Fortsatt färre kommuner uppger underskott på bostadsmarknaden för ungdomar

Ungdomar är en av de grupper som i allmänhet har svårast att komma in och etablera sig på bostadsmarknaden. Under flera år bedömde de flesta kommunerna att det rådde underskott på bostadsmarknaden för ungdomar, men de senaste åren har det varit en positiv trend. Antalet kommuner som uppger underskott minskar 2024 igen för sjunde året i rad.

Ungdomars möjligheter på bostadsmarknaden är i allmänhet sämre

Gruppen ungdomar är förstås mycket olikartad, men i allmänhet har gruppen sämre ekonomiska förutsättningar än många andra på bostadsmarknaden. Sambandet mellan bostadsmarknaden som helhet och bostadsmarknaden för ungdomar är inte helt tydligt. I många kommuner råder underskott för ungdomar oavsett om kommunen har balans eller underskott på bostadsmarknaden i kommunen som helhet. Det beror troligen på de speciella förutsättningar som ungdomar har. De har sällan stått länge i kö i bostadsbolagens (eller bostadsförmedlingarnas) köer, de har inte så många kontakter, de har sämre finansiella förutsättningar och de saknar en tidigare bostad med bytesvärde.

Färre kommuner uppger underskott för ungdomar

I årets bostadsmarknadsenkät uppger 137 av 276 svarande kommuner att det råder underskott på bostadsmarknaden för ungdomar, vilket är 17 färre än året före. Antalet kommuner som anger underskott har minskat med 103 kommuner sedan toppen år 2018. Antalet kommuner som anger underskott för ungdomar har stadigt minskat de senaste åren.

I år är det 127 kommuner som uppger balans på bostadsmarknaden för ungdomar. Det är en ökning med 18 kommuner jämfört med förra året och med 94 kommuner jämfört med 2018.  De tolv kommuner som anger överskott i år hade samtliga en befolkningsminskning 2023.

Samtliga kommuners bedömning av bostadsmarknadsläget för ungdomar i bostadsmarknadsenkäten 2018–2024. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2024, Boverket. Illustration: Boverket

Underskottet beror på ett generellt underskott på bostäder och att lediga bostäder är för dyra för ungdomar

Av de 137 kommuner som bedömer att det råder underskott på bostadsmarknaden för ungdomar svarar 90 att lediga bostäder är för dyra för ungdomar, vilket är ungefär lika många som förra året. Att underskottet beror på att det finns ett generellt underskott på bostäder anges av 83 kommuner. Det är en tydlig minskning jämfört med förra året, då 101 kommuner uppgav detta. Många kommuner uppger också att underskottet på bostäder för ungdomar beror på att det finns för få små lediga bostäder (70). Några kommuner uppger även andra orsaker. Flera tar upp de långa kötiderna i kommunen och hur det missgynnar ungdomar som inte har så mycket kötid.

Vad beror underskottet för ungdomar på? Fördelning av kommuner som svarat underskott i procent. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2024, Boverket. Illustration: Boverket

Underskott för ungdomar i de flesta storstadskommunerna

Det råder underskott på bostadsmarknaden för ungdomar i de flesta storstadskommuner. I Storstockholm uppger en kommun att det råder balans på bostadsmarknaden för ungdomar, samma som förra året. Det är i år två kommuner i Storstockholm som inte har svarat på frågan, jämfört med fyra kommuner förra året. Resterande kommuner i Storstockholm uppger att det råder underskott på bostadsmarknaden för ungdomar (21). I Storgöteborg uppger 11 av 13 kommuner att det råder underskott på bostadsmarknaden för ungdomar. Två kommuner anger att det råder balans på bostadsmarknaden för ungdomar. Detta är samma resultat som förra året. I Stormalmö är det tio av tolv kommuner som bedömer att det råder underskott på bostadsmarknaden för ungdomar och en kommun som inte har svarat.

Betydligt färre högskolekommuner uppger att man har underskott för ungdomar i år

Utanför storstadsregionerna finns det 30 kommuner som klassas som högskoleorter. Av dessa är det 17 kommuner som i årets enkät svarar att det råder underskott på bostadsmarknaden för ungdomar. Antalet som anger underskott för ungdomar har minskat betydligt de senaste åren. Förra året angav 23 kommuner underskott, 24 uppgav underskott 2022 och 2020 uppgav 29 av 30 kommuner att det rådde underskott på bostadsmarknaden för ungdomar. Av de elva kommuner som uppger balans är det sex kommuner som har fler än 75 000 invånare och fem kommuner som har färre än 75 000 invånare. Två högskolekommuner, med fler än 75 000 invånare, anger överskott för ungdomar.

