Varbergaskogen, Örebro, Sverige

Tarzandjungeln är ett tillägg i Varbergaskogen i form av en okodad spontanidrottplats. Den väcker rörelseglädje hos både barn och vuxna. Foto: Susanne Flink

I Örebro pågår arbete med att utveckla naturlika lekmiljöer – lekotoper – som del av ett större systematiskt grönstrukturplanarbete. Kommunen har under lång tid arbetat strategiskt med grönstrukturfrågor och bland annat varit proaktiva i att etablera stadsnära naturreservat. Varbergaskogen är ett av Örebro kommuns naturreservat, som tillsammans med omgivande parker utpekas i Grönstrategin som utflyktsmål och som prioriterat utvecklingsområde, särskilt avseende lek. I Varbergaskogen har kommunen skapat flexibla okodade platser för lek, möten och vardagsrekreation för en bred målgrupp, och provat nya samarbeten och arbetssätt, vilka väckt uppmärksamhet som inspirerande exempel på utveckling av parkers värden, för främjande av mångfald och hälsa.

Allmänt om Varbergaskogen

Grön lek i stadens naturreservat som främjar mångfald och hälsa

Projektet

Utvecklingsprojektet i Varbergaskogen och parkerna intill genomfördes 2018-2019, som en riktad satsning att lyfta utemiljöer i ett socioekonomiskt utsatt område. Ambitionen var att insatserna skulle bidra till en tryggare och mer välkomnande miljö i och runt Varbergaskogen, med mål som folkhälsa, jämställdhet, trygghet och gemenskap i fokus.

Platser för en bred målgrupp

I projektet skapades flexibla och välkomnande platser för en bred målgrupp. Uppmärksamhet fanns kring att bredda platserna vad gäller funktion och nivå av utmaning, och inte koda element för en specifik grupp. Exempelvis är spontanidrottsplatserna Tarzanjungeln och Låghöjdsbanan medvetet utformade för att inte anspela på traditionell idrott. Också för äldre barn och vuxna ges möjlighet att leka, och de multifunktionella platserna bidrar till att skapa tryggare och mer jämställda utemiljöer.

Varbergaskogen och angränsande VOX-parken är idag en attraktiv och välbesökt plats, för både boende i närområdet och för invånare i andra stadsdelar. Också själva skogen rymmer stort värde som naturområde, med möjlighet till vardagsrekreation.

Groddammen i Varbergaskogen är värdefull både för biologisk mångfald och barnens lek. Foto: Susanne Flink

Plan

Örebro kommun har en tradition av strategiskt och långsiktigt arbete med grönstruktur och naturområden i den fysiska planeringen. Ett förtroendekapital för gröna frågor har byggts upp genom visionärt arbete på naturvårdssidan, vilket gett en positiv syn på vad som är möjligt och skapat en förhållandevis bred acceptans och förståelse för grönfrågorna.

Flest kommunala naturreservat i Sverige

Efter lanseringen av de nationella miljömålen togs Örebro miljömål 2005-2010 fram, som bland annat innefattade mål om att skydda 3000 hektar mark för naturvård och rekreation. Idag är Örebro den kommun som har flest kommunala naturreservat i Sverige. Naturreservaten ligger som en ring runt staden, lättillgängliga och med mångfacetterade värden. En viktig förutsättning till satsningen på naturreservaten, är att kommunen är en stor markägare, vilket i kombination med planmonopolet varit utslagsgivande för vad som varit möjligt.

Karta som visar skog som ägs av Örebro Kommun. Klicka på bilden för att visa bilden större. Illustration: Örebro Kommun

Flera styrdokument anger riktning för arbetet

Det långsiktigt strategiska arbetet med att ta fram styrdokument som ger planarbetet en tydlig riktning är centralt för Örebros framgångsrika arbete: Örebro miljömål 2005-2010, Miljöprogrammet, Naturplanen, Grönstrategin med handlingsplan, Trädpolicy, samt Riktlinjer för Lekplatser med fokus på att skapa rikare och mer varierande lekmiljöer, har alla varit en del i detta. Styrdokumenten är beslutade i kommunfullmäktige, vilket tryggat det politiska mandatet att jobba med frågorna.

