Brandskydd

En stor mängd standarder utarbetas på uppdrag av EU-kommissionen. De ska leda fram till att egenskaper deklareras på ett gemensamt sätt så att byggprodukter ska kunna cirkulera fritt mellan medlemsländerna. Det som harmoniseras är därför provningsmetoder och klassningssystem. Säkerhetsnivån bestäms däremot av varje enskilt medlemsland genom nationella byggregler, i Sverige finner du dessa i Boverkets byggregler (BBR).

Vad avser byggnadstekniskt ventilationsbrandskydd har Boverket inte angett några anpassningar och avsteg. Däremot finns det möjlighet att göra fler eller andra anpassningar och avsteg än de som beskrivs i Boverkets föreskrift, ATA. Detta bedöms då i det enskilda fallet.

En av anledningarna till att Boverket har valt att inte ge någon vägledning på anpassningar och avsteg för byggnadstekniskt ventilationsbrandskydd är för att det är ett komplext område, framförallt i befintliga byggnader. Genom att man samtidigt får frångå kraven på energihushållning helt och hållet så kan man använda andra lösningar än de som annars hade varit möjliga.

EI 30 respektive EI 60 står för att konstruktionen ska motstå brand i 30 minuter respektive en timme. Boverkets uppgift är att ställa krav på brandskydd och de funktioner som den färdiga byggnaden ska ha. Detta innebär att byggnaden måste uppfylla vissa funktioner och utifrån dessa krav kan material och konstruktioner väljas fritt. Hur du i detalj utformar en vägg eller ett bjälklag för att uppfylla kraven är därmed upp till dig som byggherre.

Till din hjälp, med förslag på lösningar hur man kan bygga en vägg i EI 30 eller 60, finns olika brandskyddshandböcker, till exempel från Svensk byggtjänst eller Brandskyddsföreningen. Byggmaterialtillverkarna har också information om hur deras produkter ska kombineras för att uppnå en viss brandmotståndsklass.

Om du är osäker bör du vända dig till en yrkesman.

En vanlig orsak till stora brandskador är brandspridning ut genom ett fönster och vidare upp på vinden. Boverket har gett ut informationsbrev om vad du bör göra för att skydda dig mot en sådan onödig storskada.

Från och med BBR 19 som infördes 2012 har Boverket infört tydligare krav på avskiljning av vindar och skydd mot brandspridning via takfot, se avsnitt 5:535.

Du kan läsa mer i Boverket informerar 2008:4:

Boverket informerar 2008:4 (PDF)

Sedan 1994 finns det inga regler som begränsar höjden på trähus.

Kraven gällande brandsäkerhet är funktionsbaserade. Detta innebär att byggnaden måste uppfylla vissa funktioner och utifrån dessa krav kan material och konstruktioner väljas fritt. Exempel på ett funktionskrav är till exempel att brandavskiljande byggnadsdelar mellan lägenheter ska stå emot brand i en timme, det vill säga uppfylla brandteknisk klass EI 60.

Kraven utgör en lägsta nivå för vad som är tillåtet och återfinns i Boverkets byggregler avsnitt 5. Det innebär att du som byggherre har ett stort utrymme att välja t.ex. de material som du önskar förutsatt att funktionerna och samhällets minimikrav uppfylls.

Verksamhetsklass 4, tillfälligt boende*, är en typ av verksamhet där man

• inte har god lokalkännedom
• sover
• har möjlighet att sätta sig själv i säkerhet.

Kortfattat är grundkraven på brandsäkerhet i hotell, vandrarhem och liknande verksamheter i Vk4 följande:

• varje rum/svit är en egen brandcell i klass EI 60
• varje rum/svit har tillgång två utrymningsvägar
• verksamheten är försedd med automatiskt aktiverat utrymningslarm
• nödbelysning finns i utrymningsvägarna.

Antalet personer i ett hotellrum är inte reglerat i byggreglerna utan det kan variera. Ett större hotellrum kan t.ex. användas av en familj och i en sovsal på ett vandrarhem är upp till 10 personer inte ovanligt. Avgörande blir istället andra krav som ventilation, tillgång till hygienutrymmen och likande, samt tillgången till utrymningsvägar.

