Tillgänglighet i planprocessen

Granskad: 5 juli 2023

Funktionshinderperspektivet bör finnas med under hela översiktsplaneprocessen och ingå i kommunens formulering av mål för den fysiska miljön. Målen i översiktsplanen kan konkretiseras i olika strategier. Genomförda åtgärder bör lämpligen följas upp och utvärderas för att säkerställa att de gett önskad effekt.

Lyft frågor om tillgänglighet tidigt i planprocessen

Funktionshindersperspektivet ska lyftas i ett tidigt skede i planeringsprocessen för att skapa ett samhälle som är tillgängligt och användbart för alla oavsett ålder eller funktionsnedsättning. Om frågan finns med från start leder det oftast till bättre lösningar som gynnar många olika grupper i samhället.

Kartläggning och nulägesbeskrivning

Inför arbetet med att formulera mål för vad kommunen vill uppnå när det gäller tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning, bör kommunen ta reda på hur situationen ser ut i dagsläget. Varje förvaltning inom kommunen med verksamhet som påverkar den fysiska miljön, bör göra en nulägesbeskrivning utifrån sitt verksamhetsområde för att identifiera brister som kan skapa hinder för tillgänglighet och delaktighet.

I en nulägesbeskrivning kan en kartläggning göras över vilka hinder som finns i den befintliga fysiska miljön. Kartläggningen kan till exempel svara på följande frågor:

  • Hur tillgängliga är olika stadsdelar och områden? Hur är närhet och åtkomlighet till samhällsservice? Vad behöver förbättras?
  • Hur fungerar transportinfrastrukturen ur ett funktionshindersperspektiv? Är kollektivtrafiken tillgänglig och användbar för alla oavsett ålder eller funktionsnedsättning? Hur väl fungerar hållplatser och bytespunkter mellan olika trafikslag?
  • Hur är tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning till och inom fritidsanläggningar och grönområden?

I arbetet är det en fördel att analysera hur den fysiska miljön upplevs och används tillsammans med funktionshinderrörelsen .

Arbetssätt för att integrera funktionshinderperspektivet i samhällsplaneringen

Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning ska utgöra underlag för planläggning enligt plan- och bygglagen (PBL) när det gäller det allmänna intresset bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Många kommuner har inventerat sitt flerbostadshusbestånd, vilket kan utgöra ett bra underlag för kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning och därigenom översiktsplanen. Av inventeringarna framgår till exempel ofta vilka områden som behöver förbättras/kompletteras med tillgängliga bostäder m.m.

4 §
  Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska vara vägledande vid tillämpningen av 2 kap. 3 § första stycket 5 plan- och bygglagen (2010:900). Lag (2022:385) .

Plan- och bygglag (2010:900)

Det kan också finnas andra uppgifter som är användbara som underlag. Flera kommuner har databaser/guider över tillgängliga besöksmål, vilka kan vara till nytta i arbetet med att exempelvis kartlägga tillgänglighet och användbarhet till allmänna platser i staden.

Formulera mål för ökad tillgänglighet och delaktighet

Kartläggningen och nulägesbeskrivningen utgör en bra grund för att identifiera brister och hinder i den fysiska miljön. Med detta som utgångspunkt kan kommunen ta fram målsättningar för att förbättra tillgängligheten.

Formulera mål för ökad tillgänglighet och delaktighet

Strategi för genomförande

Med tydliga mål och ställningstagande för vad kommunen vill uppnå kan dess förvaltningar i sin tur ta fram strategier för hur de avser att arbeta för att nå målen inom sitt verksamhetsområde. De åtgärder som påverkar den fysiska miljön kan lyftas in i översiktsplanen där avvägningar mellan olika allmänna intressen görs. Genom att sammanväga allmänna intressen i översiktsplanen kan möjliga konflikter mellan olika intressen synliggöras och synergieffekter uppnås. Med översiktsplanering kan enskilda åtgärder sättas in i ett större sammanhang.

Det krävs ekonomiska resurser för att genomföra åtgärder för att förbättra tillgänglighet och användbarhet. Översiktsplaneringen bör vara integrerad med budgetarbetet i den kommunala organisationen så att det går att avgöra vilka åtgärder som kan genomföras på kort sikt och vilka åtgärder som tar längre tid att genomföra. Det kan handla om medel för att inventera, förbättra eller följa upp tillgänglighet och användbarhet i ett visst bostadsområde, grönområde eller centrumstråk. Det kan också handla om medel för att förbättra kommunikationer och kollektivtrafik eller bygga ut en gång- och cykelväg.

Välja åtgärder och budgetera

Följa upp och utvärdera

Genom att följa upp strategierna i översiktsplanen kan kommunen se om de föreslagna åtgärderna har gett önskad utdelning för att nå de uppsatta målen. På så sätt tydliggörs vilka åtgärder som fullföljts och vilka som återstår eller inte gav väntat resultat. Om målen i översiktsplanen är tydligt formulerade och strategierna för genomförandet preciserade och mätbara ökar möjligheterna att kunna följa upp resultatet. I en uppföljning kan översiktsplanens vägledande roll för efterföljande beslut utvärderas. Här är några exempel på frågor som kan visa hur mål och strategier för ökad tillgänglighet och delaktighet ger avtryck i efterföljande beslut:

  • Har målsättningarna i översiktsplanen gett resultat i beslutade och genomförda detaljplaner och bygglov? Har andra föreslagna åtgärder för att ökad tillgänglighet och användbarhet i den fysiska miljön genomförts?
  • Vilka typer av bostäder har byggts samt är dessa tillgängliga och användbara för alla?
  • Har det tillkommit nya förutsättningar som påverkar arbetet med tillgänglighet och delaktighet sedan den gällande översiktsplan togs fram? Det kan till exempel gälla ny politisk majoritet, ändrad lagstiftning eller nya politiska mål.

Följa upp och utvärdera planen

Boverket (2023). Tillgänglighet i planprocessen. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/allmanna-intressen/livsmiljo/tillganglighet/planprocessen/ Hämtad 2024-12-23