Hållbar utveckling i PBL
I PBL:s portalparagraf finns kopplingar till Brundtlandrapportens strävan om att tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter. De ekologiska, sociala och ekonomiska dimensionerna av hållbar utveckling stöttas av PBL:s grundläggande bestämmelser.
Syftet med PBL är en hållbar utveckling
Förarbetena till PBL säger att ett huvudsyfte med lagen är att den till sin helhet ska sträva mot en långsiktigt hållbar utveckling och de allmänna intressena pekar på de frågor som kommunerna ska ta sig an i sin planering. Varje kommun kan som ett både planerande och genomförande organ medverka till att Sverige som helhet får en hållbar samhällsutveckling.
1 §
I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.
I proposition 2006/07:122 fanns för första gången i detta sammanhang ett resonemang om PBL och hållbar utveckling. Kopplingen till hållbar utveckling och den ekonomiska dimensionen förtydligades genom att en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens lades till i PBL:s 2 kapitel som allmänt intresse. I propositionen sades också att det främst är i de inledande kapitlen samt i paragraferna om de allmänna intressena som målsättningen om en hållbar utveckling framgår.
De allmänna intressena
2 kap. PBL innehåller de allmänna intressen och krav som ska beaktas vid planläggning och lokalisering av bebyggelse och som är utgångpunkten för vad som är lämplig mark- och vattenanvändning i ett hållbarhetsperspektiv. Portalparagrafen konkretiseras genom bestämmelserna om de allmänna intressena och de allmänna intressena kan i sin tur ges tydligare innehåll bland annat genom de nationella målen.
Bestämmelserna i 2 kap. PBL inkluderar olika miljöaspekter. Detta innefattar dels en generell strävan om en god miljökvalitet och en god livsmiljö, dels olika krav på hänsyn till mark och vattenområdenas värden och egenskaper. Dessutom finns det hänvisningar till hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken. Kapitlet innehåller också bestämmelser om en god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror och krav på att bebyggelse skall lokaliseras till mark som är lämplig med hänsyn till människors hälsa och utformas med hänsyn till behovet av skydd mot olyckshändelser mm.
I översiktsplanering är det främst PBL 2 kap. 3 § som ger stöd för arbetet:
3 §
Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja
1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder,
2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper,
3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt,
4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och
5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.
Även i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de intressen som anges i första stycket 1-5. Lag (2013:867) .
Nationella och regionala mål
Översiktsplaneringen har en central roll i arbetet med hållbar utveckling inom fysisk planering eftersom planen ska samordnas med de nationella och regionala mål som är relevanta för kommunens hållbara utveckling. Målsättningen är att översiktsplanen ska bli ett sektorsövergripande och strategiskt instrument för kommunens långsiktiga utveckling av den fysiska planeringen. Den ska även fungera som en plattform för kommunens medverkan i bland annat den regionala utvecklingsplaneringen. Vilka mål som är relevanta att beakta måste bedömas med utgångspunkt i visionen och de utmaningar och mål som kommunen formulerat lokalt.