Att brandskyddet i Vk4 är utformat för att man inte kan förväntas ha god lokalkännedom innebär att det är utformat för att många okända personer ska kunna bo koncentrerat i samma byggnad och med en stor omsättning av personer utan att säkerheten blir sämre än om man sovit hemma i sin egen bostad.

I vissa fall, som för asylboenden eller kursverksamhet med långa internat, kan personer bo under längre perioder och därmed efterhand få en god lokalkännedom. Det innebär i sig normalt inte att man då kan göra avkall på brandskyddet i byggnaden. Brandskyddets utformning är gjord utifrån förutsättningen att det kan vara en stor omsättning av personer och att det kan komma nya personer som stannar kortare perioder och har sämre lokalkännedom, samt att brandskyddet ska fungera under byggnadens hela livslängd eller tills man avsevärt byter verksamhet.

*tillfälligt boende är det begrepp som används i Boverkets byggregler i avsnitt 5 om krav på brandskydd för hotell och andra likande verksamheter. I detaljplaner används ofta begreppet tillfällig vistelse vad det gäller avsedd markanvändning. Tillfällig vistelse och tillfälligt boende är inte helt synonyma begrepp, men oftast är det samma typ av verksamheter som passar in under respektive reglering.

En avfallsanordning, vilket bland annat inbegriper nedgrävda maskinellt lyftbara storbehållare, är inte att betrakta som en byggnad men är däremot ett byggnadsverk. I 3 kap. 8§ 3 plan- och byggförordningen (2011:338), PBF, ställs det krav på att spridning av brand till närliggande byggnadsverk begränsas. Det innebär att Boverkets byggregler, BBR, inte är rakt av tillämpliga då BBR inte gäller för andra byggnadsverk än byggnader. Det betyder inte att regler helt saknas utan kraven i PBF gäller och en viss vägledning kan ändå fås från BBR krav på byggnader.

Plan- och bygglagen, PBL (till vilken Boverket byggregler, BBR, är tillämpningsföreskrifter) och lagen om skydd mot olyckor, LSO, har olika syften och gäller vid olika tillfällen om man ser till en byggnads livstid.

PBL gäller lite förenklat när man uppför eller ändrar en byggnad eller annan anläggning. I det ingår att byggnader ska byggas på ett sådant sätt att t.ex. kravet på säkerhet i händelse av brand uppfylls. När byggnaden är klar och övergår i förvaltningsskedet ställer PBL krav på att byggnaden ska underhållas så att t.ex. kraven på brandskydd bevaras.

LSO ställer krav på att byggnader ska ha ett skäligt brandskydd främst under brukstiden. Det innebär i korthet att räddningstjänsten vid tillsyn kan göra en bedömning i det enskilda fallet om byggnaden har ett skäligt brandskydd eller inte. Till skillnad från PBL så gäller LSO:s krav på brandskydd såväl byggnadens utformning, som krav på lös utrustning och organisation samt utbildning och övning av personal. Har verksamheten eller byggnaden inte ett skäligt brandskydd så kan räddningstjänsten ställa krav på olika åtgärder. Bedömningen brukar utgå från byggreglernas krav, vad avser det byggnadstekniska brandskyddet vid uppförandet av byggnaden. Räddningstjänsten kan dock ställa krav på andra åtgärder eller ställa krav på ytterligare åtgärder trots att byggnaden uppfyller de krav som ställdes på byggnaden när den byggdes eller senast ändrades. Ett sådant exempel är brandvarnare i bostäder. Brandvarnare kom som ett krav i byggreglerna först 1999 men Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har skrivit ett allmänt råd till LSO som i praktiken innebär krav på att det ska finns brandvarnare i alla bostäder.

