Dessa byggnader behöver inte klimatdeklareras
Granskad: 25 september 2024
Vissa nya byggnader som uppförs behöver inte klimatdeklareras. På denna sida finns mer information om undantagen från skyldigheten att upprätta och lämna in en klimatdeklaration. Reglerna om klimatdeklaration gäller inte heller befintliga byggnader som flyttas till en ny plats.
Vissa byggnader undantas från kravet på klimatdeklaration
Huvudregeln är att det ska upprättas och lämnas in en klimatdeklaration till Boverket för nya byggnader som uppförs, men det finns ett antal undantag. Eftersom kravet att klimatdeklarera omfattar uppförande av nya byggnader innebär det att reglerna inte gäller när befintliga byggnader flyttas till en ny plats.
Lag (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader 2 §
2 §
Lagen ska tillämpas när nya byggnader uppförs om inte något annat framgår av 5 eller 6 §.
Undantaget gäller byggnader som
- har tidsbegränsade bygglov, vilka är avsedda att användas i högst två år
- inte kräver bygglov enligt 9 kap. 6, 7 eller 9 §§ PBL
- används för industri- eller verkstadsändamål
- är ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring
- inte har större bruttoarea än 100,0 m²
- är avsedda för totalförsvaret och byggnader som är av betydelse för Sveriges säkerhet
- byggs av vissa statliga byggherrar
- byggs av privatpersoner och det inte sker inom näringsverksamhet
Lag (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader 5–6 §§
5 §
Skyldigheten att upprätta och ge in en klimatdeklaration omfattar inte
1. byggnader med tidsbegränsade bygglov som är avsedda att användas i högst två år,
2. byggnader som inte kräver bygglov enligt 9 kap. 6, 7 eller
9 § plan- och bygglagen (2010:900),
3. byggnader för industri- eller verkstadsändamål,
4. ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring,
5. byggnader som inte har större bruttoarea än 100,0 kvadratmeter, och
6. byggnader som är avsedda för totalförsvaret och byggnader av betydelse för Sveriges säkerhet.
Om en byggherre som uppför byggnader som är undantagna från skyldigheten att ge in klimatdeklaration enligt första stycket
6 också uppför andra byggnader, får regeringen meddela föreskrifter om sådant undantag även för dessa andra byggnader.
6 §
En byggherre som är en fysisk person och som på annat sätt än i näringsverksamhet uppför en byggnad, är inte skyldig att upprätta eller ge in en klimatdeklaration.
Förordning (2021:789) om klimatdeklaration för byggnader 4 §
4 §
Om Affärsverket svenska kraftnät, Fortifikationsverket, Statens fastighetsverk, Trafikverket eller Specialfastigheter Sverige AB är byggherre och uppför byggnader som är undantagna från skyldigheten att ge in klimatdeklaration enligt 5 § första stycket 6 lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader också uppför andra byggnader, omfattas inte dessa andra byggnader av skyldigheten att upprätta och ge in en klimatdeklaration enligt 4 § samma lag.
Byggnader med tidsbegränsade bygglov som är avsedda att användas i högst två år
En byggnad som uppförs behöver inte klimatdeklareras om den har ett tidsbegränsat bygglov och byggnaden planeras att användas två år eller kortare tid. Om byggnaden är avsedd att användas längre tid än två år krävs däremot en klimatdeklaration.
Lag (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader 5 §
5 §
Skyldigheten att upprätta och ge in en klimatdeklaration omfattar inte
1. byggnader med tidsbegränsade bygglov som är avsedda att användas i högst två år,
2. byggnader som inte kräver bygglov enligt 9 kap. 6, 7 eller
9 § plan- och bygglagen (2010:900),
3. byggnader för industri- eller verkstadsändamål,
4. ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring,
5. byggnader som inte har större bruttoarea än 100,0 kvadratmeter, och
6. byggnader som är avsedda för totalförsvaret och byggnader av betydelse för Sveriges säkerhet.
Om en byggherre som uppför byggnader som är undantagna från skyldigheten att ge in klimatdeklaration enligt första stycket
6 också uppför andra byggnader, får regeringen meddela föreskrifter om sådant undantag även för dessa andra byggnader.
Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap. 33 §
33 §
För en åtgärd som uppfyller någon eller några men inte alla förutsättningar enligt 30-32 a §§ får ett tidsbegränsat bygglov ges, om sökanden begär det och åtgärden avses att pågå under en begränsad tid. Ett sådant lov ska ges, om åtgärden har stöd i en detaljplanebestämmelse om tillfällig användning av byggnad eller mark.
Ett tidsbegränsat bygglov får ges för högst tio år. Tiden kan på sökandens begäran förlängas med högst fem år i taget. Den sammanlagda tiden får överstiga femton år endast om lovet ska användas för ett ändamål som avses i 9 §. Lag (2014:900) .
33 a §
/Upphör att gälla U:2028-05-01 genom lag (2017:267) ./
För nybyggnad för bostadsändamål och tillhörande åtgärder får ett tidsbegränsat bygglov ges, om sökanden begär det, platsen kan återställas och åtgärden uppfyller någon förutsättning enligt 30-32 a §§.
Ett sådant bygglov får ges för högst tio år. Tiden kan på sökandens begäran förlängas med högst fem år i taget. Den sammanlagda tiden får dock inte överstiga femton år. Lag (2017:266) .
33 b §
Innan tiden för ett tidsbegränsat bygglov har gått ut ska den plats eller det byggnadsverk som lovet avser återställas. Om tiden har förlängts ska platsen eller byggnadsverket i stället återställas innan den nya tiden har gått ut.
Bestämmelserna om bygglov, rivningslov, marklov och anmälan i denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen gäller inte för åtgärder som vidtas för att återställa en plats eller ett byggnadsverk enligt första stycket.
Trots första stycket behöver platsen eller byggnadsverket inte återställas om byggnadsnämnden har gett bygglov som inte är tidsbegränsat för åtgärden. Lag (2022:909) .
Tidsbegränsade bygglov kan förlängas av kommunen på sökandens begäran men förlängningen innebär inte att det ställs krav på klimatdeklaration, eftersom det vid tidpunkten för förlängningen inte är fråga om uppförande av en ny byggnad.
Lag (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader 2 §
2 §
Lagen ska tillämpas när nya byggnader uppförs om inte något annat framgår av 5 eller 6 §.
Jfr prop. 2020/21:144, sid. 37 - Byggnader med tidsbegränsade bygglov som används under en kortare tid (exempelvis paviljonger, moduler eller bodar) flyttas ofta och kan jämföras med flytt av byggnad, vilket inte omfattas av krav på klimatdeklaration. Det bedöms därför inte vara lämpligt att kräva genomförande av klimatdeklaration för byggnader med tidsbegränsade bygglov som planeras att användas mindre än två år. Liknande undantag för tillfälliga byggnader finns i förordningen om energideklaration för byggnader.
Klimatdeklaration för byggnader, prop. 2020/21:144 (på Sveriges riksdags webbplats)
Byggnader som inte kräver bygglov enligt 9 kap. 6, 7 och 9 §§ PBL
Det finns ett undantag från kravet på att upprätta en klimatdeklaration för byggnader som inte kräver bygglov enligt 9 kap. 6, 7 och 9 §§ PBL.
Utifrån förarbetena till lagen om klimatdeklaration uppfattar Boverket att lagstiftarens intentioner med denna reglering är att byggnader som inte kräver bygglov inte heller ska kräva en klimatdeklaration. Detta trots att det är enbart tre av undantagen från bygglovsplikten som är utpekade i denna punkt i reglerna om klimatdeklaration.
Boverket menar att om det inte krävs bygglov vid uppförande av en ny byggnad, så är byggnaden undantagen från kravet på att klimatdeklarera. Detta stöds av att kraftträdandebestämmelsen till den nya lagen om klimatdeklarationer är kopplad till när ansökan om bygglov kommer in till byggnadsnämnden. Det är enbart för byggnader där ansökan om bygglov kommer in till byggnadsnämnden den 1 januari 2022 eller senare som det krävs en klimatdeklaration. Av förarbete framgår att eftersom kravet på att klimatdeklarera är kopplat till slutbesked bör endast byggnader som kräver bygglov omfattas av krav på klimatdeklaration.
