Flyktingsituationen och PBL

Ja, verksamhetsklassen kan komma att ändras till 3B när det gäller brandskydd.

Bygglov krävs för att börja använda en byggnad för ett väsentligen annat ändamål än vad byggnaden används för idag. Om båda verksamheterna är att betrakta som former av boende bör lov i de flesta fall inte krävas. Om däremot boendet för nyanlända är att betrakta som en form av tillfällig vistelse så krävs bygglov. Vilken användning som verksamheterna ska betraktas som är en bedömningsfråga som kommunens byggnadsnämnd ska göra.

Det är byggherrens ansvar enligt PBL att de tekniska egenskapskraven och byggreglerna uppfylls. I en byggprocess ska byggherren visa för kommunen hur kraven kommer att uppfyllas.
Om det efter att byggnaden har tagits i bruk inträffar en olycka till följd av att kraven inte uppfyllts kan straffrättsliga bestämmelser till exempel böter eller fängelse bli aktuella. Brister i uppfyllandet av byggreglerna kan nämligen ha betydelse för bedömningen av vårdslöshet i straffrättslig mening. Detta hände i följande rättsfall:

Efter en olycka i Kista dömdes en konstruktör för arbetsmiljöbrott eftersom en balk var feldimensionerad, dvs. inte följde Boverkets konstruktionsregler.
När Norrlandsoperans golv rasade och flera människor skadades under en konsert dömdes i tingsrätten en arrangör för att inte ha förstärkt golvet så att det hade tillräcklig bärförmåga för den avsedda användningen. Hovrätten friade dock sedermera arrangören.
När en byggnad på fastigheten "Potatisåkern" i Malmö brann åtalades flera personer för att man inte hade uppfyllt brandkraven vid installation av en eldstad i den lägenhet där branden startade. Hovrätten friade personerna eftersom det inte kunde visas att de varit vårdslösa.

Det finns inga särskilda regler för handläggningen av bygglov för anläggningsboenden. Boverket har tagit fram en allmän vägledning om handläggningen av bygglovsansökningar

Handläggning av lov.

Vid ändring av en byggnad ska man ta hänsyn till byggnadens förutsättningar, ändringens omfattning, krav på varsamhet och förvanskningsförbudet. Utifrån detta finns det, vid ändring av befintliga byggnader, ett visst utrymme för att göra avsteg från och anpassningar av kraven på byggnadsverk, däribland de tekniska egenskapskraven om säkerhet i händelse av brand.

Vidare gäller sedan 2016 särskilda regler för tillfälliga anläggningsboenden. Dessa ändrade regler innebär att vissa krav på byggnadsverk, bl.a. de tekniska egenskapskraven i frågan om säkerhet i händelse av brand, ska anpassas och avsteg från kraven ska göras i den utsträckning som är skälig i förhållande till åtgärdens art, omfattning och varaktighet. Dessa lättnadsregler omfattar dock inte alla krav, och möjliggör inte några anpassningar eller avsteg i fråga om egenskapskravet på bärförmåga, stadga och beständighet.

Ja, vid en ändring i en byggnad så gäller byggreglerna för den ändrade delen men man ska ta hänsyn till byggnadens förutsättningar, ändringens omfattning, varsamhetskravet och förvanskningsförbudet. Även att ändra verksamhet i en byggnad är att betrakta som en ändring.

Om en byggnad helt eller delvis tas i anspråk för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för krävs dessutom bygglov.

Vissa åtgärder som inte kräver bygglov kan kräva anmälan, t.ex. väsentlig ändring av brandskyddet, ventilationen eller planlösningen.

För tillfälliga anläggningsboenden gäller sedan 2016 särskilda regler.

Det finns inga särskilda undantag från reglerna om byggsanktionsavgifter med anledning av flyktingsituationen. Huvudregeln är därför att en byggsanktionsavgift ska tas ut för vissa överträdelser. Det kan till exempel handla om att en byggnad har uppförts utan att byggnadsnämnden meddelat startbesked, eller att ett anläggningsboende har inretts i en befintlig byggnad utan startbesked. Så länge det handlar om en åtgärd som kräver bygglov och startbesked kan alltså sanktionsavgift tas ut.

Det finns dock undantagsfall där sanktionsavgift inte ska tas ut. Dessa fall räknas upp i 11 kap 53 § PBL. Det finns inga andra fall där sanktionsavgift inte ska tas ut.