Boverkets byggregler, BBR, ställer krav på de kablar som stadigvarande ingår i en byggnad, dvs. signalkablar för tele- och datatrafik samt elkablar (ej lösa sladdar så som laddsladden till mobiltelefonen eller lampsladden och motsvarande). Dessa kablar är byggprodukter enligt byggproduktförordningen. Det innebär att kablarna måste ha en prestandadeklaration och vara CE-märkta.

Nationella val

I Sverige har vi valt vilka brandtekniska klasser kablar bör ha när de används i byggnader i Sverige. Beroende på var kablarna placeras och hur mycket kablar som finns i samma utrymme varierar kraven, se tabellen nedan för en sammanfattning av reglerna i BBR avsnitt 5:527.

Kravet på kablar i BBR avsnitt 5:527

Kablar och upphängningsanordningar ska utformas och installeras så att de inte bidrar till en snabb brandspridning eller producerar stora mängder värme och brandgaser.

När ska jag CE-märka

För tillverkare av kablar gäller sedan 2017 att kablar ska provas och klassas enligt detta system. Det är en förutsättning för att ta fram en prestandadeklaration och CE-märkta produkter som sätts på marknaden (säljs inom EU). Mer om provningsförfarande för att få produkter CE-märkta finns på sidan Att sälja byggprodukter.

Att sälja byggprodukter

Ja! De flesta som omkommer i bränder gör det sovandes. Sedan 1999 finns det därför krav i Boverkets byggregler (BBR) på att brandvarnare ska installeras i alla nybyggda bostäder. För äldre bostäder finns det ett allmänt råd från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som säger att det bör finnas brandvarnare där du sover.

Du ska placera brandvarnare i takets högsta punkt och inte på väggen. Du bör dessutom placera minst en brandvarnare per våning och i anslutning till ditt eller dina sovrum.

Batteridrivna brandvarnare är vanligast på marknaden men det finns också nätanslutna, dvs. anslutna till elnätet. Det finns brandvarnare som kan kopplas ihop så att en upptäckt brand på ena våningen uppmärksammas samtidigt i hela bostaden.

Undersökningar har visat att alltför många brandvarnare inte fungerar eftersom t.ex. gamla batterier inte bytts ut. Det är därför viktigt att du regelbundet, exempelvis en gång i månaden, kontrollerar din brandvarnare genom att trycka på testknappen.

Information om brandvarnare (på MSB:s webbplats)

Information om brandvarnare (på Brandskyddsföreningens webbplats)

Ett pannrum är ett driftrum för värmepanna och eventuellt bränsleförråd. Ett avskilt pannrum är ett pannrum som särskilt har utformats för skydd mot utveckling och spridning av brand och brandgas till ett annat utrymme. Det innebär att ett avskilt pannrum alltid är en egen brandcell, se Boverkets Byggregler, BBR 5:249 och 5:427.

Pannor med en effekt över 60 kilowatt ska alltid placeras i ett avskilt pannrum.

En vanlig villapanna som t.ex. eldas med ved eller olja placeras ofta i pannrum även om de har en effekt på under 60 kilowatt. Det är dock inget krav i dagens byggregler och det finns pannor, till exempel kökspannor, som är gjorda för att stå i boendemiljön.

Tillfälliga anläggningsboenden ingår normalt i verksamhetsklass 4.

Eftersom man får göra anpassningar och avsteg kan det bli aktuellt att tillämpa brandskydd motsvarande verksamhetsklass 3.

Brandskydd som motsvarar verksamhetsklass 3B kan många gånger vara aktuellt. Det har att göra med hur befintlig byggnad ser ut och vad man har för långsiktig plan för byggnaden. Möjligheterna att använda brandskydd motsvarande verksamhetsklass 3B beskrivs därför i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillfälliga anläggningsboenden, ATA.

Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2016:5) om anpassningar och avsteg för tillfälliga anläggningsboenden (i Boverkets författningssamling)

Brandskydd motsvarande verksamhetsklass 3A är framförallt aktuellt om det befintliga lägenhetsbeståndet används för enskilda familjer eller enstaka personer som får egna lägenheter.

