Att ändra carport till bostadsutrymme -väsentligen annat ändamål, tillbyggnad eller fasadändring

Mål: P 9086-14 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Boverkets referat

Plan- och bygglagen (PBL, 2010:900) tillämpades i detta mål. I målet hade en byggherre byggt en fasadvägg på en carport och därmed gjort om carporten från ett öppet utrymme till ett slutet. Carporten fanns i ett kedjehusområde och hade väggar på tre sidor. Förutom att carporten hade blivit ett slutet utrymme hade det också slutat användas som uppställningsplats för bil och istället börjat användas som bostadsutrymme. Båda dessa åtgärder hade gjorts utan bygglov. Byggnadsnämnden hade efter att åtgärderna utförts beviljat bygglov i efterhand samt tagit ut sanktionsavgift av byggherren för att ha gjort en tillbyggnad och för att ha inrett carporten för ett väsentligen annat ändamål. Länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen ansåg att nämnden haft lagstöd för att ta ut sanktionsavgift. Byggherren överklagade.

Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, började med att bedöma frågan om åtgärden var en bygglovspliktig ändring till ett väsentligen annat ändamål enligt 9 kap 2 § 3a PBL. Här påpekade domstolen att varje ändring av en byggnads faktiska användning inte innebär att byggnadens ändamål ändras. Domstolen ansåg att när det gäller frågan om vad som utgör en faktisk ändamålsändring kan ledning hämtas i de användningar som anges i detaljplaner, till exempel bostad eller handel. Om en byggnads användning ändras inom ramen för dessa ändamål är det som regel ingen ändring till ett väsentligen annat ändamål. Domstolen hänvisade här till den upphävda plan- och bygglagens förarbeten (1987:10, ÄPBL; prop. 1985/86:1 sid. 576 f. och sid. 677).

Den aktuella fastigheten fick enligt detaljplanen endast bebyggas med enfamiljs radhus för bostadsändamål. Den aktuella byggnadsdelen hade använts som förråd och uppställningsplats för bil. Denna användning, ansåg domstolen, hade inte gjorts i någon annan form eller högre utsträckning än vad ett normalt boende i resten av byggnaden medförde. Det hade till exempel inte bedrivits någon yrkesmässig verksamhet i byggnadsdelen. Det var därför inte fråga om en ändring till ett väsentligen annat ändamål.

MÖD gick sedan vidare till frågan om åtgärden att bygga en fasadvägg på carporten och skapa ett slutet utrymme var att se som en tillbyggnad enligt 9 kap 2 § 2 PBL. Domstolen ansåg att åtgärden inte innebar någon volymökning och därmed inte var en tillbyggnad. Åtgärden gav inte heller visuellt intryck av att vara en tillbyggnad. Däremot så var åtgärden att se som en avsevärd förändring av byggnadens yttre utseende enligt 9 kap 2 § 3c PBL, en så kallad fasadändring. Eftersom en fasadändring kräver bygglov inom ett detaljplanelagt område, vilket det var fråga om i det här fallet, så fanns det grund att ta ut sanktionsavgift.

Domen har vunnit laga kraft.

Boverkets kommentar

I den här domen klarläggs flera saker. Att bygga om en carport till ett slutet utrymme och att göra om en uppställningsplats för bil till bostadsutrymme är mycket vanliga åtgärder, men bygglovsplikten har varit oklar fram till nu.

Vad är väsentligen annat ändamål

När det gäller lovplikten för väsentligen annat ändamål så är den inte preciserad i lagen. Enligt förarbetena till ÄPBL som domstolen hänvisade till kan viss ledning tas från sådana användningsbestämmelser som används i detaljplaner. Om man ändrar användningen av en byggnad och både den nya och den tidigare användningen ryms inom användningen bostad bör detta inte innebära att ändringen kräver bygglov. Det är dock viktigt att notera att detta rättsfall handlade om användningen B, bostad, som är en snäv användning. Om rättsfallet har samma betydelse för bredare användningar som till exempel industri eller handel är oklart.

I det här fallet bedömde domstolen att användningen uppställningsplats för bil och förråd ingick i byggnadens ändamål i övrigt, nämligen bostadsändamål. Att användningen ändrades inom bostadsändamålet var därför inte att se som en ändring till ett väsentligen annat ändamål och krävde därför inte bygglov.

Var åtgärden tillbyggnad eller fasadändring

Den här domen klargjorde också en annan viktig fråga. Är det bygglovspliktigt att göra om en carport till ett slutet utrymme genom att sätta upp en eller flera väggar? Är det i så fall en tillbyggnad eller en fasadändring? MÖD har tidigare bedömt att det inte är tillbyggnad att sätta väggar på ett befintligt skärmtak, men man tog då inte ställning till om det var en fasadändring (dom 2015-03-05, mål nr P 6193-14). Även i den nu aktuella domen kom domstolen fram till att en ändring där ett öppet utrymme under tak görs om till ett slutet utrymme inte är att se som en tillbyggnad. Detta eftersom en sådan åtgärd inte innebär någon volymökning (jfr. definitionen av tillbyggnad i 1 kap 4 § PBL). I det här fallet gick dock MÖD ett steg längre och konstaterade att åtgärden var att se som en ändring som gjorde att byggnadens yttre utseende avsevärt påverkades, en så kallad fasadändring.