Situationer som inte anses motivera avgiftsbefrielse är exempelvis försumlighet hos uppdragstagare, dålig ekonomi, okunskap om gällande regler, glömska, tidsbrist, bristande rutiner eller att ett företag är nystartat. Det spelar med andra ord ingen roll att den som byggt utan startbesked inte kände till att bygglov och startbesked krävdes, eller att denne haft bråttom och inte ansett sig ha haft tid att kontakta byggnadsnämnden.

Däremot så kan felaktiga besked från en myndighet vara grund för avgiftsbefrielse om det felaktiga beskedet är orsaken till överträdelsen. Ett exempel kan vara att byggnadsnämnden bedömt att en ändring till anläggningsboende i en befintlig byggnad inte krävde bygglov. Om detta leder till att anläggningsboendet inreds i till exempel en befintlig lagerlokal, trots att bygglov krävs för detta, kan byggnadsnämndens felaktiga besked vara grund för att inte ta ut en avgift.

En avgift behöver heller inte tas ut, om rättelse görs innan frågan om sanktionsavgift tas upp på nästkommande sammanträde i byggnadsnämnden.

Det finns även vissa fall där sanktionsavgift ska tas ut, men där avgiften kan sättas ner.

Boverket har tagit fram en allmän vägledning om byggnadsnämndens tillsyn där byggsanktionsavgifter ingår. 

Byggnadsnämndens tillsyn

Det går inte att säga en exakt tidpunkt när en tillfällig användning övergår till en varaktig användning. Det handlar om uttolkningen av begreppet "varaktig". Avsikten bör ha betydelse. Om avsikten är varaktig användning så gäller reglerna "från dag ett".

Detta innebär att om ett en tillfällig konstruktion, exempelvis i form av ett tält, uppförs så måste omständigheterna vara sådana att det är tydligt att det är fråga om en mycket kort tid och en konstruktion som medger att markanvändning snabbt återgår till den tidigare användningen.

10 år som mest vid första beslutet, förlängning kan ske med högst 5 år i taget till ett maximum av 15 år. När ett tidsbegränsat bygglov går ut har lovet upphört att gälla och användningen blir då olovlig, ett svartbygge. En eventuell förlängning ska ske innan det tidsbegränsade lovet går ut. 

Tidsbegränsat bygglov.

Verksamhetsklass 4, tillfälligt boende*, är en typ av verksamhet där man

• inte har god lokalkännedom
• sover
• har möjlighet att sätta sig själv i säkerhet

Kortfattat är grundkraven på brandsäkerhet i hotell, vandrarhem och liknande verksamheter i Vk4 följande:

• varje rum/svit är en egen brandcell i klass EI 60
• varje rum/svit har tillgång två utrymningsvägar
• verksamheten är försedd med automatiskt aktiverat utrymningslarm
• nödbelysning finns i utrymningsvägarna

Antalet personer i ett hotellrum är inte reglerat i byggreglerna utan det kan variera. Ett större hotellrum kan t.ex. användas av en familj och i en sovsal på ett vandrarhem är runt 10 personer inte ovanligt. Avgörande blir istället andra krav som ventilation, tillgång till hygienutrymmen och likande, samt tillgången till utrymningsvägar.

Att brandskyddet i Vk4 är utformat för att man inte kan förväntas ha god lokalkännedom innebär att det är utformat för att många okända personer ska kunna bo koncentrerat i samma byggnad och med en stor omsättning av personer utan att säkerheten blir sämre än om man sovit hemma i sin egen bostad.

I vissa fall, som för asylboenden eller kursverksamhet med långa internat, kan personer bo under längre perioder och därmed efterhand få en god lokalkännedom. Det innebär i sig normalt inte att man då kan göra avkall på brandskyddet i byggnaden. Brandskyddets utformning är gjord utifrån förutsättningen att det kan vara en stor omsättning av personer och att det kan komma nya personer som stannar kortare perioder och har sämre lokalkännedom, samt att brandskyddet ska fungera under byggnadens hela livslängd eller tills man avsevärt byter verksamhet.

*tillfälligt boende är det begrepp som används i Boverkets byggregler i avsnitt 5 om krav på brandskydd för hotell och andra likande verksamheter. I detaljplaner används ofta begreppet tillfällig vistelse vad det gäller avsedd markanvändning. Tillfällig vistelse och tillfälligt boende är inte helt synonyma begrepp, men oftast är det samma typ av verksamheter som passar in under respektive reglering.[ML1] 

Det går inte ge ett generellt svar utan det är flera olika tekniska egenskapskrav som behöver beaktas i det enskilda fallet. Krav på brandskydd och ventilation är de som man primärt kanske tänker på men även andra krav som buller och krav på hygien och hälsa behöver beaktas.