Trapphus i klass Tr1 och Tr2 är trapphus med särskilt skydd mot brand- och brandgasspridning som används i höga byggnader eller i de fall utrymning med räddningstjänstens stegutrustning inte är möjlig.

Trapphus i klass Tr1 och Tr2 skiljer sig mot ett vanligt trapphus genom att inga utrymmen, exempelvis lägenheter får ha dörrar direkt mot trapphuset. Istället ska det finas en slussfunktion innan man kommer in i trapphuset. Särskilda regler finns också om trapphusets utformning i markplan, så att utrymning kan ske säkert och för att en brand i källaren inte ska kunna påverka trapphuset.

Trapphus i klass Tr1 har de högsta kraven. De kräver bland annat brandslussar och likande skyddsanordningar och kan därmed användas i mycket höga byggnader. Trapphus i klass Tr2 har något enklare utformning och kan därför inte användas i samma utsträckning som trapphus i klass Tr1.

Boverkets vägledningstext Brandskyddade trapphus.

I Boverkets byggregler, BBR, definieras vad en brandcell är:

"Med brandcell avses en avskild del av en byggnad inom vilken en brand under hela eller delar av ett brandförlopp kan utvecklas utan att sprida sig till andra delar av byggnaden eller andra byggnader. Brandcellen ska vara avskild från byggnaden i övrigt med omslutande väggar och bjälklag eller motsvarande, så att utrymning av byggnaden tryggas och så att personer i intilliggande brandceller eller byggnader skyddas under hela eller delar av ett brandförlopp."

I BBR anges även att:
"Byggnader ska delas in i brandceller i sådan omfattning att det medför tillräcklig tid för utrymning och att konsekvenserna på grund av brand begränsas."

Det innebär t.ex. att lägenheter och hotellrum alltid ska utgöra egna brandceller. Även utrymmen inom samma byggnad men som tillhör olika verksamhetsklasser bör vara egna brandceller. Andra exempel på utrymmen som bör vara egna brandceller kan vara avskilda pannrum, avfallsutrymmen och storkök. Dessutom ska utrymningsvägar normalt alltid vara egna brandceller.

Imkanalen i sig ska inte sprida en brand vidare i ett tidigt skede. För storkök ska imkanalen därför stå emot brand i 60 minuter och imkanaler i bostäder ska motstå brand i 15 minuter (se Boverket byggregler, BBR 5:5332).

Själva anslutningslangen till fläkten i bostäder får vara av en sämre kvalité men ska ändå vara svårantändbar (minst brandteknisk klass E).

Det är viktigt att regelbundet rengöra filtren och runt fläkten för att minska risken för brandspridning, samt givetvis även av hygieniska skäl.

Shelter

En shelter är en enklare byggnad med tältliknande uppbyggnad. Ofta används shelters vid humanitära katastrofer runt om i världen. Normalt är det bara ett rum med sängar och eventuellt skåp för förvaring av personliga tillhörigheter. I ATA (Boverkets föreskrifter och allmänna råd för tillfälliga anläggningsboenden) kan shelter jämställas med tält och husvagnar när det gäller undantag från krav på ytskikt och utrymningsvägar, se konsekvensutredningen för ATA.

Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2016:5) om anpassningar och avsteg för tillfälliga anläggningsboenden (i Boverkets författningssamling)

Kök för personligt bruk

Ett kök för personligt bruk är ett kök där asylsökande har möjlighet att laga mat själva. Om det finns möjlighet för flera personer på det tillfälliga anläggningsboende att laga mat tillsammans så är det fortfarande ett kök för personligt bruk. Ett kök som enbart personal har tillgång till är inte att betrakta som ett kök för personligt bruk utan ett storkök.

I Boverkets byggregler (BBR) avsnitt 5:4 finns allmänna krav på skydd mot uppkomst av brand, till exempel maximal temperatur på brännbart material, täthet, eldstadsplan framför kaminen etcetera. Vid nyinstallation och vid väsentliga ändringar av befintlig eldstad är du skyldig att göra en så kallad anmälan. Ta därför kontakt med byggnadsnämnden i din kommun för att ta reda på om den ändring du gör kräver anmälan eller inte.

