den förändrade snösmältningen. Framtidens vattentillgång kommer därför att förändras på olika sätt i olika delar av landet.

Den beräknade framtida förändringen visar på ökande vattentillgång i stora delar av landet med den största ökningen i norra Sverige och längs Västkusten. I sydöstra Sverige beräknas vattentillgången minska på grund av den ökande avdunstningen i ett varmare klimat. Förändringen skiljer sig dock mycket mellan olika årstider. Lågflöden kommer bli mer vanligt i Götaland och Svealand och då främst östra Götaland.

Ökad havsförsurning

Ökande halter av koldioxid i atmosfären löser sig i havsvattnet och leder till sjunkande pH-värde och därmed försurning av haven. Havsförsurningen relaterar därmed snarare till orsaken till klimatförändringar än till det förändrade klimatet i sig.

Sjunkande pH-värden har påvisats både i världshaven och i svenska vattenområden. Havsförsurningen ökar lösligheten av kalk och inverkar på både växt- och djurarter i de marina ekosystemen. Försurningen gör det svårare för marina organismer att bygga upp skal och skelett, men påverkar också på andra sätt.

Minskad salthalt i Östersjön

Scenarierna över framtida klimat indikerar generellt ökad årsnederbörd i landområdena som omger Östersjön. Ökad avrinning av sötvatten från land leder till minskad salthalt i havet. Detta får särskilt stor effekt i en instängd havsbassäng som Östersjön, där saltvatten från Atlanten enbart tillförs genom inflöde via Kattegatt.

Minskade salthalter beräknas få stor effekt på ekosystemen eftersom salthalten är avgörande för många arters utbredning och fortplantningsmöjligheter. I Östersjön lever många arter nära gränsen för sin utbredning när det gäller havets salthalt, exempelvis torsk.

Ökad nederbörd och ökad risk för översvämning till följd av skyfall

Medelnederbörden beräknas öka i hela landet. Störst väntas ökningen bli i Norrlands inland. En ökning väntas under alla årstider, men främst för vintern och våren. Den extrema korttidsnederbörden beräknas bli mer intensiv i ett framtida klimat. Detta gäller främst skyfall med kort varaktighet.

Stigande hav

Den globala uppvärmningen leder till att havsytan stiger. Havsnivåhöjningen beror dels på att vattnets volym expanderar till följd av dess temperaturhöjning, dels på att haven tillförs mer vatten vid ökad smältning av landbaserade glaciärer och inlandsisar. Enligt senaste sammanställningen av FN:s klimatpanel IPCC (2013) har den genomsnittliga globala havsnivån stigit med 0,19 meter mellan åren 1901 och 2015. Enligt SMHI:s analyser återspeglas trenden för global havsnivåhöjning väl i uppmätt havsnivå utmed Sveriges kuster, när landhöjningen räknats bort.

I Sverige påverkas det uppmätta havsvattenståndet av landhöjningen som pågått efter att den senaste inlandsisen smälte bort. I områden där landhöjningen är större än havsnivåhöjningen upplever man i praktiken inte att havet stiger, eftersom markytan höjs snabbare än havet. I dagsläget stämmer detta in på stora delar av norra Sverige. Landhöjningen avtar generellt söderut i landet och i de allra sydligaste delarna har landhöjningen så gott som avstannat. Där märks den pågående havsnivåhöjningen därför tydligt.

Förlust av mark och kusterosion

Stigande hav leder till att låglänta kust- och strandområden blir översvämmade. Kusterosion kan då drabba områden utmed kusten där marken består av lättrörlig jord eller sand. Risken är särskilt stor i vindutsatta lägen där vågexponeringen blir kraftig. Det här rör framför allt den södra delen av landet.

Veta mer?

Här hittar du exempel på planeringsunderlag som behandlar klimatförändringar och klimatanpassning i fysisk planering. Länkarna nedan går till andra webbplatser.

Webbutbildning

Boverkets webbutbildning om klimatanpassning