Vad avser brandskyddet kan t.ex. antalet personer och bredden på utrymningsvägarna vara dimensionerande.

I en bygglovsprövning av ett tillfälligt anläggningsboende utanför detaljplan ska det bland annat prövas om boendet uppfyller kraven i 2 kap 5 § 1, 4 samt 2 kap 6 a §, om det ska byggas utanför detaljplan. En lämplighetsprövning utifrån dessa krav ska göras, det finns inga särskilda undantag för tillfälligt anläggningsboenden utan samma regler gäller som för andra verksamheter för tillfällig vistelse.

Svaret är både ja och nej. Att hotell, vandrarhem, pensionat, campingar e.d. tas i anspråk som anläggningsboenden kan normalt ske utan att verksamheten därigenom blir planstridig.

Om idrottshallar och andra större utrymmen tas i anspråk som anläggningsboenden är det sannolikt planstridigt och kräver därför planändring eller tidsbegränsat bygglov om det kan anses vara möjligt.

En annan sak är att det, även om detaljplanen tillåter en viss ändrad användning av en byggnad, kan krävas bygglov eller anmälan beroende på vilka anpassningsåtgärder som är nödvändiga. Bygglov krävs bland annat om en byggnad tas i anspråk för ett väsentligen annat ändamål än det som det senast har använts för. Mark- och miljödomstolen har dock i två domar den 15 december 2015 (mål P 5105-15 och P 1565-15) bedömt att ändrad verksamhet från hotell, bed & breakfast och vandrarhem till asylboende inte innebär att byggnaden tas i anspråk för ett väsentligen annat ändamål och att den ändrade verksamheten därmed inte är bygglovspliktig.

Det krävs bygglov för att ta en befintlig byggnad i anspråk för ett väsentligen annat ändamål. Om det krävs lov för att inrätta ett tillfälligt anläggningsboende beror därför på vad det är för sorts verksamhet och hur den bedrivs. Det som byggnadsnämnden får titta på när det gäller bygglovsplikten är hur verksamheten bedrivs idag och hur den är tänkt att bedrivas i framtiden. Det är inte relevant vad verksamheten kallas eller vilka som ska bo där, det är verksamhetens art, omfattning och omgivningspåverkan som är avgörande.

Enligt rättspraxis är tillfälliga anläggningsboenden som används för Migrationsverkets mottagande att se som en form av tillfällig vistelse och alltså jämställbar med hotell, vandrarhem och camping. Detta innebär följande:

• Ska det tillfälliga anläggningsboendet göras i ett befintligt hotell/vandrarhem/camping?
  Dessa är former av tillfällig vistelse precis som tillfälligt anläggningsboende. Det är alltså inte ett väsentligen annat ändamål och det krävs därmed inte bygglov. Om det tillfälliga anläggningsboendet har ett betydande vårdinslag krävs dock bygglov eftersom verksamheten då inte är tillfällig vistelse utan vård.
• Ska det tillfälliga anläggningsboendet göras i en befintlig bostad?
  Eftersom tillfälligt anläggningsboende är en form av tillfällig vistelse är huvudregeln att bygglov krävs för detta.
  
  Tillfälligt anläggningsboende som görs i mycket begränsad omfattning i bostadsliknande former kräver inte bygglov. Det tillfälliga anläggningsboendet kan då vara till exempel en familj som bor i en vanlig lägenhet. Ett annat exempel kan vara ett mindre HVB-hem utan vårdinslag. Här kan man jämföra med det så kallade Ugglumfallet, Kammarrätten Gbg 2005-12-15, mål nr 5612–04. Där krävdes inte bygglov för ett hem för sex stycken ungdomar, domstolen bedömde att verksamheten bedrevs i familjeliknande former och inte hade institutionell karaktär. Se även MÖD 2015-02-13, mål nr P 4729–14.
  
  Om det tillfälliga anläggningsboendet bedrivs i en sådan omfattning att det inte längre kan liknas vid bostadsliknande former så krävs dock bygglov.
  