Utrymningslarmet är den delen av det som till vardags kallas för brandlarmet som låter. Till ett automatiskt aktiverat utrymningslarm finns ett brandlarm med detektorer som reagerar på t.ex. rök. När detektorerna reagerar på rök skickar de en signal automatiskt till utrymningslarmet som då ljuder. Oftast används larmklockor eller sirener som utrymningslarm, och i stora samlingslokaler kombineras dessa ofta med ett talat utrymningslarm.

Byggreglerna ställer generellt inte krav på att automatiskt brandlarm ska vidarekopplas till räddningstjänsten utan är främst till för att säkerställa utrymningen på plats. Inte heller för tillfälliga anläggningsboenden finns det krav på vidarekoppling till räddningstjänsten. Däremot ska byggherren även tillämpa MSB:s allmänna råd och kommentarer om brandskydd i hotell, pensionat, vandrarhem och liknande anläggningar (SRVFS 2008:3) enligt lagen om skydd mot olyckor.

MSB:s allmänna råd och kommentarer om brandskydd i hotell, pensionat, vandrarhem och liknande anläggningar (SRVFS 2008:3) (på MSB:s webbplats)

Ett automatiskt brandlarms uppgift är att snabbt detektera en brand, vilket normalt sker med så kallade rökdetektorer. Ett automatiskt brandlarm kan sedan användas för att aktivera andra funktioner som att till exempel larma personal eller räddningstjänsten och för att starta utrymningslarm.

Utrymningslarmets funktion är att varna personer som finns i en byggnad och få dem att utrymma byggnaden. Utrymningslarmet kan startas manuellt via tryckknappar eller automatiskt via ett automatiskt brandlarm. Utrymningslarmet består normalt av sirener eller talade utrymningsmeddelanden.

Vid nybyggnad krävs automatisk detektering av brand normalt för alla ställen där människor kan vara sovande, till exempel i vårdanläggningar, särskilda boenden, hotell och bostäder. Utrymningslarm krävs framför allt i byggnader där många människor kan påverkas av en brand, till exempel i samlingslokaler och hotell.

I bostäder kan en brandvarnare ersätta funktionen både för automatisk detektering och utrymningslarm.

Det finns inga undantag från brandskyddsreglerna i Boverkets byggregler (BBR) för bygglovsbefriade komplementbyggnader på högst 30 m², så kallade attefallshus. Det är byggherren som ansvarar för att reglerna uppfylls och i samband med startbesked ska byggnadsnämnden bedöma om reglerna kan antas bli uppfyllda.

Vad det gäller skydd mot brandspridning mellan byggnader regleras det i avsnitt 5:6 i BBR. Brandskyddet kan utformas enligt tabellen som finns i det allmänna rådet i BBR 5:611. I det fallet måste man utgå ifrån attefallshusets avsedda användning.

• Är det ett komplementbostadshus, det vill säga en självständig bostad, så gäller reglerna för småhus med krav på en timmes brandmotstånd (EI 60).
• Är det en komplementbyggnad, t.ex. ett garage, gäller reglerna för komplementbyggnader, det vill säga en halvtimmes brandmotstånd (EI 30)

Läs mer i Boverkets vägledningstext om hur kraven på skydd mot brandspridning mellan byggnader i BBR kan uppfyllas:

Brandskydd mellan byggnader

I Boverkets byggregler, BBR, finns föreskrifter och allmänna råd för ändring av byggnader. Generella krav vid ändring av byggnader finns i BBR avsnitt 1:22. Kompletterande krav som gäller specifikt för brandskydd finns i BBR avsnitt 5:8.

Huvudprincipen för brandskydd är att den del du ändrar ska uppfylla kraven som gäller vid uppförande av en ny byggnad. Kraven får dock uppfyllas på annat sätt om säkerhetsnivån ändå nås. I undantagsfall, om man har synnerliga skäl, får du göra avsteg från säkerhetsnivån. Mer information om ändring finns på PBL kunskapsbanken.

