Boverket har inte skrivit några trångboddhetsnormer

Det är riksdagen som ligger bakom de tre olika trångboddhetsnormerna. Den senaste är från 1980-talet och tillkom under en period då bostadsbristen inte var stor. 

Trångboddhet eller inte ska prövas utifrån 5 § lagen om bostadsanpassningsbidrag

Frågan om en åtgärd som bostadsanpassningsbidrag söks för kan anses bero på trångboddhet, och inte vara nödvändig på grund av funktionsnedsättningen, ska bedömas enligt 5 §. Det vill säga villkoret att bidrag bara lämnas om åtgärderna är nödvändiga för att bostaden ska vara ändamålsenlig för sökanden. 

Riksdagen har ställt sig bakom tre trångboddhetsnormer

Det finns förvaltningsrättsdomar om bostadsanpassningsbidrag där domstolarna hänvisat till Boverkets trångboddhetsnorm 3. Boverket har inte skrivit någon sådan norm. Däremot har olika riksdagar ställt sig bakom tre trångboddhetsnormer. 

Små barn behöver normalt inte ett eget rum

Riksdagens trångboddhetsnorm 3 från 1980-talet är den senaste. Den anger att utöver kök och vardagsrum ska alla hushållsmedlemmar utom gifta eller partners ha var sitt rum. En av invändningarna mot norm 3 är att alla barn som inte har tillgång till ett eget rum definieras som trångbodda. Samtidigt som små barn dock har ett stort närhetsbehov, och det är först i tonåren som behovet av ett eget rum blir påtagligt.

Helhetsbedömning

Enligt Boverket är det rimligt att i ärenden om bostadsanpassningsbidrag göra en helhetsbedömning av sökandens situation när kommunen ska bedöma om behovet av en åtgärd kan anses bero på trångboddhet. Begreppet trångboddhet är inte statiskt utan kan variera från en tid till en annan. Det är dock kommunerna och förvaltningsdomstolarna som ska ta ställning i frågan.

Mer information

Du kan läsa mer långt ner på sidan "Nödvändiga åtgärder".

Nödvändiga åtgärder