Inventering av tillgängligheten i flerbostadshus
Tillgänglighet är en förutsättning för att alla invånare ska kunna delta i samhället på jämlika villkor. Bostadsmarknadsenkäten 2024 visar att knappt hälften av landets kommuner har tillgänglighetsinventerat hela eller delar av det kommunala beståndet av flerbostadshus.
Åldrande befolkning ställer högre krav på tillgänglighet
Att flerbostadshusbeståndet är tillgängligt innebär exempelvis att det är enkelt att ta sig in och ut ur sin bostad och att vistas i sitt närområde. Det handlar exempelvis om att det finns hiss, att dörrar är tillräckligt breda, toaletter som har tillräckliga utrymmen med mera. Det handlar också om åtkomliga och användbara soprum, tvättrum och uteplatser.
Vi får en alltmer åldrande befolkning, som ställer högre krav på förbättrad tillgänglighet. Personer med olika typer av funktionsnedsättningar ska också ha möjlighet att ha en fungerande bostad.
Det behövs ett varierat utbud av tillgängliga bostäder för bland annat äldre personer, som kan möta de olika behov som finns. Det kan bidra till att skjuta fram tidpunkten då personen behöver flytta till ett biståndsbedömt trygghetsboende eller särskilt boende.
Tillgänglighetsinventeringen svarar på viktiga frågor
Inventeringen är ett strategiskt arbete för att ta reda på mer om flerbostadshusens tillgänglighet. Med den kunskapen kan kommunen utveckla sitt arbete med tillgänglighet, och uppgifterna kan fungera som en grund för arbetet med boendeplanering.
En inventering av bostadsbeståndet utifrån ett tillgänglighetsperspektiv kan ge svar på många viktiga frågor:
- Hur många tillgängliga bostäder finns i kommunen, och var finns de?
- Vilka möjligheter finns i beståndet? Var behöver det ske förbättringar? Vad behöver förbättras?
- Hur kan vi göra det lättare för invånarna att söka och få en tillgänglig bostad?
- Hur bör vi planera så att bostadsbeståndet fyller de behov av ett tillgängligt boende som finns?
Inventeringens resultat kan användas i flera sammanhang
Resultatet av inventeringen kan användas som underlag inom flera områden:
- Förbättring – kommunen kan prioritera sina insatser rätt, så att förbättringarna blir kostnadseffektiva och gynnar både boende och besökare. Skapande av åtgärdsprogram.
- Förmedling – kommunen kan förmedla bostäder på ett träffsäkert sätt.
- Underlag för strategisk boendeplanering – hur ser bostadsbeståndet ut i dag och hur kommer behoven av tillgängliga bostäder att se ut i kommunen framöver?
- Kunskap – ge fastighetsägarna kunskap om tillgängligheten i bostadsbeståndet. Flera kommuner uppger att man inventerat – och åtgärdat – enkelt avhjälpta hinder.
- Planering – kommunen kan arbeta strategiskt och långsiktigt för att tillgodose behoven av fysisk tillgänglighet i flerbostadshusen. Var behöver det kompletteras med ny tillgänglig bebyggelse?
- Underlag för dialoger.
Tillgänglighetsinventeringarna minskar
Totalt har 136 kommuner tillgänglighetsinventerat antingen hela eller delar av det kommunala beståndet av flerbostadshus. 23 kommuner har tillgänglighetsinventerat det privata flerbostadshusbeståndet. Jämfört med siffrorna för två år sedan är läget försämrat. Färre kommuner har gjort inventeringar, och enligt kommunernas kommentarer framgår det att flera av inventeringarna är genomförda för flera år sedan.
Endast 17 kommuner uppger att det finns planer på att genomföra en inventering under 2024.
Kommunerna kunde under 2014 och 2015 söka stöd för att inventera den fysiska tillgängligheten i beståndet av flerbostadshus. Stödets syfte var att göra det lättare för kommunerna att planera för äldres boende. Alla medel som avsattes för stödet förbrukades, och antalet genomförda tillgänglighetsinventeringar ökade under perioden. Efter 2015 har det inte förekommit några ytterligare stöd för tillgänglighetsinventeringar.
Vad används inventeringen till?
Tillgänglighetsinventeringarna används framför allt för förmedling av tillgängliga bostäder och för att skapa åtgärdsprogram. Under alternativet ”annat” anges bland annat att de används som kartläggning för att få ett helhetsperspektiv på läget, vid intern kompetensutveckling, som beslutsunderlag vid investering av hissar, kunskapsunderlag inför renoveringar och ombyggnad, säkra upp att färdigställda projekt harmonierar med lagkrav. Här följer några kommentarer om tillgänglighetsinventeringar från kommunerna:
”Underlaget ska kunna användas vid större ombyggnationer för att förbättra tillgängligheten.”
”Inventeringen gjordes 2010 det fixades lite småsaker efter inventeringen.”
”Underlag för byggprojektering vid ROT.”
” Det kommunala bostadsbolaget har genomfört en översyn av alla lägenheter och markerat ut vilka lägenheter som är tillgängliga”
Vad har kommunerna inventerat?
Kommunerna har exempelvis inventerat entréer och trappuppgångar, om husen har hiss. Många kommuner har också inventerat bostädernas närområde, soprum och tvättrum. Däremot är det mindre vanligt att inventera hur själva bostäderna är utformade, och om bostäderna behöver rustas upp.
Vad har inventeringarna lett till?
I enkäten får kommunerna möjlighet att lämna kommentarer kring vad tillgänglighetsinventeringarna har lett till. Här följer några kommentarer:
”Enkla avhjälpta hinder har inventerats i hela beståndet och åtgärdats därefter. I samband med projekt ses tillgänglighetsfrågan över och anpassningar görs. Kan variera från projekt till projekt beroende på omfattning.”
”Enkelt avhjälpta hinder åtgärdade.” ”Belysning, flytt av dörröppnare, anpassning och asfaltering vid entréer.”
”Fler hissar.” ”Att hiss har kompletterats och nya bostäder byggts.”
”Kommunen inventerade hela flerbostadshusbeståndet i verktyget TIBB, tillgänglighet i befintligt bostadsbestånd. Ett kvalitetsarbete påbörjades tillsammans med det kommunala flerbostadshusbeståndet 2022 för att uppdatera befintligt material för att underlaget ska kunna användas vid större ombyggnationer för att förbättra tillgängligheten. Arbetet pågår. Kommunen har tagit fram en tillgänglighetsmärkning (T-märkning) av lägenheter som visas på webbplatsen där allmännyttans lägenheter förmedlas.”
”Det görs löpande tillgänglighetsinventeringar per byggnad i samband med renovering eller vid individuella bostadsanpassningar (vid det senare exemplet inventeras och åtgärdas huset så att de allmänna utrymmena blir mer tillgängliga för alla). Byggt ramp till en kvarterslokal vilket har möjliggjort för alla hyresgäster att kunna närvara vid träffar.
Utökat antal dörrautomatiker i allmänna utrymmen i hus där personer med funktionsnedsättning bor. Detta har möjliggjort för alla att kunna ta sig till olika utrymmen på lätt sätt. Anpassat vissa miljöstationer. I gamla miljöhus når man inte upp till inkastet.”
Läs mer om att arbeta med tillgänglighetsinventeringar under "Relaterad information".