Prata med din kommun om du är osäker på vad du kan och får göra i ditt fall.

Grunden är att de krav som gällde när byggnaden byggdes eller senast ändrades ska upprätthållas under byggnadens livstid, dvs. brandskyddet får inte bli sämre bara för att byggnaden blir äldre. Vilka krav som gällde när din byggnad byggdes eller senast ändrades går att läsa i äldre byggregler.

Äldre regler om byggande

Om man ändrar i en befintlig byggnad, t.ex. byter lägenhetsdörrar så är utgångspunkten att den ändrade delen ska uppfylla kraven som gäller vid uppförande av nya byggnader. Dörren ska då uppfylla brandklass EI 30-S200, se Boverkets byggregler, BBR, avsnitt 5:534. Dock ska man ta hänsyn till ändringens om fattning, byggnadens förutsättningar och varsamhetskravet. Vad detta innebär finns att läsa i BBR avsnitt 1:22 och 5:8.

När man bygger en ny byggnad eller ändrar i en befintlig byggnad behöver byggnaden uppfylla vissa brandskyddskrav som finns preciserade i Boverkets byggregler, BBR. Vilka dessa krav är beror bland annat på vilken verksamhet som ska bedrivas i byggnaden. Beroende på vilken verksamhet som ska bedrivas klassas byggnaden i olika verksamhersklasser. Verksamhetsklasserna bygger på

• personers kännedom om byggnaden och dess utrymningsmöjligheter,
• om de som vistas i byggnaden kan utrymma på egen hand eller inte och
• om de som vistas i byggnaden är vakna eller inte.

I asylboenden, som det är tänkt att man ska bo i under en kortare tid, bör verksamhetsklassen normalt vara Vk4 dvs. tillfälligt boende. Det är alltså en verksamhet där man inte har kännedom om byggnaden, man har möjlighet att utrymma på egen hand och man sover i byggnaden. I mer lägenhetslika boenden där man ska bo en längre period kan Vk3B vara ett möjligt alternativ.

För hem för ensamkommande flyktingbarn, som är tänkt som ett permanent boende, bör verksamhetsklassen normalt vara Vk3B dvs. ett gemensamhetsboende. Det är alltså en verksamhet där man har kännedom om byggnaden, man har möjlighet att sätta sig själv i säkerhet och man sover i byggnaden.

Verksamhetsklass 5B kan i vissa fall vara aktuell, mer information om förutsättningarna när Vk5B ska användas kan du läsa i BBR avsnitt 5:21.

Mer om verksamhetsklasser:

Verksamhetsklasser (på PBL kunskapsbanken)

Avståndet mellan hushållsspis och fläkt bör vara minst 50 centimeter. För gasspisar bör du också beakta avståndet till och temperaturen på brännbart material beroende på gasplattornas effekt och placering. Tillverkare och återförsäljare av gasspisar bör ha information om hur deras spisar ska installeras och placeras. Normal brukar avståndet till fläkten från gasplattorna vara minst 65 centimeter, se BBR 5:43.

Vi har i Sverige inga retroaktiva byggregler gällande brandskydd. Det gäller därför att uppfylla minst de krav som gällde när huset byggdes om inga större ändringar gjorts eller verksamheten skiftat från det som byggnaden ursprungligen var avsedd för. Det är alltid du som byggherre eller fastighetsägare som ska se till att brandskyddet minst uppfyller samhällets minimikrav och gärna bättre än så.

Kommunens räddningstjänst gör i vissa verksamheter tillsyn över att den enskilde tar detta ansvar. Denna tillsyn sker enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO). Du bör därför vända dig till räddningstjänsten i din kommun om du har någon fråga om tillsynsverksamheten. Information om tillsyn enligt LSO finns även på webbplatsen för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. 

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB

Verksamhetsklass 3B, gemensamhetsboende, är en typ av verksamhet där man

• har god lokalkännedom
• sover
• har möjlighet att sätta sig själv i säkerhet.

