Exempel på enkelt avhjälpta hinder

Granskad:

Enkelt avhjälpta hinder är sådant som kan åtgärdas utan större ingrepp, men som ändå gör stor skillnad för många människor. På den här sidan hittar du exempel på vanliga hinder som begränsar tillgängligheten och användbarheten i publika lokaler och på allmänna platser. För varje exempel visas också hur hindret kan åtgärdas.

Regler om enkelt avhjälpta hinder

De hinder som omfattas av reglerna finns i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser (HIN). Du hittar mer information om författningen på sidan Enkelt avhjälpta hinder.

Enkelt avhjälpta hinder

Mindre nivåskillnader

Höga trösklar och små nivåskillnader kan verka obetydliga, men de kan utgöra betydande hinder för personer med nedsatt rörlighet eller personer som använder hjälpmedel, som rullstol eller rullator. Genom att överbrygga nivåskillnader med ramper, ta bort höga trösklar eller anpassa golv- och marknivåer blir det möjligt för fler att ta sig fram och in. Denna enkla förändring förbättrar inte bara framkomligheten utan signalerar också att vi välkomnar så många som möjligt oavsett förutsättningar.

En person med rullator framför en dörröppning med tröskel och en utan tröskel. Illustration: Infab

Svåröppnade dörrar

Dörrar som har dörrstängare kan vara mycket svåra att hantera för många personer med funktionsnedsättningar. En dörröppningsautomatik som manövrerar dörren kan vara avgörande för att skapa en tillgänglig och inkluderande miljö. Att installera en dörröppnare som är enkel att använda är ett konkret exempel på ett enkelt avhjälpt hinder. Dörröppnarens reglage bör vara tydligt markerat och placerat på en höjd som är lämplig även för sittande personer. Det är också viktigt att reglaget är placerat så att man inte får dörren på sig när den öppnas. En sådan åtgärd är inte bara en investering i tillgänglighet utan har betydelse för alla användare. Det är till stor hjälp även för dem som kommer med barnvagn eller har stort och tungt att bära på.

En person med rullator framför en dörr utan dörröppnare och en dörr med dörröppnare. Illustration: Infab

Bristande kontraster

God kontrast är ett enkelt och effektivt sätt att göra det lättare för alla att orientera sig och även att öka säkerheten. För personer med nedsatt syn kan bristande kontraster på trappsteg, eller vid kanter på andra ytor där man förflyttar sig utgöra en fara. Även stora oskyddade glasytor utgör en fara om de är svåra att upptäcka. Genom att lägga till kontrastmarkeringar minskar vi risken för fall och olyckor. Att göra tydliga markeringar underlättar också för personer med nedsatt syn eller annan nedsatt orienteringsförmåga att ta sig fram självständigt.

En person som går nerför en trappa utan kontrastmarkeringar och en trappa med kontrastmarkeringar. Illustration: Infab

Bristande utformning av orienterande skyltning

Skyltning är en avgörande del av en tillgänglig och användbar miljö och hjälper besökare att hitta rätt. Genom att använda exempelvis tydliga symboler, stora texter och kulörkodade skyltar som är placerade på ögonhöjd gör vi det möjligt att orientera sig. De kan vara personer med nedsatt syn eller personer som av andra skäl behöver stöd för att kunna orientera sig. Skyltar med kännbar (taktil) information underlättar för ytterligare fler att ta till sig informationen. God skyltning förbättrar inte bara orienteringen, den underlättar även flödet, vilket gör att fler kan använda våra lokaler på ett självständigt sätt.

En person står framför dörrar utan skyltning och en person står framför dörrar med skyltning. Illustration: Infab

Olämpligt placerade eller utformade manöverdon

Manöverdon som knappar och reglage till exempelvis dörröppnare spelar en viktig roll för användarvänligheten i en byggnad, och deras placering och utformning är avgörande för att de ska kunna användas av alla. Genom att säkerställa att manöverdon placeras på lämpliga höjder och är lätta att greppa, även för personer som använder rullstol eller med nedsatt handfunktion, kan vi skapa en miljö där självständighet och delaktighet står i fokus. För personer med nedsatt syn är det även betydelsefullt att manöverdonet är tydligt och synligt.

En person i rullstol vid en hiss där manöverdonet sitter för högt, och en hiss där det sitter i rätt höjd. Illustration: Infab

Trappsteg

En nivåskillnad med trappsteg kan vara ett oöverstigligt hinder för personer som använder rullstol eller rullator om det inte finns en tillgänglig och användbar ramp. Genom att anordna ramper gör vi lokaler och platser tillgängliga för fler och visar att vi värnar om alla besökare, oavsett deras fysiska förutsättningar. Rampers lutning ska inte vara för brant så att de kan användas självständigt och säkert. Ramper behöver även ha ledstänger som stöd och räcken om det finns risk för att falla ner. 

En person med rullator vid en dörr med trappa och en vid en dörr med ramp. Illustration: Infab

Höga diskar

Diskar i exempelvis receptioner är ofta den första kontaktpunkten för besökare och ger ett första intryck av verksamheten. Höga diskar kan vara exkluderande och skapa en barriär för personer som använder rullstol eller har svårt att stå längre stunder. Diskar med olika höjder, eller en disk med en lägre, tillgänglig nivå, erbjuder ett jämlikt välkomnande oavsett vilken längd eller rörlighet du har. En tillgänglig reception ger en professionell bild av verksamheten.

En person i rullstol framför en disk som är för hög och en person framför en disk som har en lägre sektion. Illustration: Infab

Dålig ljusmiljö

En god ljusmiljö är betydande för att skapa tillgängliga och användbara miljöer. Dålig belysning kan försvåra orientering, öka risken för olyckor och göra det svårare för personer med nedsatt syn att ta sig fram. I publika lokaler och på allmänna platser kan detta utgöra ett enkelt avhjälpt hinder.

En person framför en dörr där det inte finns någon belysning och en person framför en dörr med belysning. Illustration: Infab

Brist på ledstänger

Ledstänger är en enkel och effektiv åtgärd för att förbättra användbarheten och säkerheten i trappor och andra nivåskillnader. Stabila och greppvänliga ledstänger på båda sidor av trappor, skapas en tryggare miljö för alla och framför allt för personer med nedsatt balans. Ledstänger bör gå förbi trappans början och slut för att ge stöd vid hela förflyttningen. De placeras på lämplig höjd som fungerar att använda för så många som möjligt.

En person som går nerför en trappa utan ledstänger och en som går nerför en trappa med ledstänger. Illustration: Infab

Dålig ljudmiljö

En god ljudmiljö är en förutsättning för tillgänglighet och användbarhet, särskilt för personer med hörselnedsättning, ljudkänslighet eller för personer som har svårt att fokusera i bullriga miljöer. Även personer med nedsatt syn är beroende av en god ljudmiljö. Genom att reducera onödiga bakgrundsljud och att förbättra rumsakustiken kan vi skapa en lugnare och mer behaglig atmosfär för alla. En bättre ljudmiljö förbättrar inte bara koncentrationen och kommunikationsmöjligheterna utan minskar även stress, vilket gör miljön mer inkluderande och behaglig för alla besökare. En hörselslinga gör receptioner tillgängliga och användbara för personer som använder hörapparat.

Person vid reception utan hörslinga och person vid reception med hörslinga. Illustration: Infab
Boverket (2025). Exempel på enkelt avhjälpta hinder. https://www.boverket.se/sv/byggande/tillganglighet--bostadsutformning/tillganglighet/enkelt-avhjalpta-hinder/exempel/ Hämtad 2025-02-27