Vad är ett riksintresse?

Detta tema i PBL kunskapsbanken innehåller en beskrivning av riksintressesystemet, om vilka olika roller inblandade myndigheter har samt hur riksintressena ska hanteras i den fysiska planeringen enligt plan- och bygglagen (PBL).

Hushållning med mark och vatten

Bestämmelserna om riksintressen syftar till att främja en från ekologisk, social och samhällsekonomisk synpunkt god hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt (jämför propositionen 1985/86:3 sidan 17).

Med förslag till lag om hushållning med naturresurser m.m., prop. 1985/86:3 (på Sveriges riksdags webbplats)

Bestämmelserna ska tillämpas vid beslut som rör ändrad användning av mark- och vattenresurserna. Genom bestämmelserna skapas därmed en för flera olika lagar gemensam grund för att avgöra konkurrensfrågor i samband med sådana beslut. Däremot kan bestämmelserna inte användas för att ingripa mot en pågående användning av dessa resurser (jämför propositionen 1985/86:3 sidan 14 f).

Med förslag till lag om hushållning med naturresurser m.m., prop. 1985/86:3 (på Sveriges riksdags webbplats)

Riksintressen ska tillämpas i beslut enligt tolv olika lagar.

Riksintresseanknutna lagar

Det är först när det fattas ett beslut enligt någon av de tolv lagarna som det avgörs att ett område verkligen är av riksintresse, fram tills dess är det bara ett anspråk som kan ifrågasättas.

Nationella intressen i den kommunala planeringen

Lagstiftningen om riksintressen infördes samtidigt med den plan- och bygglag som kom 1987. De bägge regelverken har också en nära koppling. När den äldre plan- och bygglagen infördes så var ett av de viktigaste syftena att decentralisera ansvaret för planläggningen och för den lokala miljön till kommunerna. Därför togs också den tidigare obligatoriska statliga fastställelseprövningen av kommunala planer bort. En förutsättning för detta var att staten även fortsatt hade en möjlighet att bevaka frågor av en nationell betydelse, vilket framför allt kom att ske genom lagstiftningen om riksintressen (jämför propositionen 1985/86:1 sidan 77 och 113).

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Riksintressesystemet bygger på att det tas fram kunskap om områdenas värden och på en aktiv dialog mellan stat och kommun, där staten tydligt redovisar sina anspråk och intressen och där kommunerna aktivt förhåller sig till dem i den kommunala översiktsplaneringen.

Riksintressena regleras i miljöbalken

Bestämmelserna om riksintressen finns i 3 och 4 kapitlet miljöbalken (1998:808). Den närmare regleringen av riksintressemyndigheternas, länsstyrelsernas och Boverkets ansvar framgår av förordning (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden (hushållningsförordningen).

Förordning (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden (på Sveriges riksdags webbplats)

Boverkets ansvar regleras också i 2 § förordning (2012:546) med instruktion för Boverket.

Förordning (2012:546) med instruktion för Boverket (på Sveriges riksdags webbplats )

Hur hushållningsbestämmelserna ska tillämpas i den fysiska planeringen framgår av plan- och bygglagen (2010:900). Tillämpningen i den nationella havsplaneringen regleras i 4 kap.10 § miljöbalken och i Havsplaneringsförordningen (2015:400).

Havsplaneringsförordningen (2015:400) (på Sveriges riksdags webbplats)

Veta mer

En broschyr med översiktlig information om riksintressesystemet finns under rubriken "Publikationer" i "Relaterad information".