Regional fysisk planering

Regionplanering handlar om att på en övergripande nivå planera och utreda frågor av regional betydelse som berör fler än en kommun. Regional fysisk planering berör några få regioner och regleras i plan- och bygglagen medan alla regioner ska arbeta med regional utvecklingsplanering.

Behov av samordning

Det finns behov av samordning av den planering som bedrivs av kommuner, regioner och staten. Både mellankommunal och regional planering kan bidra till en hållbar utveckling oavsett vilka förutsättningar en kommun har. I tillväxtområden kan det handla om samordning för ett ökat byggande i förhållande till behovet. I en kommun med minskande befolkning kan det i stället handla om att anpassa befintlig bebyggelse till nya behov. Även i områden där bostadsmarknaden främst är lokal kan det i vissa fall vara svårt för en enskild kommun att ensam hantera planeringen. Urbanisering, tillväxt, avfolkning, bostadsbrist, behov av anpassning till ett förändrat klimat och att många kommuner har ett lågt invånarantal i förhållande till en del av sina uppgifter och funktioner är exempel på faktorer som leder till ett växande behov av mellankommunal och regional planering. (jfr prop. 2017/18:266 sid 34)

En ny regional planering, prop. 2017/18:266 (på Sveriges riksdags webbplats)

Regional planering

I plan och bygglagen, PBL, är det angivet att regional fysisk planering ska ske för Stockholms län, Skåne län och Hallands län för att hantera frågor om mark- och vattenanvändningen som har betydelse för länet. Det kan exempelvis vara kommunöverskridande frågor som infrastruktur, klimat och regional bostadsförsörjning. Detta hindrar inte övriga regioner från att bedriva en regional fysisk planering för att skapa överblick över sina frågor och ge stöd till efterföljande kommunal planering.  I de regioner där regionplan finns uttrycker denna vilka regionala frågor som har regional betydelse och som bör samordnas mellan kommuner. Regional planering är inte avsedd att inskränka på den kommunala planeringen. Avsikten med planeringen är att den ska utgöra ett underlag åt kommunerna och underlätta den kommunala fysiska planeringen. Regionplanen är även ett underlag för länsstyrelsen när de bedömer om kommunerna har samordnat sig kring relevanta frågor i tillräcklig utsträckning. (jfr prop. 2017/18:266 sid 36)

En ny regional planering, prop. 2017/18:266 (på Sveriges riksdags webbplats)

Regionala frågor

Den regionala fysiska planeringen bör belysa mellankommunala, regionala och mellanregionala intressen och visa på väsentliga strukturella förhållanden inom regionen. Den regionala planeringen bör också bidra med ökad kunskap och förståelse för hur samhällsförändringar påverkar kommuner och regioner och bidra till en mer samhällsekonomisk planering genom att stärka samordning och samarbete med transportinfrastruktur, trafik, kollektivtrafik, regionalt tillväxtarbete, fysisk planering och planering för bostadsförsörjning och anpassning till ett förändrat klimat. (jfr prop. 2017/18:266 sid 34)

En ny regional planering, prop. 2017/18:266 (på Sveriges riksdags webbplats)

I förarbeten framhålls att regional fysisk planering ska handla om strukturella förutsättningar utifrån ett mellankommunalt och regionalt perspektiv. Där nämns exempel på frågor som kan anses lämpliga för en regional bedömning. Propositionen avser regional fysisk planering enligt PBL, men bör även kunna utgöra ett stöd vid regional fysisk planering utöver den som avses i PBL. (jfr prop. 2017/18:266 sid 36)

En ny regional planering, prop. 2017/18:266 (på Sveriges riksdags webbplats)

Frågor som kan ha en regional omfattning och ingå i en regional fysisk planering är exempelvis:

• Huvudstråk
• Regionala kärnor
• Bebyggelsestrukturer - bebyggelse och tillhörande anläggningar
  • bostäder
  • näringsverksamhet, ex stormarknader
  • offentlig verksamhet, ex service, vård, omsorg och undervisning
  • kulturverksamhet
  • idrott och friluftsliv
  • större verksamhetsområden
• Transportinfrastruktur – vägar, järnvägar, terminaler, flygplatser
• Kollektivtrafik
• Regionala cykelstråk
• Energiförsörjning/distribution
• Vattenförsörjning, inklusive dricksvattenförsörjning
• Avloppssystem
• Anläggningar för sophantering
• Energiproduktion
• Större täkter
• Strukturer som minskar länets klimatpåverkan och dess effekter
• Förebyggande åtgärder mot översvämning
• Grön infrastruktur – kan ingå om de har ett regionalt eller ett mellankommunalt sammanhang samt bäring på den fysiska planeringen. Inklusive områden som rör rekreation och fritid
• Småbåtshamnar
• Havsplanering
• Jordbruksmark – kan ingå om den har ett regionalt eller ett mellankommunalt sammanhang samt bäring på den fysiska planeringen
• Kulturmiljöer
• Områdesskydd

(jfr prop. 2017/18:266 sid. 36–38, 47–48 och prop. 1985/86:1 sid. 337)