Huvudregeln i PBL är att uppförande av byggnader omfattas av krav på bygglov. Det finns dock ett antal undantag från huvudregeln. I den aktuella bestämmelsen i lagen om klimatdeklaration för byggnader anges enbart byggnader som inte kräver bygglov enligt 9 kap. 6, 7 och 9 §§ PBL. Det finns dock fler undantag från huvudregeln om krav på bygglov vid uppförande av byggnad i PBL. Dessa undantag träffas dock av något av de andra undantagen i lagen om klimatdeklaration för byggnader. Antingen gäller undantaget för byggnader som är 100,0 m2 eller mindre eller undantaget för ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring. Till exempel är uppförande av ett attefallshus undantaget från kravet på klimatdeklaration genom undantaget för byggnader 100,0 m2 eller mindre .
För en åtgärd som inte kräver lov kan ett frivilligt lov sökas trots att åtgärden inte kräver lov. Det är Boverkets uppfattning att det i dessa fall inte krävs en klimatdeklaration. Det beror på att åtgärden inte kräver lov egentligen.
Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap. 6-7, 9 §§
6 §
För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader, murar och plank utanför ett område med detaljplan krävs det, trots 2 § och föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §, inte bygglov för att
1. göra en liten tillbyggnad, om åtgärden inte vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, eller
2. uppföra en komplementbyggnad, en mur eller ett plank i omedelbar närhet av bostadshuset, om åtgärden inte vidtas närmare gränsen än 4,5 meter.
En åtgärd som avses i 1 eller 2 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.
Första och andra styckena gäller inte om kommunen enligt 8 §
första stycket 3 har bestämt att åtgärden kräver bygglov eller om åtgärden vidtas inom en sammanhållen bebyggelse och bygglov behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen. Lag (2014:900) .
6 a §
För andra byggnader än sådana som avses i 5 § inom ett område med detaljplan krävs det, trots 2 §, inte bygglov för att färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial på fasad eller tak som vetter mot kringbyggd gård.
Första stycket gäller inte om
1. kommunen enligt 8 § första stycket 6 har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
2. åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2017:424) .
7 §
I den omfattning som kommunen med stöd av 4 kap. 15 eller 42 § har bestämt ska gälla som undantag från kravet på bygglov krävs det, trots 2 §, inte bygglov för att
1. inom ett område med detaljplan, genomföra en åtgärd på det sätt och under den tid som kommunen har bestämt i planen, eller
2. inom ett område som omfattas av områdesbestämmelser på det sätt som kommunen har bestämt i områdesbestämmelserna
a) vidta en åtgärd som avser en komplementbyggnad,
b) göra en liten tillbyggnad,
c) göra en tillbyggnad till eller annan ändring av en industribyggnad, eller
d) vidta en åtgärd som avser ett enkelt fritidshus, en kolonistuga eller annan liknande byggnad.
För att inom en sammanhållen bebyggelse vidta en åtgärd som avses i första stycket 2 a eller b krävs medgivande från berörda grannar för att åtgärden ska få vidtas utan bygglov, om ett sådant medgivande behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen.
Första och andra styckena gäller inte om en bygglovsprövning är nödvändig för att tillvarata grannars intressen eller allmänna intressen.
9 §
Om ett bygglov används för ett ändamål som har en sådan säsongskaraktär att den åtgärd som omfattas av bygglovet behöver upprepas under två eller flera år i följd, får åtgärden vidtas igen utan ny prövning, om det sker inom ett år från det att åtgärden senast avslutades.
Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap. 14 §
14 §
Även om en åtgärd med ett byggnadsverk eller mark inte kräver bygglov, rivningslov eller marklov, får den som avser att vidta åtgärden ansöka om att åtgärden prövas och har rätt att få sin ansökan prövad som om åtgärden krävde lov. Prövningen ska avse åtgärdens förenlighet med denna lag.
