Lokala åtgärdsprogram i Stockholms stad

Stockholms stads arbete med lokala åtgärdsprogram har förutom sitt bidrag till att följa miljökvalitetsnormer även lett till ett mer effektivt och förutsägbart arbete med vattenfrågorna i staden. Tillsammans med de andra styrande dokumenten kopplade till vatten har staden tagit ett helhetsgrepp om vattenfrågorna.

Lång tradition av vattenarbete

Stockholms stad har lång erfarenhet av arbete kopplat till vattenfrågor. De första vattenprogrammen togs fram under 70-talet och redan 1994 beslutade staden om en policy som anvisade att ”dagvatten i första hand ska hanteras genom infiltration och fördröjning vid källan innan samlad avledning”. År 2002 antogs den första dagvattenstrategin. Sedan dess har arbetet fortsatt och utvecklats. Idag har staden ett stort fokus på miljökvalitetsnormerna i sina styrande dokument kopplat till vatten. För att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas är det viktigt att staden arbetar med frågan både i befintliga miljöer och vid stadsutveckling.

Vattnet är aldrig långt bort i Stockholm. Foto: Henrik Trygg

Styrande och vägledande dokument

Stockholms stad har flera styrande och vägledande dokument som kopplar till miljökvalitetsnormer för vatten. Bland annat finns en handlingsplan för god vattenstatus som har som syfte att ange hur stadens vattenarbete ska utvecklas med ett tydligt fokus på operativa åtgärder. Det finns även en dagvattenstrategi och en åtgärdsnivå. Åtgärdsnivån utgör målvärdet i stadens riktlinjer för dagvattenhantering. En annan viktig pusselbit i stadens arbete med miljökvalitetsnormerna för vatten är de lokala åtgärdsprogrammen. Väldigt förenklat kan man säga att de lokala åtgärdsprogrammen visar hur befintliga problem ska åtgärdas, medan riktlinjerna kopplat till dagvatten, där bland annat åtgärdsnivån ingår, säkerställer att ny exploatering inte ska leda till försämrad vattenkvalitet.