Ökad balans i de övriga kommunerna

I årets enkät uppger 93 av de 174 kommuner som har färre än 25 000 invånare och som inte tillhör storstadsregionerna eller är högskoleorter att det råder balans på bostadsmarknaden för ungdomar. Det är tio fler än förra året. Nära en tredjedel, 63 kommuner, bedömer att det råder underskott. Det är en minskning med sju kommuner jämfört med förra året. Det är nio kommuner som bedömer överskott för ungdomar och nio kommuner som inte svarat.

Bland övriga större kommuner är det i årets enkät 19 av 35 kommuner som anger att det råder balans och 13 som anger underskott för ungdomar. Förra året uppgav 16 kommuner att det rådde balans. En kommun bedömer i år att det råder överskott.

Samtliga kommuners bedömning av läget på bostadsmarknaden för ungdomar fördelat på kommungrupp redovisat i procent, januari år 2024. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2024, Boverket. Illustration: Boverket

Färre kommuner gör insatser för att underlätta för ungdomar

Enligt 2024 års bostadsmarknadsenkät är det 111 kommuner som arbetar med insatser tänkta att underlätta för ungdomar att skaffa en egen bostad. I förra årets enkät angav 121 kommuner att de gjorde insatser för att underlätta för ungdomar att skaffa en egen bostad, och 2022 var det 140 kommuner.

De vanligaste insatserna för att underlätta för ungdomar att skaffa egen bostad. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2024, Boverket. Illustration: Boverket

Andra insatser som nämns för att underlätta för ungdomar att skaffa en egen bostad är till exempel möjlighet att ställa sig i bostadskö från 16 års ålder, förtur till vissa bostäder, särskilda bostäder som enbart ungdomar kan anmäla intresse till och fokus på att bygga mindre bostäder.

I mer än hälften av kommunerna pågår inga insatser för att underlätta för ungdomar

Av de svarande kommunerna är det 166 kommuner som svarar att det pågår inga insatser för att underlätta för ungdomar att skaffa en egen bostad, en ökning från 141 kommuner förra året och 125 kommuner 2022. Av de 166 kommunerna som i år svarat att de inte gör några särskilda insatser för att ungdomar ska kunna skaffa en egen bostad har 73 kommuner angivit underskott på bostadsmarknaden för ungdomar, och 15 av dessa kommuner hör till någon av storstadsregionerna.

Antalet särskilda ungdomsbostäder samma som förra året

65 kommuner har svarat ja på frågan om de har särskilda ungdomsbostäder, samma antal kommuner som förra året. I årets enkät uppges att det finns cirka 6 600 särskilda ungdomsbostäder fördelat på 54 kommuner som har svarat på frågan om antal. Det är mycket snarlikt vad kommunerna angav förra året. Elva kommuner svarar att det finns särskilda studentbostäder men har inte angivet något antal. I siffran ingår även flera bostäder som hyrs ut till gymnasieelever. Siffran ska således ses som en grov uppskattning.

Färre särskilda ungdomsbostäder förväntas påbörjas jämfört med förväntningarna de senaste åren

Under 2024 och 2025 förväntas det påbörjas sammanlagt 195 nya särskilda ungdomsbostäder i sju kommuner. År 2024 förväntas det påbörjas cirka 56 ungdomsbostäder i totalt fem kommuner. Under 2024 bedömer sex kommuner att det förväntas påbörjas cirka 140 ungdomsbostäder. Det är en betydande minskning jämfört med förväntningarna de senaste åren I förra årets enkät förväntades att cirka 270 nya särskilda ungdomsbostäder skulle påbörjas i nio kommuner under innevarande och närmast följande år, och i enkäten 2022 förväntades att cirka 770 nya särskilda ungdomsbostäder skulle påbörjas i nio kommuner under innevarande och närmast följande år. Utöver nybyggnad uppger en kommun att det finns planer på att omvandla källarutrymmen till ungdomsbostäder.