Hantera miljökvalitetsnormer för vatten i översiktsplaneringen

I översiktsplaneringen behöver kommunen skaffa sig en överblick över framtagna underlag om vattenförekomsterna i kommunen och planera mark- och vattenanvändning på ett sätt så att miljökvalitetsnormerna kan följas. Av den antagna översiktsplanen ska det framgå hur kommunen anser att gällande miljökvalitetsnormer ska följas.

MKN i översiktsplaneringen

På denna sida beskrivs hur kommunen kan hantera miljökvalitetsnormer, MKN, för vatten i översiktsplaneprocessen. Här får kommunen också stöd kring hur information från webbdatabasen VISS kan användas i planeringen.

Lämplig lokalisering är den grundläggande principen vid all fysisk planering. Översiktsplanen behöver utformas så att MKN kan följas. I översiktsplaneringen är det viktigt att identifiera var bebyggelseutveckling och lokalisering av infrastruktur och verksamheter är lämplig i ett långsiktigt perspektiv. Användningen av mark- och vattenområden behöver planeras bland annat med hänsyn till konsekvenser för vattenmiljön och vattenförekomsternas status. Alla områden är inte lämpliga för alla typer av användning, och det kan finnas områden där det behövs särskild hänsyn för att de ska vara lämpliga för vissa typer av användningar.

Den strategiska och översiktliga nivån i översiktsplaneringen är av stor betydelse för att kunna bedöma den samlade effekten av flera olika mark- och vattenanvändningar inom ett avrinningsområde. Därigenom kan översiktsplaneringen ge stöd för hur MKN för vatten bör hanteras vid efterföljande detaljplanering.

Genom analyser för hela huvudavrinningsområden blir det tydligt var det kan finnas behov av mellankommunal samverkan. Genom att göra analyser utifrån de enskilda vattenförekomsternas avrinningsområden kan kommunen visa vilka vattenförekomster som berörs och konsekvenserna för respektive vattenförekomst. Det ger också möjlighet att planera för de eventuella utrymmeskrävande åtgärder som behövs. Många gånger finns behov av en högre detaljeringsgrad för ett avgränsat område.

Konsekvenserna av planering vars genomförande kan medföra betydande miljöpåverkan hanteras i den strategiska miljöbedömningen, där syftet är att integrera miljöaspekterna i framtagandet och antagandet av översiktsplanen. I miljöbalken ställs det ett antal formella krav på hur en strategisk miljöbedömning ska gå till.

Miljöbedömning översiktsplan - ett processverktyg

Process för översiktsplanering och strategisk miljöbedömning

Sammanfattningsvis är fysisk planering ett viktigt instrument för att skapa förutsättningar för att MKN ska kunna följas. Översiktsplaneringen har en viktig roll och kan bidra främst genom att ange lämplig användning av mark- och vattenområden, och att planlägga det utrymme som behövs för utrymmeskrävande åtgärder. Vid beslut om översiktsplanen kan kommunen även uppmärksamma om det finns behov av att ta fram riktlinjer eller policys för hantering av vissa MKN-relaterade frågor, att använda i efterföljande planering och även i förvaltningen av den byggda miljön. Det kan till exempel handla om förekomst av fysiska strukturer och anlagda ytor i vattenförekomsternas strandnära områden.

Översiktsplaneringen ger möjlighet att

• bedöma konsekvenser för vattenmiljön utifrån vattenförekomsternas avrinningsområden,
• planlägga så att mark- och vattenanvändningen är lämplig med hänsyn till möjligheten att följa MKN för berörda vattenförekomster,
• planera tillräckligt fysiskt utrymme för eventuella utrymmeskrävande åtgärder som behövs för att göra marken lämplig för önskad användning,
• peka ut områden där pågående användning och befintliga miljöproblem medför behov att avsätta utrymme för miljöförbättrande åtgärder.

