Enkelt avhjälpta hinder för dig som är fastighetsägare

Som fastighetsägare spelar du en viktig roll i att skapa miljöer som är tillgängliga och inkluderande för alla. Många hinder kan åtgärdas enkelt och utan stora ingrepp. På den här sidan hittar du information som riktar sig särskilt till dig som äger byggnader med publika lokaler.

Krav på förbättrad tillgänglighet

De finns regler i plan- och bygglagen, PBL som ställer krav på förbättring av publika lokalers tillgänglighet och användbarhet. Ett enkelt avhjälpt hinder är ett hinder som det inte är orimligt att åtgärda med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna. Reglerna riktar sig till den som råder över att åtgärda hindret. Utgångspunkten är att det är byggnadens ägare. Men som ägare kan du ha fört över ansvaret att åtgärda förbättringskrav på en hyresgäst. Det är ändå viktigt att ha en dialog om det som behöver åtgärdas. Det kan till exempel handla om åtgärder som medför behov av ingrepp i byggnaden och där en långsiktig lösning är att föredra. Lokalens attraktivitet kan också påverkas positivt om hinder åtgärdas. 

Vad är en publik lokal?

En publik lokal är en lokal med en verksamhet som vänder sig till allmänheten. Vem som äger byggnaden påverkar inte bedömningen, utan det är verksamheten i lokalen som avgör om den är publik. En lokal kan anses vara publik även om det krävs inträde eller ett medlemskap för att få tillträde, till exempel en biograf eller ett gym. Några exempel på lokaler med publika verksamheter kan vara butiker, kaféer, restauranger, receptioner i vårdlokaler, allmänna delar av hotell och idrottsanläggningar. 

Enkel åtgärd kan ge många vinster

Boverket har gjort en uppskattning av de företagsekonomiska vinster som kan uppstå om ett enkelt avhjälpt hinder åtgärdas. Uppskattningen har gjorts för åtgärden att installera en automatisk dörröppnare i en butik. Automatiska dörröppnare gör det möjligt för flera grupper att självständigt ta sig in i en butik. För många kan detta vara avgörande för om de överhuvudtaget kan handla i en viss butik eller inte. Dörröppnare förbättrar tillgängligheten och användbarheten för personer med funktionsnedsättningar, men underlättar också för andra grupper, som barn eller personer med barnvagn. Vinsterna är många:

• Ökad självständighet. Med automatiska dörröppnare kan personer med funktionsnedsättningar självständigt komma in i en butik, vilket ökar deras integritet.
• Bekvämlighet för alla kunder. Automatiska dörröppnare underlättar även kunder som till exempel bär på varor eller har händerna fulla.
• Ökad kundnöjdhet.
• Energibesparing genom att automatiska dörröppnare kan förhindra att dörrar ställs upp och står öppna i onödan.
• Ökat fastighetsvärde.

Trots fördelarna visar undersökningar att många butiker fortfarande saknar automatiska dörröppnare. Mer än hälften av butikerna har inte automatisk dörröppnare på entrédörren. I butiker utanför köpcentrum eller handelsområden saknar två av tre automatisk dörröppnare. Åtgärden är särskilt fördelaktig för butiker med hög kundgenomströmning, fokus på tillgänglighet, försäljning av tunga varor och för butiker som vill förhöja kundupplevelsen. 

Kostnaderna varierar från fall till fall, men uppskattningen visar på kostnadernas storleksordning. Som exempel har Boverket utgått ifrån att installationen av en automatisk dörröppnare med sensor kostar 34 000 kr per dörr, med en förväntad livslängd på tio år. De årliga kostnaderna för drift och underhåll uppskattas till mellan 1 200 och 6 600 kr per dörr. Åtgärden medför ökade energikostnader som är medräknade i driftskostnaderna. Om den uppskattade intäkten per kund är 500 kr, behövs en ökning av mellan 13 och 23 kunder per år för att åtgärden ska löna sig.

Om byggnadsnämndens tillsyn

Om det blir ett tillsynsärende om enkelt avhjälpta hinder så är det byggnadens ägare som kommunens byggnadsnämnd vänder sig till. Det beror på att det finns en presumtionsregel i PBL som anger att man ska utgå ifrån att det är ägaren som råder över att åtgärda hinder. Om ägaren har fört över ansvaret till en hyresgäst så måste detta visas för byggnadsnämnden. 

Du kan läsa mer om tillsyn över enkelt avhjälpta hinder på sidan Enkelt avhjälpta hinder för dig som jobbar med tillsyn.

Enkelt avhjälpta hinder för dig som arbetar med tillsyn

Hur kan du arbeta med enkelt avhjälpta hinder?

Att arbeta med enkelt avhjälpta hinder handlar inte bara om att åtgärda de fysiska hindren – det handlar också om att ha en tydlig strategi och process. Boverket har tagit fram ett antal punkter som kan vara stöd för att komma i gång och skapa en struktur för tillgänglighetsarbetet.

Kartlägga behoven

För att identifiera vilka behov som finns i dina lokaler kan det vara lämpligt att ge användare, som besökare eller hyresgäster, möjlighet att framföra sina synpunkter.

Ta hjälp

Ibland kan det vara svårt att bedöma vilka förbättringar som behöver göras och att hitta bra lösningar. Det finns sakkunniga och konsulter inom tillgänglighet som man kan ta hjälp av.

Kommunicera förändringarna

Besökare och hyresgäster behöver informeras om förbättringarna som görs och vad som är syftet med dem. På det sättet kan förståelsen öka för betydelsen av förbättringar av tillgänglighet och användbarhet.

Informera och utbilda

Personal i lokalerna behöver förstå varför förbättringarna görs och vilken betydelse de har för tillgängligheten och användbarheten. Särskilt personal inom drift- och underhåll kan behöva instruktioner om hur den förbättrade tillgängligheten och användbarheten bibehålls. 

Arbeta löpande

Med hjälp av rutiner för att regelbundet identifiera och åtgärda hinder kan tillgängligheten och användbarheten förbättras över tid. Olika checklistor eller digitala plattformar kan utgöra stöd för arbetet.

Följa upp och utvärdera

Genom att följa upp åtgärderna får man underlag för att utvärdera dem och planera kommande insatser. Uppföljningen kan exempelvis utgöras av återkoppling från användarna och från personal.