Naturplanen och Grönstrategin är båda styrdokument som ligger till grund för det strategiska arbetet med natur- och rekreationsområden. Båda styrdokumenten har ett stort fokus på folkhälsa och sociala värden i grönområden. Stora parker och naturområden lyfts som särskilt viktiga. I Grönstrategin prioriteras också utveckling av vissa stadsdelsparker, häribland stadsdelsparken vid Varbergaskogen, vilken utpekas som utflyktsmål, med ambition att kunna utvecklas särskilt avseende lek, samt locka till sig besökare från andra stadsdelar. Gröna leklandskap lyfts i Riktlinjer för Lekplatser. Målbilden är naturlika, attraktiva lekmiljöer som verkligen bidrar till barns hälsa, välmående och utveckling.

Processen  

Konceptet lekotoper är en av flera utvecklingsfrågor som kommunen jobbar med. Med lekotoper vill man göra det enklare att planera och bygga lekmiljöer där natur är ett självklart inslag.

Lekotoper - att tillämpa Barnkonventionen i praktiken

Lekotopen är en pusselbit i en större ambition att implementera Barnkonventionen i utveckling av lekmiljöer, och arbetet med grönfrågor i stort. Barnkonventionen har varit en viktig ledstjärna för att i grunden förändra kommunens arbete med lek- och mötesplatser i park och natur, vilket bland annat reflekteras i dokumentet Lek på Riktigt.

Tankarna bakom lekotopkonceptet är egentligen inte nya. På 70-talet fanns ett annat fokus och en allmän kunskap om värdet av naturlika lekmiljöer. Men sedan 90-talet har bland annat ett stort fokus på säkerhet medfört att många lekplatser blivit allt mer tillrättalagda miljöer. Utifrån de stora folkhälsoutmaningar vi står inför med ökat stillasittande, behöver perspektiven breddas när det gäller lek, och skapa attraktiva miljöer för lek och rörelseglädje.

Illustrerad karta av Varbergaskogen med sina olika lekotoper - Groddammen, Tarzandjungeln och låghöjdsbanan, Sagostigen och Myrans lekmiljö. Illustration: Örebro Kommun

Dialog och samverkan

I skapandet av Varbergaprojektet var det förvaltningsövergripande samarbetet en viktig framgångsfaktor. Samarbetet drevs i samverkan mellan Parkenheten på Tekniska förvaltningen, Naturvårdsenheten på Stadsbyggnadskontoret och Enheten för Friluftsliv på Kultur- och fritidsförvaltningen. Gemensamma målsättningar för arbetet hämtade aktörerna från styrdokument som Grönstrategin och Naturplanen.

En annan viktig aspekt var dialog och samverkan med olika verksamheter, föreningar, förskola, skola och fritidsgårdar. Engagerade personer och eldsjälar framstod som speciellt viktiga.

I Varbergaprojektet ansvarade ett gäng praktiker för projektet, och konstnärliga metoder för delaktighet framstod som centrala för att involvera barnen. Medskapande gav platserna karaktär, gjorde platserna omtyckta, och stärkte känslan av delaktighet och ansvar.

Lekmiljöer behöver riskbedömas balanserat

Projektet i Varberga blev ett pilotprojekt för att implementera strategier och arbetssätt som beslutats i Grönstrategin och Riktlinjer för Lekplatser. Ett exempel på det är balanserade riskbedömningar - att väga in både risk för olycksfall och de hälsovärden som kommer med en stimulerande lekmiljö och ökad fysisk aktivitet. I den här frågan efterfrågar Örebro kommun att ett svenskt förhållningssätt etableras, och pekar på att riktade satsningar på kunskapsutveckling inom detta område behövs. Överlag ser man på Örebro kommun ett behov av ett nationellt, mer systematiskt utvecklingsarbete när det gäller barns lekmiljöer.

Medskick

Hur strategiskt planera lekotoper i staden för främjande av mångfald och hälsa?

Örebros framgångsmodell för att skapa välkomnande lekmiljöer för rörelseglädje, har varit att satsa på strategiskt grönstruktur-planarbete genom välförankrade styrdokument, formulera mycket tydliga idéer om vad lek är och bör vara, samt mobilisera många olika krafter för att nå dit.