Följa upp och utvärdera planen

Genom att följa upp översiktsplanen kan kommunen klargöra om översiktsplanen fungerar som vägledande dokument. Med uppföljning kan kommunen kommunicera och hålla dialogen kring översiktsplanen levande och även tydliggöra hur översiktsplanen förhåller sig till nya förutsättningar och anspråk. 

Uppföljning av översiktsplanen

I en uppföljning kan översiktsplanens värde som styrinstrument för efterföljande beslut om bland annat detaljplaner eller bygglov utvärderas. Sådana uppföljningar tillsammans med analyser av nya förutsättningar och anspråk kan regelbundet ställas samman och tas upp löpande till politisk diskussion. Eftersom det handlar om den rådande majoritetens vägval, så kan det vara lämpligt att ansvaret för uppföljningen läggs på kommunstyrelsen. Ett annat skäl är att uppföljningen ska göras utifrån en helhetssyn och det möjliggörs genom sammansättningen i styrelsen. (jfr prop. 1994/95:230 sid. 66)

Uppföljningar leder inte alltid till revideringar av översiktsplanen, men ger underlag för stegvisa ställningstaganden i fråga om inriktning och innehåll för översyn och ändring av översiktsplanen. Uppföljningar som görs årligen eller en gång per mandatperiod kan fungera som underlag för och underlätta prövningen av översiktsplanens aktualitet. (jfr prop. 1994/95:230 sid. 66)

Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen, m.m., prop. 1994/95:230 (på Sveriges riksdags webbplats)

Hur och vad kan följas upp?

De effekter som översiktsplanen leder till bör följas upp och utvärderas inför arbetet med planeringsstrategin eller vid upprättande av en ny eller en ändring av översiktsplan. Uppföljning av översiktsplanen är centralt i arbetet med en kontinuerlig översiktsplanering och det kan handla om att följa upp utmaningar, mål, strategier och ställningstaganden. Betydande miljöpåverkan ska följas upp enligt miljöbalken och uppföljningen behöver innehålla en redogörelse för de åtgärder som planerats för uppföljning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen medför.

Statistik, data från miljöövervakning och medborgarundersökningar kan vara värdefulla underlag i arbetet med uppföljning. Kommunen kan även använda sig av exempelvis GIS för att kunna göra geografiska analyser.

Flera kommuner arbetar kontinuerligt med uppföljning av översiktsplanen.

Göteborg - sociala frågor och uppföljning

Hur Järfälla kommun har arbetat med utvecklad uppföljningsmetodik i sin översiktsplan (på Järfälla kommuns webbplats)

Ett sätt att arbeta med uppföljning av översiktsplanen är att integrera det i kommunens boksluts- och budgetprocess.

Arvidsjaur – Agenda 2030, EU 2020 och RUS som stöd för målarbetet

Följ upp användbarhet och styrfunktion

Att ta reda på om översiktsplanen fungerar och hur den används är viktigt för att den ska vara vägledande för beslut om detaljplaner och bygglov samt i ärenden enligt andra lagar, men även vid överprövning av bygg- och tillståndsärenden.

En aktuell översiktsplan speglar den politiska viljan och kommunens aktuella syn på utvecklingen. Planen ska styra utvecklingen mot uppställda mål.

Exempel på frågeställningar vid uppföljning:

• Är översiktsplanen tydlig och vägledande vid olika beslut och prövningar? Finns brister med nuvarande plan?
• Följs mål, strategier och ställningstaganden? Undersök hur översiktsplanen har fungerat som vägledande för beslut i förhållande till mål och strategier.
• Följ upp hur planbesked och detaljplaner samt förhandsbesked och bygglov förhåller sig till översiktsplanen.
• Följ upp hur många bostäder som byggts, och i vilka upplåtelseformer och hustyper.

Följ upp betydande miljöpåverkan

Efter att en översiktsplan som omfattas av kravet på en strategisk miljöbedömning har antagits ska kommunen ta reda på vilken betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen faktiskt medför. På så sätt kan lämpliga åtgärder för att minska eller förhindra betydande miljöpåverkan vidtas. Det ankommer på kommunen att bestämma hur och när uppföljningen bör genomföras.

Om en betydande miljöpåverkan kan antas enligt det beslut som avses i 9 § andra stycket eller föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken, ska kommunen redovisa miljökonsekvenser i översiktsplanen på ett sätt som uppfyller kraven i 6 kap. 11, 12 och 16 §§ miljöbalken.

Om en betydande miljöpåverkan inte kan antas enligt det beslut som avses i 9 § andra stycket, ska kommunen i planen redovisa skälen för sin bedömning i den frågan.

Syftet med uppföljning av betydande miljöpåverkan är att kommunen ska kunna upptäcka oförutsedd negativ påverkan på miljön och skapa förutsättningar för att vidta lämpliga avhjälpande åtgärder. Bestämmelsen ställer inga preciserade krav på hur uppföljningen ska gå till. Lämpligen utförs uppföljningen som en del av den kontinuerliga översiktsplaneringen och samordnas med den ordinarie översynen av en översiktsplan. (jfr prop. 2003/04:116 sid. 68)

Miljöbedömningar av planer och program, prop. 2003/04:116 (på Sveriges riksdags webbplats)

Arbetet med uppföljning kan också vara viktigt för att generera kunskap som är till nytta vid efterföljande planarbete och i andra processer.

Omfattning av och detaljeringsgrad

Omfattningen av och detaljeringsgraden på uppföljningen av betydande miljöpåverkan avgör kommunen och det kan bland annat bero på vilken typ av miljöpåverkan genomförandet av översiktsplanen kan antas medföra. I de fall den strategiska miljöbedömningen har föranlett åtgärder för att minimera miljöpåverkan blir behovet av uppföljning i regel mindre än om planen inte har kunnat anpassas för att undvika betydande miljöpåverkan. Kommunen bör dock följa upp att sådana åtgärder som föreslagits i översiktsplanen, för att minska den betydande miljöpåverkan, genomförs.

Planeringsstrategin

Visar uppföljningen på betydande miljöpåverkan som inte har förutsatts i översiktsplanen, eller redan omhändertagits, kan det vägas in i den kommande planeringsstrategin.