Arean av samtliga våningsplan, vindsplan och källarplan för
temperaturreglerade utrymmen, avsedda att värmas till mer än 10 ºC, som begränsas av klimatskärmens insida.
Area som upptas av innerväggar, öppningar för trappa, schakt och dylikt, inräknas. Area för garage, inom byggnaden i bostadshus eller annan lokalbyggnad än garage, inräknas inte.
B
byggherre
Den som själv utför anläggnings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten, eller låter någon annan utföra det åt sig, är alltid byggherre, vare sig han eller hon själv äger marken eller byggnaden, eller att någon annan gör det.
byggnadens energianvändning
Den energi som vid normalt brukande under ett normalår behöver levereras till en byggnad (oftast benämnd köpt energi) för uppvärmning (Euppv), komfortkyla (Ekyl), tappvarmvatten (Etvv) och byggnadens fastighetsenergi (Ef). Om golvvärme, handdukstork eller annan apparat för uppvärmning installeras, inräknas även dess energianvändning.
Energi från sol, vind, mark, luft eller vatten som alstras i byggnaden eller på dess tomt och används till byggnadens uppvärmning, komfortkyla, varmvatten och fastighetsenergi räknas inte med i byggnadens energianvändning.
E
eleffekt
Den sammanlagda eleffekt som maximalt kan upptas av de elektriska apparater för uppvärmning som behövs för att kunna upprätthålla avsett inomhusklimat, tappvarmvattenproduktion och ventilation när byggnadens maximala effektbehov föreligger. Det maximala effektbehovet kan beräknas vid DVUT och tappvarmvattenanvändning motsvarande minst 0,5 kW per lägenhet, om inte annat högre belastningsfall är känt vid projekteringen.
energibärare
Energibärare är exempelvis el, fjärrvärme, fjärrkyla, biobränsle, olja och gas
F
fastighetsenergi
Den del av byggnadens energianvändning som är relaterad till byggnadens behov där den energikrävande apparaten finns inom, under eller anbringad på utsidan av byggnaden. I fastighetsenergin ingår fast belysning i allmänna utrymmen och driftsutrymmen. Dessutom ingår energi som används i värmekablar, pumpar, fläktar, motorer, styr- och övervakningsutrustning och dylikt. Även externt lokalt placerad apparat som försörjer byggnaden, exempelvis pumpar och fläktar för frikyla, inräknas. Apparater avsedda för annan användning än för byggnaden, exempelvis motor- och kupévärmare för fordon, batteriladdare för extern användare, belysning i trädgård och på gångstråk, inräknas inte. Med fastighetsel menas den del av fastighetsenergin som är elbaserad.
fastighet
En fastighet består av ett eller flera avgränsade områden på marken. Till en fastighet kan höra byggnader, skog och vatten. All mark i Sverige är indelad i fastigheter och alla fastigheter har en unik beteckning, till exempel Berga 1:8 i Lyckeby kommun.
G
geografisk justeringsfaktor
Den geografiska justeringsfaktorn används för att korrigera byggnadens energianvändning för uppvärmning beroende på byggnadens geografiska placering
geografiska justeringsfaktorn
Den geografiska justeringsfaktorn används för att korrigera byggnadens energianvändning för uppvärmning beroende på byggnadens geografiska placering
H
hushållsenergi
Den el eller annan energi som används för hushållsändamål. Exempel på detta är elanvändningen för diskmaskin, tvättmaskin, torkapparat (även i gemensam tvättstuga), spis, kyl, frys, och andra hushållsmaskiner samt belysning, datorer, TV och annan hemelektronik och dylikt.
I
installationsrum
Rum för installationer av uppvärmning, ventilationsaggregat, vatten, etcetera
K
komfortkyla
Den till byggnaden levererade kyl- eller energimängd som används för att sänka byggnadens innetemperatur för människors komfort. Kylenergi som hämtas direkt från omgivningen utan kylmaskin från sjövatten, uteluft eller dylikt (s.k. frikyla), inräknas inte.
klass
Den klassning av energianvändning som görs i en skala som går från A till G, där A är en byggnad med låg energianvändning och G är en byggnad med hög energianvändning.
klimatskal
byggdel, bestående av ett eller flera skikt, som isolerar det inre av en byggnad från omgivningen med avseende på bl.a. temperatur och fuktighet (t.ex. yttertak, ytterväggar och bottenbjälklag)
köpebrev
Köpehandling som är underskriven av både säljare och köpare och som upptar köpeskillingen och innehåller en förklaring att en viss fastighet eller en del därav överlåts på köparen.
Köpebrevet innehåller ofta ett erkännande av att köpeskillingen erlagts.
köpekontrakt
Skriftlig handling där köpeobjektet specificeras och betalningsvillkoren fastställs.
köpeavtal
Skriftlig handling där köpeobjektet specificeras och betalningsvillkoren fastställs.
N
normalårskorrigering
Korrigering av byggnadens uppmätta klimatberoende energianvändning utifrån skillnaden mellan klimatet på orten under ett normalår och det verkliga klimatet under den period då byggnadens energianvändning verifieras.
nyttjanderätt
Nyttjanderätt är ett begrepp som innebär att man har rätt att använda egendom som tillhör någon annan.
normalisering
Korrigering av uppmätt energi vid fastställande av byggnadens energianvändning knuten till ett normalt brukande och för ett normalår.
P
primärenergital
Det värde som beskriver byggnadens energiprestanda uttryckt som ett primärenergital. Primärenergitalet utgörs av byggnadens energianvändning, där energi till uppvärmning har korrigerats med en geografisk justeringsfaktor (Fgeo), multiplicerat med primärenergifaktor för energibärare och fördelat på Atemp (kWh/m2 och år).
primärenergifaktor
Primärenergi dividerad med den levererade energin till byggnaden för en given energibärare.
S
specifik energianvändning
Den specifika energianvändningen definierades som levererad energi till byggnaden dividerad med golvarean Atemp. Specifik energianvändning har ersatts av primärenergital.
T
typkod
Den kod som Skatteverket ger alla fastigheter som fastighetstaxeras.
V
verksamhetsel
Den el eller annan energi som används för verksamheten i lokaler. Exempel på detta är processenergi, belysning, datorer, kopiatorer, TV, kyl-/frysdiskar, maskiner samt andra apparater för verksamheten samt spis, kyl, frys, diskmaskin, tvättmaskin, torkapparat, andra hushållsmaskiner och dylikt.