En ny regional planering, prop. 2017/18:266 (på Sveriges riksdags webbplats)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Även områden för landskapsutveckling i strandnära läge, LIS-områden, tas upp som en möjlig regional fråga i lagens förarbeten. I översiktsplaner kan LIS-områden pekas ut om de är viktiga för utvecklingen av landsbygden i strandnära lägen. LIS-områdena kan ha påverkan på länets utveckling och ett utpekat LIS-område i en kommun kan påverka LIS-området i en annan. Därmed kan det finnas förtjänster med att sätta LIS-områden i ett regionalt och mellankommunalt sammanhang tillsammans med frågor inom andra samhällsviktiga områden, till exempel planering för energi- och vattenförsörjning och transportplanering. (jfr prop. 2017/18:266 sid. 38)

En ny regional planering, prop. 2017/18:266 (på Sveriges riksdags webbplats)

Ett av de ovanstående intressena i listan är vattenförsörjning. Boverket har en vägledning för vattenförsörjning i översiktsplanering. Vägledningen är även applicerbar på hur vattenförsörjning kan hanteras ur ett regionalt perspektiv.

Vattenförsörjning i översiktsplanering

Energiförsörjning/distribution är en annan av frågorna i listan ovan. Den gröna omställningen med elektrifiering som huvudspår leder till en snabbt ökande elanvändning i Sverige. Elförsörjning behöver oftast ses i ett större sammanhang. Regionen kan bidra med betydelsefullt stöd till kommunerna i planeringen för elnätsutbyggnad genom underlag för bedömning av elanvändning och effektbehov ur ett regionalt perspektiv. Det krävs dialog och samarbete eftersom ledningsnätet passerar över kommungränser och mellan regioner. Planering för utbyggnad och industrietablering i en kommun kan medföra behov av förstärkning eller utbyggnad av elnät i andra kommuner.

Vägledning om elnät i översiktsplanering kan ge stöd och information som är till nytta på regional nivå.

Elnät i översiktsplaneringen

Strukturbilder

Strukturbilder tillför en regional helhetssyn och visar regionala bedömningar, viljeriktningar och utgångspunkter. Strukturbilderna kan fungera som gemensamma plattformar och bli ett stöd i det kommunala och mellankommunala arbetet.

Regionala bilder som tas fram på ett strukturerat sätt tydliggör viktiga förhållanden och utgångspunkter för fysisk samhällsplanering. Det har stor betydelse för att samordna planeringen med andra län och för att underlätta den kommunala planeringen. Strukturbilderna bör belysa mellankommunala, regionala och mellanregionala frågor. Om strukturbilder tas fram gemensamt med länsstyrelse och kommuner skapas en samsyn om hur regionen ska utvecklas, och den regionala och mellankommunala samordningen stärks. Strukturbilder utgör planeringsunderlag för den kommunala översikts- och detaljplaneläggningen i syfte att underlätta den kommunala planeringen.

Andra regionala utvecklingsdokument

Regional utvecklingsplanering utöver den som regleras i PBL styrs av flera lagar och förordningar och resulterar i olika planer, strategier och program. Av dessa är det främst regional utvecklingsstrategi, länsplan för regional transportinfrastruktur och regionala trafikförsörjningsprogram som har koppling till fysisk planering.

Länsplan för regional transportinfrastruktur

Inom alla län ska regionen upprätta en länsplan för regional transportinfrastruktur. I en länsplan ska det framgå hur medel för investeringar och förbättringsåtgärder ska fördelas. Syftet med en länsplan är att få en bättre samordning av de olika trafikslagens investeringsplanering. Det är även att planera och genomföra åtgärder utifrån en helhetssyn på de samlade transportbehoven och utifrån effekterna på markanvändning och miljö.

Regionen ska begära in förslag om vilka objekt som bör utföras i länet från regionala kollektivtrafikmyndigheter, kommuner och andra berörda myndigheter. Innan planen fastställs ska yttranden inhämtas från dessa myndigheter, Trafikverket, Försvarsmakten och berörda organisationer. Länsplanen ska samrådas med länsstyrelsen. (jfr prop. 2017/18:266 sid. 25)

En ny regional planering, prop. 2017/18:266 (på Sveriges riksdags webbplats)

Regionala trafikförsörjningsprogram

De regionala kollektivtrafikmyndigheterna ska regelbundet fastställa mål i ett trafikförsörjningsprogram för den regionala kollektivtrafiken. Programmet ska uppdateras vid behov. När programmen tas fram, ska regionala kollektivtrafikmyndigheter i angränsande län involveras genom samråd. Likaså ska samråd hållas med andra berörda myndigheter, organisationer, kollektivtrafikföretag samt företrädare för näringsliv och resenärer. I de län där regionen är ensam kollektivtrafikmyndighet ska samråd även ske med kommunerna. Trafikförsörjningsprogrammen kan ofta användas såväl i samband med fysisk planering och annan samhällsplanering som vid planering av infrastruktur på lokal, regional och nationell nivå. En effektiv samordning mellan myndigheter med ansvar för fysisk planering och den regionala kollektivtrafikmyndigheten har av regeringen bedömts vara nödvändig för att i planering och projektering kunna skapa goda möjligheter för en attraktiv och konkurrenskraftig kollektivtrafik. ( jfr prop. 2009/10:200 sid. 48 och prop. 2017/18:266 sid. 27–28)

Ny kollektivtrafiklag, prop. 2009/10:200 (på Sveriges riksdags webbplats)

En ny regional planering, prop. 2017/18:266 (på Sveriges riksdags webbplats)