Prop. 2020/21:144, sid. 36 - Då upprättandet av klimatdeklaration föreslås bli ett krav för att slutbesked ska kunna meddelas bör de byggnader som i dag undantas från kravet på bygglov enligt PBL även undantas från kravet på klimatdeklaration. Byggnader som inte kräver bygglov enligt PBL bör därför undantas från kravet på klimatdeklaration.
Klimatdeklaration för byggnader, prop. 2020/21:144 (på Sveriges riksdags webbplats)
Byggnader för industri- eller verkstadsändamål
Illustration: Tictac/Infab
Alla byggnader för industri- eller verkstadsändamål är undantagna från krav på att klimatdeklarera. Det gäller även till exempel lagerbyggnader som används för industri- eller verkstadsändamål. Det finns däremot inget generellt undantag för samtliga lagerbyggnader som uppförs utan det beror på lagerbyggnadens ändamål.
En och samma byggnad kan innehålla både delar för industri- eller verkstadsändamål och delar för annat ändamål. För att avgöra om uppförandet av byggnaden i ett sådant fall är undantagna från kravet att klimatdeklarera bedöms om den övervägande delen av byggnaden har ändamålet industri eller verkstad eller om den övervägande delen har ett annat ändamål. Till exempel ska en byggnad som ska uppföras som både ska innehålla bostäder och verkstad klimatdeklareras om byggnaden till övervägande del ska innehålla bostäder. Däremot ska byggnaden inte klimatdeklareras om byggnaden till övervägande del ska innehålla verkstad.
Det som är avgörande för om undantaget gäller är vad byggnaden ska användas till. Vilken användningsbestämmelse som finns i gällande detaljplan har ingen betydelse för bedömningen.
Prop. 2020/21:144, sid. 37 - Byggnader för industri- eller verkstadsändamål utformas efter de specifika förutsättningar som följer av den typ av industriella produktion eller process som byggnaden avser inrymma. Val av exempelvis byggmaterial och konstruktion kan baseras på mycket specifika krav och förutsättningar, beroende på den verksamhet som byggnaden ska inhysa. Detta försvårar jämförelse och tillsyn av industribyggnader samt försvårar möjligheten till någorlunda rättvisande klimatberäkningar baserade på generiska värden. Industribyggnader och verkstäder står för betydande klimatpåverkan under byggskedet. Samtidigt kan det finnas motiv till att vissa typer av enklare och mer jämförbara industribyggnader, såsom lagerbyggnader, ska kunna omfattas av klimatdeklarationen. Detta bör dock föregås av en djupare analys av olika typer av industribyggnader. I avvaktan på en sådan analys bedömer regeringen det lämpligt att byggnader för industri- eller verkstadsändamål undantas från kravet på klimatdeklaration.
Klimatdeklaration för byggnader, prop. 2020/21:144 (på Sveriges riksdags webbplats)
Ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring
Alla ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring är undantagna från kravet att klimatdeklarera. Det gäller oavsett om ekonomibyggnaden finns inom detaljplanelagt område eller inte.
Prop. 2020/21:144, sid. 37 - Med ekonomibyggnader avses endast sådana byggnader som är omedelbart avsedda för de aktuella näringarna (se prop. 1947:131).
Klimatdeklaration för byggnader, prop. 2020/21:144 (på Sveriges riksdags webbplats)
Byggnader som är 100,0 m2 eller mindre
Byggnader med en bruttoarea på 100,0 m2 eller mindre omfattas inte av kravet på klimatdeklaration.
Prop. 2020/21:144, sid. 37 - En byggnad som är mindre och ofta av enklare karaktär har sannolikt en begränsad klimatpåverkan. Kostnaderna för att genomföra en klimatdeklaration förefaller orimligt höga i förhållande till potentiell effekt på utsläppen av växthusgaser för små byggnader.
