Startsida / Bygga & bo / Tillgänglighet & bostadsutformning / Tillgänglighet / Enkelt avhjälpta hinder
Tillgänglighet

Enkelt avhjälpta hinder

Granskad: 4 augusti 2022

Här ger vi en översikt av vad som kan räknas som enkelt avhjälpta hinder och vem som ska ses som ansvarig. Reglerna i sin helhet finns i Boverkets föreskrifter om enkelt avhjälpta hinder BFS 2011:13.

Enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler och på allmänna platser ska åtgärdas

Enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler och på allmänna platser ska åtgärdas.

Det gäller:

  • de delar av lokaler dit allmänheten har tillträde, till exempel receptioner, butiker, restauranger och teatrar
  • platser som är angivna som allmän plats i detaljplanen.

Vad är ett enkelt avhjälpt hinder?

Några exempel på enkelt avhjälpta hinder är

  • mindre nivåskillnader eller trappsteg
  • höga trösklar
  • avsaknad av ledstänger
  • tunga dörrar
  • dörröppnare eller andra manöverdon som är olämpligt placerade eller utformade
  • dålig belysning
  • dålig ljudmiljö
  • bristande kontrastmarkering och bristande varningsmarkering
  • bristande utformning av orienterande skyltning
  • brist på teleslinga eller någon annan teknisk lösning i receptioner
  • bristfällig skyltning
  • brister i utformning och placering av fast inredning.


Normalt räknas det inte som enkelt avhjälpt att till exempel installera en hiss eller bygga om en toalett.

Frågan om ett hinder är enkelt att avhjälpa bör omprövas när förutsättningarna ändras. Samma hinder kan vara enkelt avhjälpt i en situation men inte i en annan. De ekonomiska förutsättningarna handlar om kostnaderna för avhjälpandet och förmågan att bära kostnaderna. Exempelvis kan kostnaden för samma åtgärd vara orimligt betungande för en ägare men hanterbar för en annan ägare med andra ekonomiska ramar.

Vem ska åtgärda hindret?

Vem som är ansvarig avgörs av vem som rättsligt råder över hindret och att det åtgärdas. I de flesta fall är det byggnadens ägare, men det kan istället vara en verksamhetsutövare som hyr en lokal. Ofta är det praktiskt att börja med att kontakta byggnadens ägare, men hur ansvarsfördelningen mellan ägaren och verksamhetsutövaren ser ut behöver klargöras i det enskilda fallet.

Kulturinstitutioner ska vara tillgängliga år 2016

Samtliga kulturinstitutioner som får statsbidrag ska ha åtgärdat enkelt avhjälpta hinder senast 2016 och bör endast verka i tillgängliga lokaler. Det gäller utövare av teater, dans, musik och litteratur samt bibliotek, museer och utställningar. Även fria grupper med flera omfattas, i den utsträckning det kan anses skäligt.

Även äldre kulturbyggnader bör göras tillgängliga

Äldre byggnader och byggnader som bedömts vara särskilt
värdefulla får inte förvanskas, men de får förändras på ett respektfullt sätt.

Hur fungerar reglerna?

Reglerna gäller retroaktivt, du behöver alltså avhjälpa hinder som finns sedan tidigare i befintliga publika lokaler och allmänna platser, till exempel om ett krav läggs till.  Reglerna kan du läsa i sin helhet i Boverkets föreskrifter om enkelt avhjälpta hinder BFS 2011:13 (ändrad 2013:9).

Uppdrag att analysera reglerna

Boverket fick i regleringsbrevet för 2018 i uppdrag att analysera om reglerna för enkelt avhjälpta hinder i plan- och bygglagen behöver förtydligas eller ändras. Analysen skulle innehålla en bedömning om reglerna för enkelt avhjälpta hinder är ändamålsenligt utformade. Vidare skulle Boverket göra en bedömning av behovet av att införa krav på tillsynsplan för byggnadsnämnderna motsvarande vad som i dag finns för länsstyrelserna och Boverket. Uppdraget har redovisats till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) den 31 oktober 2018. Rapporten finns under "Relaterad information".