  Om det tillfälliga anläggningsboendet har ett betydande vårdinslag krävs också bygglov eftersom verksamheten då inte är tillfällig vistelse utan vård.
• Ska det tillfälliga anläggningsboendet göras i en befintlig gymnastiksal/skola/idrottsanläggning/ industrilokal/kontor/samlingslokal?
  Ingen av dessa verksamheter är bostäder eller tillfällig vistelse. Det krävs följaktligen alltid bygglov. Observera dock att tillfällig övernattning kan tillåtas i sådana lokaler utan att bygglov krävs.
• Ska det tillfälliga anläggningsboendet göras i en befintlig vårdanläggning?
  En bedömning måste göras av vårdinslaget i befintlig & ny verksamhet. Om den befintliga och nya verksamheten är övervägande vård är det vård och inte tillfällig vistelse och en ändring från vård till vård är därmed inte lovpliktigt. Tillfällig vistelse till vård eller omvänt är däremot lovpliktigt.
  Här behöver bedömas hur stort vårdinslaget är i den befintliga och den tilltänkta verksamheten. I till exempel äldreboenden kan det både finnas ett stort vårdinslag eller ingen vård alls. Vill man göra ett tillfälligt anläggningsboende där behöver det bedömas hur omfattande vårdinslaget är i den nya verksamheten. Om både den befintliga och den nya verksamheten har betydande vårdinslag är det ändring från vård till vård och kräver som huvudregel inte bygglov. Om den befintliga verksamheten har ett betydande vårdinslag och man vill göra ett tillfälligt anläggningsboende utan vårdinslag krävs dock bygglov. Då har man väsentligen ändrat verksamheten till ett annat ändamål.

I vissa fall är det bara delar av den befintliga byggnaden som får en ny verksamhet. T.ex. ett tvåvåningshus där bara en våning upplåts till tillfälligt anläggningsboende. Enligt rättspraxis är det avgörande hur mycket av den tidigare användningens yta som tas upp av tillfälligt anläggningsboende och vilken förändrad omgivningspåverkan ändringen kan antas generera. Detta har belysts i flera olika rättsfall:

MÖD 2014-11-28 (P 4072-14) en ändring från boende till vandrarhem var lovpliktig. En bedömning gjordes av vandrarhemmets omfattning i byggnaden och omgivningspåverkan. Eftersom den nya verksamheten tog upp hela den tidigare boendeytan och kunde antas generera en annan omgivningspåverkan så krävdes bygglov. Byggnaden låg utanför detaljplanelagt område.

I två andra avgöranden har MÖD slagit fast att en ändring från vandrarhem/bed and breakfast till asylboende respektive hotell till asylboende inte kräver bygglov. Domstolen ansåg att asylboende närmast är att se som tillfällig vistelse och därmed kan liknas vid boende på hotell, vandrarhem eller camping. I domarna klargörs även att det i bedömningen inte spelar någon roll att asylboende omfattas av andra specialregleringar än vandrarhem, bed and breakfast och hotell. (MÖD 2015-12-15, mål nr P 1565–15 och P 5105–15)

Bygglov för väsentligen annat ändamål

En båt som används som farkost, till exempel reguljär färjetrafik, har ett annat syfte än en byggnad för tillfälligt anläggningsboende. Man behöver därför bedöma användningen av båten. Används den som farkost eller inte? Stämmer den med definitionen på byggnad i 1 kap 4 § PBL?

Definitionen i PBL innebär att om båten är varaktigt placerad på samma plats och inte används som båt längre är den förmodligen att se som en byggnad. Det går att ta viss ledning från hur husbåtar betraktades enligt ÄPBL. I RÅ 1998 not 196 var tiden för hur länge husbåten legat förtöjd avgörande. Det ansågs inte vara väsentligt om husbåten i praktiken använts som bostad eller som demonstrationsobjekt för hamnbesökare. Att en båt ska användas som tillfälligt anläggningsboende kan tyda på att den ska vara där varaktigt. Bygglov för nybyggnad krävs i så fall. Detsamma gäller de tekniska egenskapskraven, vid den tidpunkt båten räknas som en byggnad ska också de tekniska egenskapskraven uppfyllas.

Lovplikt för nybyggnad

Att uppföra en ny byggnad kräver bygglov enligt 9 kap. 2 § PBL. Vad som räknas som en byggnad definieras i 1 kap 4 § PBL. Enligt denna definition är en byggnad en:

•     Varaktig konstruktion, som har tak eller tak och väggar
•     Är varaktigt placerad, och
•     Är avsedd att vara byggd så att människor kan uppehålla sig i den.

Typfallet är ett vanligt en- eller tvåbostadshus, som oftast har en varaktig konstruktion och är varaktigt placerad och därmed är en byggnad.