Dra nytta av kompetenser och pågående vattenmiljöarbete inom kommunorganisationen

När kommunen ska göra olika bedömningar och avvägningar för att följa MKN för vatten är det värdefullt att dra nytta av den kompetens som finns inom kommunorganisationen och pågående vattenmiljöarbete som kommunen driver eller är involverad i. Det kan gälla kunskap om miljöförhållanden och miljöpåverkan i kommunen, olika åtgärdsinsatser som planeras för att förbättra vattenmiljön, eller statusklassning av vattenförekomster och webbdatabasen Vatteninformationssystem Sverige, VISS. Det finns också aktörer utanför kommunorganisationen med kunskap och kompetens och som kan bidra i översiktsplaneprocessen. Förutom länsstyrelsen kan det exempelvis finnas vattenråd och andra vattenorganisationer. En sammanställning över Sveriges vattenorganisationer indelad per vattendistrikt finns på Vattenmyndigheternas webbplats.

Vattenorganisationernas roll (på Vattenmyndigheternas webbplats)

Det kan finnas värdefulla synergieffekter i att hantera MKN för vatten kopplat till klimatanpassning, arbete för att stärka ekosystemtjänster och utveckling av grön infrastruktur.

Inledningsvis kan det vara bra att skaffa en överblick av relevanta kompetenser i den egna kommunen och identifiera kontaktpersoner. Det skiljer sig åt mellan olika kommuner vilka förvaltningar som ansvarar för dessa frågor. Utöver planeringsfunktionen kan ofta följande förvaltningar bida med kunskap och erfarenhet inom olika områden:

• Miljöförvaltning – vattenmiljöns kvalitet, miljöpåverkan i kommunen, pågående åtgärds- och uppföljningsarbete för vattenmiljö, webbdatabasen VISS, ibland även underlag och arbete för att stärka ekosystemtjänster och grön infrastruktur.
• Gatu- och parkförvaltning – mångfunktionella ytor, dagvatten- och våtmarksanläggningar samt deras effektivitet och skötselbehov, pågående och planerat arbete med underhåll och förnyelse av anlagda ytor inom allmän platsmark som kommunen är huvudman för, ibland även åtgärder för klimatanpassning.
• VA-huvudman – Kommunens huvudman/huvudmän för vattenförsörjning och avlopp
• Huvudmannen för vattenförsörjning: vattenkvalitet och miljöpåverkan för vattenförekomster som används för kommunens vattenförsörjning.
  Huvudmannen för avlopp: kapacitet hos kommunens avloppsreningsverk, hur vattenmiljön påverkas av utsläppen, dagvattenanläggningar samt deras effektivitet och skötselbehov.
• Ansvariga för LOVA- och LONA-bidrag – statliga bidrag för Lokala vattenvårdssatsningar, LOVA-bidrag, samt för Lokala naturvårdssatsningar, LONA-bidrag, inbegriper åtgärdssatsningar för vattenmiljö.
• Förvaltning för krisberedskap – befintliga och planerade skydd mot översvämning och erosion i kommunen, behov av klimatanpassning.

Skaffa överblick av vattenförekomsterna i kommunen

En god överblick över de vattenförekomster som finns i kommunen är grunden för att utforma den fysiska planeringen så att MKN kan följas. Vid planering behöver kommunen känna till utbredningen av vattenförekomsternas avrinnings- och tillrinningsområden. Det ger information om vilken eller vilka vattenförekomster som ett visst markområde avrinner till.

Det huvudavrinningsområde som en vattenförekomst ingår i visar sammanhanget med andra vattenförekomster som ligger uppströms och nedströms, och hur vattnet rör sig genom landskapet för att slutligen mynna i en kustvattenförekomst. Avrinningsområdenas utbredning ger stöd för kommunens bedömning av var det kan finnas behov av mellankommunal samordning i planeringen.

I översiktsplaneringen kan det också vara användbart med information om vilka vattenförekomster i kommunen som är skyddade enligt vattenförvaltningsförordningen. Skyddet rör bland annat dricksvattenförsörjning, badvatten, utpekade nitrat- och avloppskänsliga områden, och vattenrelaterade Natura2000-områden.