Klimatdeklaration för byggnader, prop. 2020/21:144 (på Sveriges riksdags webbplats)
Prop. 2020/21:144, sid. 38 - Det kan vara lämpligt att inledningsvis utöka gränsen för mindre byggnader för att undanta vissa byggnader såsom tvättstugor, gemensamhetslokaler och miljöhus i bostadsområden. Samtidigt bör gränsen inte vara för hög så alltför många byggnader undantas och styrmedlets effekt begränsas för mycket. En lämplig gränsdragning för mindre byggnader bedöms vara 100,0 kvadratmeter med beaktande av klimatdeklarationens ändamål och att införandet ska få effekt på klimatpåverkan i bygg- och fastighetssektorn.
Klimatdeklaration för byggnader, prop. 2020/21:144 (på Sveriges riksdags webbplats)
Byggnader som är avsedda för totalförsvaret och byggnader som är av betydelse för Sveriges säkerhet
Byggnader som är avsedda för totalförsvaret är undantagna från krav på att klimatdeklarera. Byggnaderna är undantagna oavsett om de är av hemlig natur eller inte.
Prop. 2020/21:144, sid. 36 - Försvarsmakten och Fortifikationsverket bedömer att klimatdeklarationen riskerar att röja uppgifter om konstruktionen och användningsområde för byggnader som är avsedda för totalförsvaret men som inte är av hemlig natur, till exempel vaktbyggnader och förstärkta byggnader, vilket kan medföra en höjd säkerhetsrisk. Det bedöms inte heller vara lämpligt att föra register över uppgifter om dessa byggnader.
Klimatdeklaration för byggnader, prop. 2020/21:144 (på Sveriges riksdags webbplats)
Även byggnader som är av betydelse för Sveriges säkerhet men som inte används av totalförsvaret är undantagna från kravet på klimatdeklaration.
Prop. 2020/21:144, sid. 80 - Med byggnader av betydelse för Sveriges säkerhet avses till exempel byggnader med förstärkt skyddsfunktion.
Klimatdeklaration för byggnader, prop. 2020/21:144 (på Sveriges riksdags webbplats)
Byggnader som byggs av vissa statliga byggherrar
Om Affärsverket svenska kraftnät, Fortifikationsverket, Statens fastighetsverk, Specialfastigheter Sverige AB eller Trafikverket är byggherrar undantas byggnaderna från krav på att klimatdeklarera. Gemensam nämnare för de utpekade byggherrarna är att de uppför byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller byggnader av betydelse för Sveriges säkerhet. När de uppräknade byggherrarna uppför andra byggnader så omfattas sådana byggnader inte heller av krav på att klimatdeklarera.
Förordning (2021:789) om klimatdeklaration för byggnader 4 §
4 §
Om Affärsverket svenska kraftnät, Fortifikationsverket, Statens fastighetsverk, Trafikverket eller Specialfastigheter Sverige AB är byggherre och uppför byggnader som är undantagna från skyldigheten att ge in klimatdeklaration enligt 5 § första stycket 6 lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader också uppför andra byggnader, omfattas inte dessa andra byggnader av skyldigheten att upprätta och ge in en klimatdeklaration enligt 4 § samma lag.
Illustration: Jenny Lilja/Infab/Tictac
Byggnader som byggs av privatpersoner och det inte sker inom näringsverksamhet
Enligt lag om klimatdeklaration för byggnader finns det undantag från krav på klimatdeklaration när det är en byggherre som är en fysisk person och som på annat sätt än i näringsverksamhet uppför en byggnad. Det vill säga om byggherren är en privatperson och inte uppför byggnaden inom en näringsverksamhet krävs ingen klimatdeklaration.
Lag (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader 6 §
6 §
En byggherre som är en fysisk person och som på annat sätt än i näringsverksamhet uppför en byggnad, är inte skyldig att upprätta eller ge in en klimatdeklaration.
Byggherre definieras i PBL. Byggherre är den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten.
Plan- och bygglag (2010:900) 1 kap. 4 §
4 §
I denna lag avses med
allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,
byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och
ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .
Prop. 2020/21:144, sid. 38 - Privatpersoner uppför vanligtvis byggnader i ringa omfattning varför kostnaden per hus skulle bli högre för privatpersoner än för dem som uppför byggnader i näringsverksamhet. Det saknas tillräckligt starka skäl som kan väga upp den betungande insats som det skulle kräva av en privatperson att ge in en klimatdeklaration. Därför bör privatpersoner som uppför en byggnad undantas från kravet att upprätta en klimatdeklaration. Skyldigheten att klimatdeklarera föreslås därför inte gälla en byggherre som är en fysisk person som på annat sätt än i näringsverksamhet uppför eller låter uppföra en byggnad.
Klimatdeklaration för byggnader, prop. 2020/21:144, sida 38 (på Sveriges riksdags webbplats)
Det kan ibland i ett enskilt ärende hos byggnadsnämnden ändras vem som är byggherre. Boverket menar att avgörande tidpunkt för om undantaget är tillämpligt eller inte är vem som är byggherre vid tidpunkten för tekniskt samråd och startbesked. Det beror på att vid det tekniska samrådet ska, enligt Boverkets uppfattning, byggnadsnämnden gå igenom och klarlägga behovet av klimatdeklaration. Om byggnaden ska klimatdeklareras ska det sedan framgå av startbeskedet att en bekräftelse på att byggnaden har klimatdeklarerats är en sådan handling som ska lämnas in till nämnden inför slutbeskedet.
Undantaget för privatpersoner är inte kopplat till byggnadstyp. Det kan därför gälla både till exempel ett småhus eller ett flerbostadshus som ska uppföras.
Det finns två förutsättningar för att undantaget från krav på klimatdeklaration ska vara tillämpligt och båda förutsättningarna måste vara uppfyllda.
En första förutsättning för tillämpning av undantaget är att byggherren är en fysisk person. Det innebär att byggherren inte får vara juridisk person till exempel ett aktiebolag, handelsbolag eller en förening. Däremot kan byggherren vara en enskild firma, då det är en fysisk person och inte en juridisk person.
En andra förutsättning för tillämpningen av undantaget är att byggnaden inte uppförs av byggherren i näringsverksamhet. Med näringsverksamhet avses förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. (jfr. Prop. 2020/21:144, sid. 81).
Klimatdeklaration för byggnader, prop. 2020/21:144, sida 81 (på Sveriges riksdags webbplats)
Exempel på olika situationer då undantaget kan vara aktuellt
Här kommer några exempel på när undantaget för en byggherre som är en fysisk person och som på annat sätt än i näringsverksamhet uppför en byggnad gäller och inte gäller.
Situation 1: Byggherren är en småhustillverkare som uppför byggnaden och senare säljer byggnaden till en privatperson som ska bo i huset.
Svar: Klimatdeklaration krävs. Det beror på att byggherren inte är en fysisk person.
Situation 2: Byggherren är en privatperson som anlitar en småhustillverkare för att uppföra byggnaden.
Svar: Klimatdeklaration krävs inte. Det beror på att byggherren är en fysisk person och att uppförandet inte sker i dennes näringsverksamhet. Syftningen med att det inte får vara i näringsverksamhet syftar på byggherren själv. Det syftar inte på att byggherren låter annan (byggföretaget) uppföra byggnaden och att byggföretaget är ett företag som bedriver näringsverksamhet.
Situation 3: Byggherren är en privatperson som uppför byggnaden helt själv utan att anlita hantverkare.
Svar: Klimatdeklaration krävs inte. Det beror på att byggherren är en fysisk person och att byggnaden inte uppförs i dennes näringsverksamhet.
Situation 4: Byggherren är en enskild firma som har anställd personal som uppför den aktuella byggnaden.
Svar: Klimatdeklaration krävs fastän byggherren är en fysisk person. Det beror på att byggnaden uppförs i byggherrens näringsverksamhet.
Boverket (2024).
Dessa byggnader behöver inte klimatdeklareras.
https://www.boverket.se/sv/klimatdeklaration/vilka-byggnader/inte-deklareras/
Hämtad 2024-11-22
Tack för att du hjälper oss bli bättre!
Hjälpte informationen dig?
Bra att informationen hjälpte dig! Berätta gärna vad du tyckte var bra. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.
Beskriv så tydligt som möjligt varför sidan inte hjälpte dig. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.