Tält – är inte lika självklart en varaktig konstruktion som är varaktigt placerad. Om en person slår upp ett tält för att campa över ett par nätter omfattas det inte av PBL:s krav på till exempel bygglov. Däremot kan placeringar av tält som görs i ett syfte som kan antas pågå under längre tid anses vara varaktigt placerade. Byggnadsnämnden behöver därför titta på avsikten, hur länge tältet är tänkt att stå på platsen. Byggnadsnämnden behöver också bedöma om tältet har en varaktig konstruktion och om det är avsett att vara konstruerat så att människor kan uppehålla sig i det.

Baracker, moduler med mera – Har oftast en varaktig konstruktion och är ofta konstruerade så att människor kan uppehålla sig i dem. Det som däremot kan variera är hur länga dessa konstruktioner är uppställda på en viss plats. Det avgörande blir därför att bedöma om de är varaktigt placerade.

Detta beror på kommunens delegationsordning. Tänk på att nämnden kan kallas in till extra sammanträde om det är bråttom och ärendet ska tas i nämnden.

Om någon vidtagit en lovpliktig åtgärd utan lov eller startbesked strider detta mot PBL. Enligt 11 kap 5 § PBL ska nämnden pröva förutsättningar för och behovet av att ingripa så snart det finns anledning att anta att någon inte följt en bestämmelse i PBL eller dylikt. Det betyder att nämnden alltid måste fatta ett beslut om att antingen ingripa, eller att inte ingripa. I första hand ska fastighetsägaren ges möjlighet att söka bygglov i efterhand. Om det inte går att ge bygglov bör nämnden gå vidare med de förelägganden eller förbud som behövs.

Ja, det ska den. Det finns inga undantag från kravet på att följa detaljplaner och områdesbestämmelser. Det är dock möjligt att ge bygglov för en avvikelse från områdesbestämmelserna om den är liten eller för en åtgärd som är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt enligt 9 kap. 31b § PBL.

• Det finns två typer av tidsbegränsat lov, en som kan tillämpas för alla olika åtgärder (9 kap. 33 § PBL), och en som kan tillämpas vid nybyggnad av bostadshus (9 kap. 33 a § PBL). Eftersom tillfälliga anläggningsboenden inte räknas som bostäder enligt PBL-systemet är det den första typen som kan användas för dessa (se MÖD 2015-12-15 mål nr P 1565–15). Här beskrivs hur denna typ av lov fungerar.
• Till att börja med så måste sökanden uttryckligen ansöka om ett tidsbegränsat bygglov. Det går inte att ge tidsbegränsat bygglov om sökanden har sökt permanent bygglov, då behöver en ny ansökan lämnas.
• Det går inte att ge tidsbegränsat bygglov om det uppfyller samtliga krav för permanent bygglov. Detta gäller även om åtgärden bara är avsedd att pågå under en begränsad tid. Detta innebär också att byggnadsnämnden får godkänna vissa avsteg från kraven i PBL, om detta bedöms lämpligt.
• Enligt lagtexten får kommunen ge tidsbegränsat bygglov. Detta till skillnad från permanent bygglov, där kommunen ska ge bygglov om det uppfyller de krav som räknas upp i paragrafen (9 kap 30–31 §§). Detta innebär att kommunen kan neka tidsbegränsat bygglov om det ur allmän synpunkt kan anses olämpligt, till exempel för att de avsteg som sökanden vill göra är olämpliga med hänsyn till människors liv och hälsa, eller om åtgärden inte uppfyller kriterierna för att få ett tidsbegränsat bygglov.
• Åtgärden måste vara tillfällig. Det betyder att sökanden måste kunna visa ett tillfälligt behov som åtgärden tillgodoser. En realistisk plan måste finnas som redovisar hur behovet kommer att lösas efter det att det tidsbegränsade bygglovet gått ut. Detta kan göras antingen genom att visa att behovet i sig kommer försvinna eller sjunka till en nivå som redan tillgodoses med permanenta åtgärder, eller att behovet kommer lösas genom åtgärder som håller på att utföras medan det tidsbegränsade lovet pågår. Det är inte tillräckligt att åtgärden är lätt att flytta eller ta bort, till exempel tält. Det måste därför finnas någon form av plan eller underlag som visar att behovet verkligen är tillfälligt.
• Det väsentliga är att kommunen kan redovisa en realistisk plan för hur behovet kommer lösas när det tidsbegränsade lovet går ut. Behovet kan i vissa fall lösas utanför kommungränserna. När det gäller att lösa behovet av tillfälliga anläggningsboende i någon annan kommun så skulle planen kunna innefatta intyganden från den berörda kommunen och från Migrationsverket.
  