Du kan läsa mer om skyddade områden enligt vattenförvaltningsförordningen i VISS-Hjälp på länsstyrelsernas webbplats, se ”Relaterad information”.

Planera utifrån att MKN ska kunna följas

Översiktsplanen ska ge stöd för efterföljande beslut om hur mark- och vattenområden ska användas. I planeringen behövs en analys av den förväntade påverkan som planens genomförande kan medföra och det behöver klarläggas att marken är lämplig för den tänkta markanvändningen. Det kan handla om att utreda om det överhuvud taget är lämpligt att planera för en viss typ av markanvändning, och om det behöver avsättas utrymme för exempelvis olika reningsåtgärder som krävs för att MKN ska kunna följas.

I en stor andel av Sveriges vattenförekomster följs inte miljökvalitetsnormerna för vatten. Planering ska, med hänsyn till bland annat naturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden, främja en långsiktigt god hushållning med vatten. Flera kommuner har antagit egna målsättningar och bedriver strategiskt åtgärdsarbete för en god vattenmiljö i prioriterade områden utifrån vattenförsörjning, naturvärden, friluftsliv och turism med mera. Detta skapar också bättre förutsättningar och underlättar kommunens planering av utbyggnad och utveckling av bebyggelse med hänsyn till att MKN ska följas.

Det är viktigt att avvägningar och åtgärdsinsatser för att följa MKN vatten i översiktsplaneringen samordnas med annat pågående arbete som bidrar till förbättrad vattenmiljö i kommunen. Här finns tydliga samordningsvinster med bland annat insatser för utveckling av park- och naturmiljöer, ekosystemtjänster och grön infrastruktur, LOVA- och LONA-satsningar, åtgärder för klimatanpassning och krisberedskap. Mark- och vattenanvändningens konsekvenser behöver analyseras avrinningsområdesvis, tillsammans med de miljöförbättrande åtgärder som pågår eller planeras i avrinningsområdet för den ytvattenförekomst som berörs. För grundvattenförekomster behöver analysen göras utifrån grundvattenförekomstens tillrinningsområde.

Hantera miljöproblem till följd av pågående markanvändning

Bebyggelse och verksamheter som sker i den byggda miljön medför så gott som alltid en viss påverkan på vattenmiljön och möjligheterna att följa MKN. I samband med tätorter och urban markanvändning förekommer exempelvis ofta föroreningsspridning med dagvatten, ökad och snabbare avrinning till följd av hårdgjorda ytor, försämrad livsmiljö i vattnet orsakat av fysiska strukturer som kajkanter och bryggor, eller vägtrummor och dammanläggningar som utgör vandringshinder för vattenlevande organismer som behöver förflytta sig i vattensystemet.

Även annan mark- och vattenanvändning medför ofta konsekvenser för vattenförekomsterna och påverkar förutsättningarna för att MKN ska kunna följas. Övergödning är ett vanligt miljöproblem som kan ge behov av utrymmeskrävande åtgärder, främst i form av våtmarksanläggningar. Det finns många källor till att övergödande ämnen sprids till vattenmiljön, bland annat lantbruk, små avlopp utanför kommunalt avloppsnät, samt urban markanvändning.

Markanvändningens påverkan på vattenmiljön

Konsekvenserna av pågående mark- och vattenanvändning kan vara så omfattande att det behövs åtgärder för att MKN ska kunna följas. Då är det angeläget att åtgärdsbehov som rör fysisk planering anges i översiktsplanen. Det kan sedan fungera som ett stöd i samband med utveckling eller förnyelse av den fysiska miljön. I översiktsplanen kan det exempelvis anges att det finns behov att avsätta viss yta för dagvattenanläggning i ett område, skapa utrymme för att bygga faunapassage förbi ett vandringshinder, eller minska andelen hårdgjorda ytor i vattenförekomstens strandzon eller närområde. Många gånger finns goda möjligheter att skapa attraktiva rekreationsmiljöer som samtidigt ger förutsättning att åtgärda miljöproblem kopplat till dagvatten, vandringshinder och hårdgjorda ytor.

