Tidig digitalisering för ökad vägledning i översiktsplanen
Sundsvall arbetar med en digital översiktsplan med utgångspunkt i Boverkets ÖP-modell 2.1 där vägledningen blir konkret och platsbunden.
Översiktsplan med riktlinjer
I Sundsvalls översiktsplan finns tydliga riktlinjer kopplat till vattenfrågorna på tre olika nivåer:
- generella riktlinjer som gäller i hela kommunen,
- riktlinjer kopplade till en viss markanvändningstyp och
- riktlinjer kopplade till en specifik plats.
Översiktsplanen knyter an till andra styrande dokument på vattenområdet. Bland annat till kommunens VA-plan som består av sju styrande dokument. VA-planen syftar till att skapa en samordnad planering av vattenfrågor med avsikt att långsiktigt säkerställa en god vattenkvalitet i kommunens vattenförekomster.
I Sundsvall är närheten till vatten påtaglig. Foto: Scandinav
Arbetet med riktlinjer i översiktsplanen
I jämförelse med Sundsvalls tidigare översiktsplan har de generella riktlinjerna minskats i antal och preciserats för att ge tydligare genomslag. Vid en uppföljning av den tidigare översiktsplanen identifierade kommunen att både allmänhet och handläggare hade svårighet att ta till sig alla de riktlinjer som formulerats, med resultatet att viktiga planeringsinriktningar inte tillgodosetts. I arbetet med den nya översiktsplanen har kommunen därför gjort en översyn av riktlinjerna och försökt fokusera på de områden där översiktsplanens strategiska ställningstaganden kan göra verklig skillnad. Formuleringar som redan täcks upp av gällande lagstiftning har rensats bort. Likaså riktlinjer som är så allmänt formulerade att de kan tolkas lite hur som helst.
– Tanken är ju att riktlinjerna ska ge vägledning och stöd. Därför har vi försökt att ”tratta bort” sådant som redan finns i lagstiftningen, säger Maria Jonasson, översiktsplanerare på kommunstyrelsekontoret i Sundsvall. Det tillför inget att skriva att ”miljökvalitetsnormer för vatten ska följas”, det står redan i lag och hittas i våra checklistor för planhandläggare, så antingen måste vi ta det ett steg längre och konkretisera eller inte skriva om det alls.
Riktlinjerna blir också som en checklista för både stadsbyggnadskontoret i deras detaljplanearbete och för miljökontoret vid yttrande. För detta finns det även en bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen som är bra att ha, så att inget glöms bort. Där finns listat påverkan på MKN för både luft och vatten och den sammanställningen redovisas även i den digitala kartan till översiktsplanen.
Arbetet med riktlinjerna i översiktsplanen började med en workshop med politikerna där de fick arbeta fram en målbild över var Sundsvall ska vara år 2040. De tittade på lite olika angreppssätt för arbetet med målbilden och valde att utgå från Agenda 2030. Därefter tog tjänstepersoner från ett flertal förvaltningar på kommunen fram en målbild utifrån ett planeringsperspektiv. Nästa steg var att försöka bryta ner målbilderna och konkretisera hur kommunen ska nå dit, vilket resulterade i de generella riktlinjerna. Riktlinjerna sågs över och kompletterades med annat som behövde täckas in ur ett planeringsperspektiv. Bitar från den föregående översiktsplanen som fortsatt var relevant lyftes även in.
Generella riktlinjer för vatten:
- Hänsyn ska tas till skyddsvärda områden utpekade i den kommunala vattenförsörjningsplanen, för att värna om långsiktig dricksvattenförsörjning.
- Ingen utbyggnad av vattenkraft ska ske i outbyggda och orörda forsar i kommunen.
- Värna om naturliga våtmarker, vattendrag och deras närmiljöer inklusive raviner.
- Vid ny- och ombyggnation ska materialval med negativ påverkan på vattenkvalitet undvikas.
- Vid planering av nya bebyggelseområden, vid förtätning eller vid ändrad markanvändning i befintliga områden ska hanteringen av dagvatten, dricksvatten och avlopp alltid utredas i ett tidigt skede, enligt specifika riktlinjer i gällande VA-plan. För samhällsviktig verksamhet gäller särskilda krav. Dagvatten ska ses som en resurs och lokalt omhändertagande ska eftersträvas där så är möjligt.
Markanvändningsspecifika riktlinjer (exempel):
- I stadskärnan finns flera trädplanterade gator och enstaka stora träd. Det finns även fler gator som har breddats upp i stadsplanen just för att inrymma trädplanteringar och där trädplanteringar därför föreslås. De här trädplanteringarna är en del av stadens kulturarv och bidrar med orienterbarhet. Träden bidrar också med svalka på sommaren och ljusinsläpp under vinterhalvåret vilket ger ett mer gynnsamt lokalklimat i staden. Stora träd och även planteringsbäddarna fördröjer och renar dagvatten samtidigt som bladen fångar upp luftföroreningar. Träden är också viktiga som bas i små ekosystem och som spridningskorridor. Varsamhet med planterade träd gäller därför.
Lokala riktlinjer (exempel):
- Befintligt nord-sydligt grönstråk genom Midälva kan utvecklas för att koppla ihop Katrinehill med Selångersån. Även dagvatten kan hanteras i detta stråk då det översvämmas idag.
- Selångersån är av riksintresse för naturvården med anledning av att det är ett relativt stort oreglerat vattendrag med ett skyddsvärt bestånd av havsvandrande öring. En biologisk inventering ska finnas som underlag för beslut om utformning av det gröna stråket längs vattnet. Hänsyn ska tas vid utbyggnader i omgivningen och vid utformning av dagvattenlösningar.
- Kuperad terräng med bäckar, våtmarker mm som måste beaktas. Fördröjning av dagvatten är viktig för att förhindra problem nedströms.