  Det är sökanden som ska lämna in de handlingar eller dokumentation som krävs för att kunna bedöma om behovet är tillfälligt. Det kan exempelvis göras genom att beskriva varför behovet är tillfälligt. I vissa fall kan dock behovet vara långsiktigt men åtgärden på den aktuella platsen är en tillfällig lösning. I sådana fall ska sökanden redovisa en konkret och realistisk lösning på hur behovet ska lösas när det tidsbegränsade lovet går ut, exempelvis att behovet ska tillgodoses på en annan plats.

Det finns ett antal rättsfall som belyser frågan om tillfälligt behov:

MÖD 2015-03-26 (P 8860-14) Ungdomsbostäder ansågs tillgodose ett tillfälligt behov.
MÖD 2015-04-24 (P 10151-14) Skolpaviljonger ansågs tillgodose ett tillfälligt behov.
MÖD 2015-04-24 (P 7171-14) Fotbollstält ansågs inte tillgodose ett tillfälligt behov.

Det finns inga speciella regler med anledning av flyktingsituationen, de vanliga reglerna för avvikelser gäller alltså.

Avvikelser från användningsbestämmelser kan normalt sett inte beviljas. I vissa fall är det dock möjligt att under eller efter detaljplanens genomförandetid bevilja ett bygglov för en liten avvikelse från detaljplanens användningsbestämmelser enligt 9 kap. 31b § 1 PBL. 

Liten avvikelse från användningsbestämmelser

Under detaljplanens genomförandetid så är det också möjligt att bevilja bygglov för avvikelser för åtgärder som är av begränsad omfattning och som behövs för att området ska kunna bebyggas på ett ändamålsenligt sätt enligt 9 kap. 31 b § 2 PBL.

Avvikelser för nödvändiga åtgärder

Om detaljplanens genomförandetid har gått ut så är det möjligt att bevilja en avvikelse för en användning som utgör ett lämpligt komplement till detaljplanens användningsbestämmelse. Undantaget är 9 kap. 31 c § 2 PBL, när detaljplanens genomförandetid har gått ut, om användningen utgör ett lämpligt komplement till den planerade användningen. Om ett tillfälligt anläggningsboende kan bedömas vara ett lämpligt komplement till användningen enligt detaljplanen kan alltså bygglov ges. 

Avvikelser för lämpligt komplement

Efter det att detaljplanens genomförandetid gått ut så är det också möjligt att bevilja bygglov för avvikelser för åtgärder som tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse.

Avvikelser för ett gemensamt behov eller allmänt intresse

Det beror på hur verksamheten ser ut, dess omfattning och omgivningspåverkan. I vissa fall kan det vara samma sak men det kan även vara olika saker. För bedömningen av planenlighet, lovplikt och vilka krav enligt PBL som gäller är det avgörande hur verksamheten bedrivs.

Ensamkommande barn kan placeras i olika former av boenden, till exempel familjehem, HVB-hem, ankomstboende, med mera. Det har dock ingen betydelse vad verksamheten kallas. En bedömning måste göras av verksamhetens art, omfattning och omgivningspåverkan. Verksamheten kan ur PBL-synpunkt vara antingen boende, tillfällig vistelse, vård eller tillfällig övernattning. Detta får betydelse för planenligheten, om det krävs bygglov, samt vilka krav som ska uppfyllas.

I en dom från MÖD bedömde domstolen att det inte krävdes bygglov för att ändra från ett omsorgsboende för förståndshandikappade till en HVB-verksamhet. Det som var avgörande i detta mål var att ändamålen i allt väsentligt liknade varandra, det vill säga liknande antal boende och personaltäthet samt att omgivningspåverkan inte skulle förändras nämnvärt. Domstolen bedömde även vårdinslaget i HVB-verksamheten som underordnat. Att verksamheten krävde tillstånd enligt annan lagstiftning saknade betydelse. (MÖD 2015-02-13, mål nr P 4729-14)

Frågan om boende för ensamkommande barn belystes i rättsfallet MÖD 2016-03-17 mål nr P 9993–15. I rättsfallet skulle boendemoduler för ensamkommande flyktingbarn uppföras. Ungdomarna ska få stöd och vägledning inom ramen för verksamheten, men skulle inte få vård eller behandling på plats. Domstolen bedömde att detta var att se som boende och hänvisade till ovan nämnda rättsfall, MÖD P 4729–14.