Det är viktigt att avvägningar och åtgärdsinsatser för att följa MKN vatten i översiktsplaneringen samordnas med annat pågående arbete som bidrar till förbättrad vattenmiljö i kommunen. Därutöver finns underlag i webbdatabasen VISS som kan vara användbart i översiktsplaneringen. I VISS redovisas bland annat förslag på möjliga åtgärder för att följa MKN. Åtgärdsförslagen är framtagna av länsstyrelsen efter regional analys, och ska betraktas som exempel på möjliga åtgärder för att MKN ska kunna följas. Det kan finnas andra varianter eller justerad lokalisering av föreslagna åtgärder som är mer lämpliga ur kommunens perspektiv. Kommunen behöver göra en sammantagen bedömning utifrån lokalspecifika förhållanden, andra planerade eller pågående åtgärder och önskad utveckling av bebyggelsen i det aktuella området.

Dagvatten

Om kommunen har tagit fram en strategi eller policy för dagvattenhantering är det lämpligt att övergripande principer och åtgärdsförslag som är relevanta för fysisk planering redovisas i översiktsplanen. I översiktsplanen kan kommunen peka ut områden där det behöver avsättas yta för en ny eller förbättrad dagvattenanläggning, samt eventuellt ange ytans storlek eller lokalisering.

I anslutning till grundvattenförekomster och deras tillrinningsområden behövs särskild uppmärksamhet kring dagvattenhantering. I känsliga områden där infiltrationsanläggningar leder till föroreningsrisk för grundvatten kan dagvattnet behöva avledas vidare till ett annat område. Detta kan också pekas ut och redovisas i översiktsplanen.

Dagvatten i den översiktliga planeringen

Vandringshinder och hårdgjorda ytor i strandzonen

Vandringshinder för vattenlevande organismer, som dammanläggningar och vägtrummor, samt hårdgjorda ytor utmed stranden eller i närområdet till en vattenförekomst, påverkar organismers livsmiljö och de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna. I översiktsplanen kan det exempelvis anges att i samband med restaurering eller underhåll av kajkanter, vägar och ytbeläggning eller vid utveckling av området är det lämpligt att analysera möjligheten att åtgärda befintligt vandringshinder eller att öka infiltrationsmöjligheten i vattenförekomstens närområde.

Genom att göra en analys av åtgärdsbehovet för att minska andelen hårdgjorda ytor i kantzonen för olika vattenförekomster kan kommunen få ett bra planeringsunderlag. Då kan områden där det är särskilt lämpligt att minska andelen hårdgjorda ytor identifieras. Detta kan sedan anges i översiktsplanen. I anslutning till sjöar och vattendrag kan andelen aktivt brukad mark eller anlagda ytor vara högst 15 % för att vattenförekomsten ska klassas till god status, enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter. Detta gäller inom vattenförekomstens närområde och svämplan.

Sjöfart och båtliv

Sjöfart och båtliv kan medföra konsekvenser för vattenmiljön som försämrar möjligheterna att följa MKN. Kopplat till översiktsplanering kan det till exempel finnas behov att utveckla målpunkter för båtlivet med avfalls- och latrintömning, servicepunkter för tankning, sjösättningsramper, båt-tvättar med mera. Det kan också finnas behov att ta fram policys eller strategier för att motverka ökning av antalet bryggor och pirar utmed vissa kustpartier genom planering för samfällighetsbryggor, båtförvaring på land som alternativ till bryggplats, båtpooler med mera.

Friluftsliv

Lantbruk

I områden med lantbruk sker ofta näringsläckage som leder till övergödningsproblem för vattenmiljön och behov av åtgärder för att MKN ska kunna följas. Av de miljöförbättrande åtgärder som kan vara aktuella är det främst våtmarksanläggningar som är lämpligt att hantera i den fysiska planeringen. I översiktsplanen kan kommunen peka ut områden där det behöver avsättas yta för en våtmarksanläggning, samt eventuellt ange ytans storlek. Utpekandet kan göras för avrinningsområdet till en vattenförekomst, eller för en specifik plats inom avrinningsområdet.