Granskad: 4 augusti 2022

Rättsfall

Dom om automatisk dörröppnare
Länsrätten i Skåne län den 14 september 2009, mål nr 10038-08.

15 000 kronor är inte för mycket för en automatisk dörröppnare till en butikslokal. Det slår länsrätten fast i en dom som hänvisar till reglerna om att enkelt avhjälpta hinder ska undanröjas. Domen har vunnit laga kraft.

Vad står det i HIN 3 om automatiska dörröppnare?

Fysiska hinder i form av till exempel mindre nivåskillnader och tunga dörrar ska undanröjas, 6 § HIN 3. Som allmänt råd till 6 § anges att dörrar med dörrstängare bör förses med automatisk dörröppnare.

Referat av rättsfallet

Byggnadsnämnden i Lunds kommun beslutar förelägga en bostadsrättsförening att, inom tre månader, vidta åtgärder för att undanröja enkelt avhjälpta hinder. De förelagda åtgärderna är höjning av marknivån så att nivåskillnaderna minimeras och montering av dörrautomatik i två butiker i centrala Lund.

Bostadsrättsföreningen överklagar beslutet till länsstyrelsen i den del det avser montering av dörrautomatik i entrédörrarna. De föreslår att de ska installera dörrklocka och skylt med handikappsymbol. Detta i kombination med redan åtgärdad höjning av marknivån tillgodoser väl lagstiftningens krav på tillgänglighet i de aktuella butikerna. Kostnaden för installation av dörrautomatik är 15 000 kronor per butik, en kostnad man inte anser rimlig.

Tillgänglighetsrådgivaren i Lunds kommun anför i en tjänsteskrivelse bland annat att syftet med alla tillgänglighetsskapande åtgärder är att den funktionshindrade i största möjliga mån ska kunna klara sig utan att be om hjälp. Att stora grupper av befolkningen ständigt ska vara beroende av andras välvilja är inte förenligt med dagens samhällssyn.

Länsstyrelsen

Frågan i det aktuella ärendet är om investeringen i dörrautomatik kan anses rimlig i förhållande till den nytta det genererar för besökarna. Enligt länsstyrelsen kan kostnaden för att installera dörrautomatik inte anses orimlig i förhållande till nyttan för de besökande. Detta motiveras särskilt av att de aktuella butikerna är lokaliserade centralt på en gågata där behovet av tillgänglighet gör sig särskilt påmint.

Länsrätten

Bostadsrättsföreningen överklagar vidare till länsrätten. De menar att den lösning som de har föreslagit är tillfyllest. Bostadsrättsföreningen uppger att dörrautomatik även används av många personer som inte behöver utnyttja den. Detta medför väsentligt ökad energiåtgång för uppvärmning av lokalen samt försämrad arbetsmiljö för de butiksanställda. De hänvisar också till ökad stöldrisk. Byggnadsnämnden anser att kostnaden för installationen av dörrautomatiken inte kan anses orimlig i förhållande till nyttan för besökarna. Det finns olika varianter av dörröppningsautomatik. Man kan till exempel sätta in en tidsfördröjning så att dörrautomatiken inte används slentrianmässigt. Funktionen finns programmerbar i dörrautomatiken vilket betyder att det inte blir någon merkostnad.

Enligt länsrättens bedömning kan en kostnad på 15 000 kronor per butik inte anses vara orimlig med hänsyn till nyttan av åtgärden för de med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga och med beaktande av butikernas läge på en välbesökt gågata i centrala Lund. Vad gäller den ökade stöldrisken framgår av handlingarna i målet att dörrautomatiken kan justeras både vad gäller öppningshastigheten och öppettiden. Något skäl att av den anledningen göra en annan bedömning finns inte. Överklagandet avslås.

Boverket (2022). Enkelt avhjälpta hinder. https://www.boverket.se/sv/byggande/tillganglighet--bostadsutformning/tillganglighet/enkelt-avhjalpta-hinder/ Hämtad 2024-09-19