Det är viktigt att komma ihåg att de tekniska egenskapskrav och utformningskrav som gäller för verksamheten gäller oavsett om bygglov krävs för ändringen eller inte. Detta är frågor som behöver bedömas separat.

Kommunen är enligt PBL skyldig att höra grannar under de förutsättningar som anges i 9 kap. 25 § PBL. Bestämmelsen får endast frångås om det är uppenbart att lov inte kan ges. Om byggnadsnämnden får in en ansökan om bygglov från Migrationsverket och Migrationsverket sekretessbelagt dessa uppgifter, får sekretessen brytas enligt 10 kap. 2 § OSL för att byggnadsnämnden ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt PBL.

Bostad – ett boende med varaktig karaktär. Exempel kan vara flerbostadshus, enbostadshus eller fritidshus.

Tillfällig vistelse – verksamheter som tillhandhåller övernattningsmöjligheter utanför bostaden. Verksamheten i sig är varaktig, medan övernattningarna i sig är av icke varaktig karaktär. Exempel är hotell, vandrarhem, camping och även tillfälliga anläggningsboenden.

Tillfällig övernattning – kortvarig (ett fåtal nätter) tillfällig övernattning som inte omfattas av eller prövas mot kraven i PBL eftersom verksamheten i sig inte är varaktig. Exempel kan vara övernattning i gymnastiksalar i samband med idrottsevenemang.

Vid en övergång från tillfällig övernattning till bostad eller tillfällig vistelse gäller kraven i PBL för verksamheten från dag 1, så snart övergången görs. När en tillfällig övernattning pågått så pass länge att det blivit en varaktig verksamhet och inte längre kan ses som bara en tillfällig övernattning börjar kraven alltså gälla. Det kan då handla om krav på bygglov eller tekniska egenskapskrav.

En byggsanktionsavgift ska tas ut av antingen den som var ägare till fastigheten eller byggnadsverket när överträdelsen begicks, eller den som begick överträdelsen, eller den som fått en fördel av överträdelsen (11 kap. 57 § PBL).

Detta gäller oavsett om det är privatperson, företag, kommun eller staten som begått överträdelsen.

Utvecklad frågeställning: Exempelvis om Migrationsverket hyr en industrilokal för att använda som (tillfälligt) asylboende kan de ta hela ansvaret för det eller hur träffas fastighetsägaren av ansvaret? Vilka konsekvenser kan det få för fastighetsägaren?

Om bygglov söks har byggherren ett ansvar i byggprocessen att kraven uppfylls. Om bygglov inte söks och användningen kräver bygglov kan det bli aktuellt med tillsynsingripande från kommunens sida. Utifrån plan- och bygglagens krav är det då oftast fastighetsägaren eller byggnadens ägare som kan bli ansvarig. Andra former av ansvar för själva verksamheten är en civilrättslig fråga. Det kan också finnas ansvar enligt exempelvis miljöbalken.

Det finns många aspekter att beakta vid bygglov, t.ex. planenlighet och anpassning till omgivningen. Möjlighet till undantag finns, vid tidsbegränsade bygglov, för utformningskraven. Utformningskraven handlar om lämplighet för avsett ändamål, god form-, färg- och materialverkan samt tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Det är kommunen som bedömer om undantag kan göras i det enskilda fallet. Det bör tilläggas att det bara är utformningskraven som prövas i bygglovet. De tekniska egenskapskraven bedöms i ett senare skede inför startbeskedet, och ska av kommunen antas bli uppfyllda för att man ska få påbörja byggnadsarbetena (alternativt påbörja den ändrade användningen). Hur de tekniska egenskapskraven kontrolleras fastställs i en kontrollplan. Det är först när arbetena är färdigställda och man kan visa att kontrollplanen har följts som man får börja använda byggnaden.

För tillfälliga anläggningsboenden gäller sedan 2016 särskilda regler och från april 2022 finns liknande regler för kommunala ankomstbonden och enklare förläggningar för flyktingar.

Avsteg kan göras från alla krav i 2 kap. Dock bör det aldrig komma i fråga att göra avsteg från de krav som gäller människors hälsa och säkerhet (till exempel 2 kap 5 § 1 och 5, 6 § 2). Vid tidsbegränsat bygglov ska en allmän lämplighetsbedömning göras. Det innebär att om tidsbegränsat bygglov ges så har kommunen bedömt att platsen är lämplig för åtgärden. Platser som är farliga för människors liv och hälsa bör alltså inte användas för tillfälliga anläggningsboenden.