Planera utvecklad eller ändrad markanvändning så att MKN kan följas

Vid planläggning behövs en analys av konsekvenser för vattenmiljön för att klarlägga att området är lämpligt för den tänkta användningen. Det kan handla om att utreda om det överhuvud taget är lämpligt att planlägga för viss typ av markanvändning i ett område, eller om det behöver reserveras plats för exempelvis olika reningsåtgärder som krävs för att MKN för vatten ska följas. Det behöver också klargöras att vattenförsörjning och avloppshantering går att lösa, bland annat med hänsyn till MKN för vatten.

Analysen av mark- och vattenanvändningens samlade konsekvenser behöver göras utifrån ytvattenförekomsternas avrinningsområden. Såväl vattenförekomsternas status och identifierade miljöproblem samt pågående och planerade åtgärder som bidrar till förbättrad vattenmiljö behöver beaktas. För grundvattenförekomster behöver de samlade konsekvenserna analyseras utifrån grundvattenförekomstens tillrinningsområde. Vattenförekomster med status i sämsta statusklassen kan behöva uppmärksammas särskilt i den fysiska planeringen, eftersom de enligt miljöbalken inte får försämras ytterligare.

Att följa miljökvalitetsnormer för vatten

Om det behövs för att följa MKN kan det i vissa fall lösas genom att utbyggnadens lokalisering, omfattning eller användning anpassas så att marken kan anses lämplig. Under vissa förhållanden kan det i översiktsplanen behöva anges att särskild hänsyn behöver tas för att området ska kunna anses lämpligt för den föreslagna utbyggnaden. I översiktsplanen kan det exempelvis anges att en det inom ett visst område behöver finnas utrymme för att uppföra en dagvattenanläggning.

I anslutning till grundvattenförekomster och deras tillrinningsområden behövs särskild uppmärksamhet kring dagvattenhantering och vilken typ av verksamhet som planeras. I känsliga områden kan det vara olämpligt med infiltrationsanläggningar eller miljöfarliga verksamheter på grund av föroreningsrisk för grundvattnet. Dagvatten kan behöva avledas och tas omhand i ett område som är mer lämpat för det, vilket kan pekas ut och anges i översiktsplanen.

När det gäller miljöförbättrande åtgärder som behöver genomföras på en specifik plats behöver kommunen bedöma om den planerade utbyggnadens lokalisering och markanspråk riskerar att förhindra dessa åtgärder. Utrymmeskrävande åtgärder som kan vara knutna till viss lokalisering i landskapet är främst våtmarksanläggningar och anläggningar för faunapassager eller fisktrappor. För bedömning av eventuell risk att blockera åtgärder behövs information om lokaliseringen av de utrymmeskrävande åtgärder som redan planeras i kommunen. Dessutom finns åtgärdsförslagen i webbdatabasen VISS som ger information om var det kan behövas utrymmeskrävande åtgärder framöver, se tidigare informationsrutor om utrymmeskrävande åtgärder i VISS.

Frågor som kan ge stöd i översiktsplaneringen

Här följer att antal planeringsfrågor där särskilda överväganden kan behövas för att MKN ska kunna följas:

