Samråd med berörda kommuner samt intern och extern förankring

Bostadsförsörjningen har konsekvenser för och påverkas av planeringen för flera andra sektorer i samhället. Även andra kommuners planering kan påverka – och påverkas. Om andra kommuner berörs av er planering ska ni samråda med dem. Arbetet med att ta fram förslag till riktlinjer för bostadsförsörjninge­n behöver också förankras brett inom den egna kommunala organisationen och eventuellt med externa aktörer.

Samråd med berörda kommuner

Enligt bostadsförsörjningslagen (BFL) ska kommunen samråda med berörda kommuner. Det framgår inte när i processen detta ska ske, på vilket sätt eller på vilken nivå. Det avgör kommunen själv. Ni kan välja att samråda informellt under arbetets gång eller genom ett mer formellt remissförfarande. Men om er kommun ingår i en för flera kommuner gemensam arbets- och bostadsmarknad, är det angeläget att de enskilda kommunerna i området samråder och samverkar med varandra. Det kan också finnas anledning att samråda kring bostadssociala frågor, till exempel när det gäller mottagning och etablering av nyanlända.

Ett första steg kan vara att utbyta information om varandras planering. En utbyggnad av bostäder i nära anslutning till kommungränsen kan påverka grannkommunens planering. Det gäller inte minst om det sedan tidigare finns ett samarbete kring Va-anläggningar, kollektivtrafik eller annat. Men det kan också finnas fördelar med att göra en gemensam analys av bostadsmarknaden. Eller att samverka om en exploatering över kommungränsen.

I områden med behov av ett omfattande bostadsbyggande, till exempel storstadsområdena, kräver bostadsförsörjningsplaneringen som regel ett regionalt perspektiv. Riktlinjerna för bostadsförsörjningen behöver då ta hänsyn till bostadsmarknadsläget i grannkommunerna och även till den regionala bostads- och arbetsmarknaden i stort.

Länsstyrelsen har enligt BFL en särskild uppgift att uppmärksamma kommunerna i länet på behovet av samordning mellan enskilda kommuner och även att verka för att en sådan samordning kommer till stånd.

Intern förankring

Tillgången till bostäder är avgörande för möjligheterna att bo och leva i kommunen och är därför en nyckelfaktor för planeringen inom flera andra sektorer i den kommunala förvaltningen. Du behöver därför involvera kollegor på andra enheter och förvaltningar i arbetet med att ta fram underlag och förslag till riktlinjer för bostadsförsörjningen. Vilka och hur mycket beror på hur den kommunala organisationen ser ut och lokala förutsättningar och behov i övrigt. Förslagsvis kan ansvaret för bostadsförsörjningen placeras centralt. På så sätt underlättas samverkan med kommunens olika förvaltningar och bolag.

En modell är att bilda en förvaltningsövergripande arbets- eller referensgrupp, som kan bidra med underlag, läsa utkast, faktagranska och komma med synpunkter och förslag. Det förekommer också att man tillsätter en särskild styrgrupp för arbetet med att ta fram förslag till riktlinjer för bostadsförsörjningen, bestående av chefer för berörda enheter eller förvaltningar. Ett förslag är att den förvaltningsövergripande arbets- eller referensgruppen träffas årligen för att utvärdera och följa upp riktlinjerna för bostadsförsörjningen.

Socialnämndens medverkan

Förankringen hos berörda förvaltningar och samordningen med andra verksamhetsområden är avgörande för att riktlinjerna ska kunna följas och planerade insatser genomföras. Det gäller inte minst bostadssociala insatser, där såväl socialtjänsten som fastighetskontoret eller lokalförsörjningsförvaltningen har en viktig roll att spela. Socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen är dessutom lagstadgad och innebär bland annat att socialtjänsten utifrån sina erfarenheter av levnadsförhållandena i olika delar av kommunen ska vara med och påverka utformningen av både nya och äldre bostadsområden.

Externa kontakter – inget formellt krav på samråd

Till skillnad från vad som gäller för den översiktliga planeringen finns det inte något formellt krav på samråd kring riktlinjerna för bostadsförsörjningen - utöver kravet på att samråda med berörda andra kommuner. Synpunkter på planeringen från invånare i berörda kommundelar får därför normalt sett fångas upp i samrådet kring översiktsplanen. Det hindrar inte att det i vissa lägen kan vara en god idé att till exempel bjuda in invånare i ett visst bostadsområde eller kommundel till en medborgardialog kring utvecklingen av bostadsbeståndet i den delen av kommunen. Bostadsförsörjnings­planeringen är mer konkret än översiktsplanen och förverkligandet ligger ofta närmare i tiden, vilket kan skapa ett engagemang som är värt att ta vara på.

Det kan finnas lokala samhällsföreningar och intresseorganisationer, till exempel pensionärsföreningar, som kan bidra med kunskaper och erfarenheter om hur bostadsmarknaden i olika delar av kommunen fungerar, vilka grupper som har svårt att få tag i en lämplig bostad och vad bostadsbeståndet skulle behöva kompletteras med.

Andra externa aktörer som på olika sätt kan vara berörda av planeringen för bostadsförsörjningen är till exempel lokala fastighetsägare, studentbostadsföretag och studentkårer, mäklare, banker och byggaktörer. Även byggaktörer som bygger i grannkommuner kan vara relevanta att kontakta för att utröna vilka åtgärder som skulle göra att intresset att bygga i din egen kommun kan öka. Skaffa dig gärna kontaktpersoner hos sådana aktörer och kontakta dem inför arbetet med riktlinjer för bostadsförsörjningen! De kan ha underlag som visar vad som efterfrågas och vilka behov av kompletteringar av bostadsbeståndet som kan finnas i olika delar av kommunen.