Riksintressen i detaljplan
I detaljplaneskedet ska kommunen bedöma om detaljplaneförslaget riskerar att leda till påtaglig skada på ett riksintresse. Bedömningen görs i dialog med länsstyrelsen. Länsstyrelsen ska under hela planprocessen verka för att riksintressen tillgodoses.
Riksintressen ska tillgodoses i detaljplanen
Vid framtagandet av en detaljplan prövas lämpligheten av en föreslagen markanvändning. Bestämmelserna om riksintresse ska tillämpas och berörda riksintressen ska alltid tillgodoses i detaljplanen. Av tillämpningen framgår att riksintressen anses tillgodosedda om detaljplanen inte medföra att riksintressena påtagligt skadas. Det finns dock undantag när påtaglig skada kan godtas. Det gäller om oförenliga riksintressen står mot varandra och om kommunen i detaljplanen ger företräde åt ett av riksintressena. Då kan påtaglig skada tillåtas på motstående riksintressen. Påtaglig skada kan också tillåtas om det gäller ett område av riksintresse enligt 4 kapitlet miljöbalken och det så kallade tätortsundantaget eller något annat undantag i kapitlets första paragraf är tillämpligt.
Den reglering som beslutas genom detaljplan är bindande för senare prövningar. Genom en detaljplan skapas byggrätter som sedan inte kan begränsas så länge detaljplanen gäller. De bedömningar som görs i detaljplanen kommer därför att få avgörande betydelse för möjligheterna att styra påverkan på de riksintressen som påverkas av detaljplanen. Det kan gälla både riksintressen inom det område som omfattas av detaljplanen, men också riksintressen utanför det detaljplanelagda området, men som påverkas av den användning som tillåts genom detaljplanen.
Hantering av riksintressen i detaljplaneprocessen
I detaljplaneskedet ska kommunen bedöma om detaljplaneförslaget riskerar att leda till påtaglig skada på ett riksintresse. Bedömningen görs i dialog med länsstyrelsen. Om detaljplanen har stöd i en aktuell översiktsplan, som är tillräckligt detaljerad och som länsstyrelsen inte har haft några erinringar emot i aktuell del, blir behovet av dialog mellan länsstyrelsen och kommunen begränsat. Bedömningen bör då i huvudsak kunna göras med stöd av ställningstagandena i översiktsplanen.
Kommunen kan också välja att ta fram en detaljplan för en markanvändning som redovisats i översiktsplanen, tros att länsstyrelsen i sitt granskningsyttrande över översiktsplanen ansett att det skulle leda till påtaglig skada på ett riksintresse. En sådan hantering är nödvändig om kommunen vill få en överklagbar prövning i frågan. Den dialog som förts mellan stat och kommun i översiktsplaneprocessen kommer då att fortsätta i detaljplaneprocessen.
Om redovisningen i översiktsplanen endast är översiktlig eller otydlig när det gäller markanvändningen måste den närmare bedömningen av påverkan på riksintressena göras i detaljplaneprocessen. Har nya riksintresseanspråk aktualiserats som inte har bedömts i översiktsplanen eller om kommunen för fram nya tankar om exploatering som inte heller hanterats i översiktsplanen, måste också bedömningen av påverkan på riksintressen göras i detaljplaneprocessen.
Kommunen gör då sin bedömning om detaljplaneförslaget riskerar att leda till påtaglig skada på ett riksintresse med utgångspunkt i den värdebeskrivning som finns för riksintresset. Värdebeskrivningarna behöver därför vara av sådan kvalitet att kommunen kan avgöra om planförslaget kan leda till påtaglig skada på riksintresset. Det är alltså inte kommunens uppgift att utreda riksintressets värden, utan kommunen kan bara göra sina bedömningar utifrån givet material. Staten det vill säga länsstyrelsen måste därför, i dialogen med kommunen och med stöd av underlag från ansvarig central myndighet, kunna förklara vad som är värdet i riksintresset. Dialogen mellan stat och kommun under processen bör bidra till att planen, om det är möjligt, anpassas så att påtaglig skada inte uppkommer.
Länsstyrelsens ansvar i detaljplaneprocessen
Liksom i översiktsplaneringen är det länsstyrelsen som har ansvar för att bevaka riksintressena och samlat företräda statens intressen i detaljplaneprocessen. Länsstyrelsen ska också föra dialog med övriga berörda statliga myndigheter.
1 §
Under ett samråd om ett förslag att anta, ändra eller upphäva en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser ska länsstyrelsen på lämpligt sätt hålla andra berörda statliga myndigheter underrättade om planarbetet. Om förslaget rör skogsmark, ska länsstyrelsen inhämta Skogsstyrelsens yttrande.
Om förslaget avser en detaljplan eller områdesbestämmelser, behöver länsstyrelsen dock inte underrätta
1. lantmäterimyndigheten och myndigheter som är sakägare och som kommunen ska samråda med enligt 5 kap. 11 § plan- och bygglagen (2010:900), eller
2. andra myndigheter än de som har invänt mot översiktsplanen, utom när förslaget saknar stöd i översiktsplanen eller särskilt berör myndigheten.
Samråd
Under samrådet ska länsstyrelsen särskilt verka för att riksintressena tillgodoses. Med uttrycket verka för avses en aktiv insats från länsstyrelsen att söka påverka planförslagets utformning i dessa avseenden. Av länsstyrelsens samrådsyttrande bör det framgå hur länsstyrelsen ser på påverkan på riksintressen. (jfr prop. 1985/86:1 sid 539 och 611)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
14 §
Under samrådet ska länsstyrelsen särskilt
1. ta till vara och samordna statens intressen,
2. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken följs och att strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken inte upphävs i strid med gällande bestämmelser,
3. verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt, och
4. verka för att en bebyggelse inte blir olämplig eller ett byggnadsverk olämpli