Inom boendet delar man vissa gemensamma funktioner av sin bostad så som kök, badrum och vardagsrum. I en grupp av boenderum inom ett gemensamhetsboende kan personer som inte har valt att bo tillsammans sen tidigare placeras men ändå bo med god säkerhet och eventuellt tillsammans med personal.

I begreppet "en grupp av boenderum" ligger att det inom gruppen av boenderum finns minst två stycken boenderum, dvs. sovrum. Att utforma en grupp av boenderum som en enda brandcell är därmed inte möjligt om inte gruppen av boenderum förses med sprinkler.

Skillnad mellan Vk3A och Vk3B

I verksamhetsklass 3A, vanliga bostäder, har man ett skydd mot grannarna då den egna lägenheten utgör en egen brandcell som har direkt tillgång till en utrymningsväg. För att man i verksamhetsklass 3B ska ha motsvarande skydd mot grannarna inom gruppen av boenderum krävs därför ett annat brandskydd. Eftersom utrymning kan ske över ett gemensamhetsutrymme som inte är en avskild utrymningsväg krävs det därför ett automatisk aktiverat utrymningslarm och nödbelysning.

Det krävs dessutom att boenderummen i en grupp av boenderum utförs i EI 30. Om man inte vill utföra avskiljningar i EI 30 så kan man välja att istället sprinkla gruppen av boenderum med boendesprinkler.

Hur många får bo i ett boenderum?

Varje grupp av boenderum ska vara i ett plan och bör bestå av rum sammanlagt avsedda för högst sex personer. Mellan olika grupper av boenderum är kravet på den avskiljande konstruktionen EI 60. Det är samma som för en vanlig lägenhet i Vk3A. Det finns inte angivit i reglerna att varje boenderum endast bör avse en person. Till exempel kan ett syskonpar eller två kompisar dela ett rum så länge maxantalet på sex personer inte överskrids i varje grupp av boenderum.

Mellan två bostäder i verksamhetsklass 3 är det alltid krav på minst EI 60 på den lägenhetsavskiljande väggen. Om man har t.ex. en villa i verksamhetsklass 3A och ett garage sammanbyggt med villan så är kravet på brandcellsgränsen (den avskiljande väggen) lägst EI 30. Detta eftersom den inte är att anse som lägenhetsavskiljande del utan en brandcellsgräns. Garaget kan då anses utgöra en del av bostadslägenheten, men utformas som egen brandcell eftersom det är ett utrymme med stor brandrisk, se BBR 5:53.

Om man har en bostad i verksamhetsklass 3 som gränsar mot en annan verksamhet, t.ex. en affär, en bilverkstad eller en restaurang, så ska den avskiljande konstruktionen uppfylla minst EI 60. (Detta eftersom det är en lägenhetsavskiljande brandcellsgräns mot en annan verksamhet som inte ingår i bostadslägenheten.)

Inom ramen för så kallad förenklad dimensionering, får två specificerade tekniska byten göras om sprinkler installeras (se BBR avsnitt 5:111). Att förlänga gångavstånden inom verksamhetsklass 2C från 15 till 40 meter är då möjligt inom ramen för förenklad dimensionering.

I det fallet används de båda tekniska byten som är möjliga vid förenklad dimensionering. Det första bytet innebär att gångavstånden kan vara detsamma som för verksamhetsklass 2B, dvs. 30 meter. Det andra bytet innebär att gångavståndet därefter även förlängs med en tredjedel och gångavståndet blir därmed 40 meter. Se BBR avsnitt 5:331.

Boverkets grundinställning är att byggreglerna som gäller för enskilda byggnader bör kunna tillämpas även om byggnaden delas upp mellan olika ägare. För mer information se Boverkets rapport Fastighetsindelning i tre dimensioner - en första vägledning.

Fastighetsindelning i tre dimensioner - en första vägledning (rapport)

Observera att byggreglernas brandskyddsavsnitt har omarbetats efter vägledningen om fastighetsindelning i tre dimensioner. Principerna i rapporten kan dock fortsatt tillämpas.