• Finns möjlighet att lösa vattenförsörjning och avlopp för den mark- och vattenanvändning som planeras? Finns det en lämplig recipient som kan ta emot tillkommande avloppsvatten och dagvatten?
• Redovisas att det finns behov av ytor för dagvattenrening i tillräcklig utsträckning?
• Planeras större vägar, verksamhetsområden för industrier och andra potentiellt förorenande verksamheter på platser som är lämpliga med hänsyn till MKN för vatten?
• Reserveras ytor för hydromorfologiska återställningsåtgärder, till exempel anläggningar för faunapassager,
• Reserveras ytor för åtgärder som behövs i områden där användningen kan antas innebära anläggning av nya dammar, broar eller vägtrummor?
• Planeras utbyggnadsområden där genomförandet kan antas medföra byggnation av kajkanter, pirar, bryggor, utfyllnader eller muddringar?
• Hanterar översiktsplanen åtgärder med relevans för fysisk planering som föreslås i eventuella planer, program, policys eller strategier som rör vatten i kommunen?
• Redovisas utrymmeskrävande åtgärder som behövs för att MKN ska kunna följas?
• Finns behov att ange vattenområden som är känsliga för fysisk påverkan i form av exempelvis båtbryggor?
• Finns behov av att ange områden med särskilt värdefulla eller sårbara vattenförekomster där det behövs särskild hänsyn? Exempelvis vattenförekomster som används för vattenförsörjning, eller vattenförekomster med dålig status.
• Innebär utbyggnadens lokalisering och markanspråk att en åtgärd som behövs för att MKN ska kunna följas förhindras?
• Hur medverkar planen till att statusen för olika vattenförekomster förbättras?

Hantera MKN i översiktsplanen

Översiktsplanen ska ange inriktning för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. Den ska bland annat ge vägledning för beslut om användningen av mark- och vattenområden och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Kommunen ska i översiktsplanen redovisa de förhållanden som med hänsyn till de allmänna intressena kan ha en väsentlig betydelse för mark- och vattenanvändningen. Av översiktsplanen ska det framgå hur kommunen anser att gällande MKN ska följas.

Översiktsplanens innehåll

I den strategiska miljöbedömningen ingår att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning, och i översiktsplanen måste kommunen aktivt ta ställning till resultaten av miljökonsekvensbeskrivningen. Miljökonsekvensbeskrivningen ska redovisa kommunens bedömning av den betydande miljöpåverkan som planens genomförande kan få.  Miljökonsekvensbeskrivningen ska bland annat innehålla uppgifter om olika aspekter av miljöförhållanden, vilka betydande miljöeffekter som genomförandet av planen kan antas medföra, åtgärder som planeras för att motverka betydande negativa miljöeffekter och uppgifter om åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa betydande negativa miljöeffekter.

För MKN kan det exempelvis vara

• uppgifter om aktuell status i vattenförekomster som antas påverkas negativt,
• uppgifter om befintliga miljöproblem som är relevanta för planen, till exempel vattenförekomster som inte når kvalitetskraven enligt MKN,
• identifiering, beskrivning och bedömning av befintlig eller planerad mark- och vattenanvändning som kan försvåra möjligheterna att uppfylla MKN,
• uppgifter om åtgärder som planeras för att förebygga, hindra eller motverka försämrad kvalitet med hänsyn till MKN för vatten,
• en redogörelse för åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen medför.

Om miljökonsekvensbeskrivningen

Formulera tydliga ställningstaganden i översiktsplanen

Till stöd för detaljplanering eller lovprövning behövs tydliga ställningstaganden i översiktsplanen om vilka hänsyn och åtgärder som behövs för att MKN ska kunna följas. Här följer en sammanställning av exempel på frågor som kommunen kan behöva bedöma och formulera sig om i sina ställningstaganden:

• Visar översiktsplanen hur kommunen anser att MKN ska följas? Behövs exempelvis särskilda ställningstaganden?
• Finns det behov av mellankommunal samordning för att följa MKN i den egna eller i angränsande kommuner? Behövs ställningstaganden avseende områden och verksamheter som angår två eller flera kommuner, eller är av regional betydelse?
• Behövs ställningstaganden för att kommunen i den fysiska planeringen ska ta hänsyn till och samordna nationella mål, planer, program, policys eller strategier som rör vatten?
• Behövs ställningstaganden om att VA-plan, dagvattenplan, vattenförsörjningsplan, LIS-plan eller liknande behöver tas fram inför fortsatt planering? Finns behov av ställningstagande om att lokalt åtgärdsprogram behöver tas fram med förslag på förbättringsåtgärder i befintlig bebyggelse?