Avsteg kan enbart göras från utformningskraven (8 kap 1 §), det vill säga att ett byggnadsverk ska vara:

• lämpligt för sitt ändamål
• ha en god form-, färg- och materialverkan
• vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse eller orienteringsförmåga

Avsteg kan inte göras från de tekniska egenskapskraven i 8 kap 4 § redan i bygglovet, eftersom dessa krav hanteras i startbeskedet.

Det beror på om det är ett tillfälligt eller permanent boende och vilket skyddsbehov de boende har. Är det bostäder för permanent boende gäller verksamhetsklass 3B. Har de boende funktionsnedsättningar som gör att de inte kan utrymma själva så kan det bli aktuellt med verksamhetsklass 5B.

I Boverkets byggregler, BBR, specificeras de utformningskrav och tekniska egenskapskrav som regleras övergripande i plan- och bygglagen 8 kap. och plan- och byggförordningen 3 kap. Vid ett permanent bygglov ska alla bostäder som uppförs eller ändras uppfylla kraven i BBR. Det finns inga undantag för bostäder avsedda att användas av nyanlända. För asylsökande gäller andra regler. Ytterligare regler gäller för bostäder åt ensamkommande barn.

Boverkets byggregler anger att en byggnad ur brandskyddssynpunkt ska delas in dels i en byggnadsklass, dels i en eller flera verksamhetsklasser. Klasserna styr sedan vilka faktiska krav det blir på brandskydd i form av brandlarm, nödbelysning och liknande.

Byggnadsklasserna och verksamhetsklasserna utgår från vilket skyddsbehov det finns i byggnaden beroende på vilka risker verksamheten innebär, t.ex. om byggnaden är i flera plan, om det finns sovande personer i lokalerna, eller om det finns personer i byggnaden som inte kan utrymma på egen hand.

För tillfälligt boende, som har samma betydelse som tillfällig vistelse, gäller normalt verksamhetsklass 4 (t.ex. tillfälligt anläggningsboende eller liknande). Detta är en verksamhetsklass där personer kan vistas tillfälligt. En asylsökande är tänkt att enbart bo på ett tillfälligt anläggningsboende fram till dess att personen får eller nekas uppehållstillstånd och boendet/vistelsen är därmed av tillfällig karaktär.

För permanent boende i vanliga bostadslägenheter gäller verksamhetsklass 3A, och för permanent boende i gemensamhetsboenden gäller verksamhetsklass 3B. Ensamkommande barn bor ofta på samma ställe en längre tid och det utgör deras permanenta boende. Därför gäller normalt verksamhetsklass 3B. Även verksamhetsklass 3A kan bli aktuellt om man exempelvis blir placerad i en familj.

Slutligen kan det i enstaka fall bli aktuellt med verksamhetsklass 5B om de boende har sådana fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar att de inte kan utrymma själva.

Verksamhetsklass 3B, gemensamhetsboende, är en typ av verksamhet där man

• har god lokalkännedom
• sover
• har möjlighet att sätta sig själv i säkerhet.

Inom boendet delar man vissa gemensamma funktioner av sin bostad så som kök, badrum och vardagsrum. I en grupp av boenderum inom ett gemensamhetsboende kan personer som inte har valt att bo tillsammans sen tidigare placeras men ändå bo med god säkerhet och eventuellt tillsammans med personal.

I begreppet "en grupp av boenderum" ligger att det inom gruppen av boenderum finns minst två stycken boenderum, dvs. sovrum. Att utforma en grupp av boenderum som en enda brandcell är därmed inte möjligt om inte gruppen av boenderum förses med sprinkler.

Skillnad mellan Vk3A och Vk3B

I verksamhetsklass 3A, vanliga bostäder, har man ett skydd mot grannarna då den egna lägenheten utgör en egen brandcell som har direkt tillgång till en utrymningsväg. För att man i verksamhetsklass 3B ska ha motsvarande skydd mot grannarna inom gruppen av boenderum krävs därför ett annat brandskydd. Eftersom utrymning kan ske över ett gemensamhetsutrymme som inte är en avskild utrymningsväg krävs det därför ett automatisk aktiverat utrymningslarm och nödbelysning.

Det krävs dessutom att boenderummen i en grupp av boenderum utförs i EI 30. Om man inte vill utföra avskiljningar i EI 30 så kan man välja att istället sprinkla gruppen av boenderum med boendesprinkler.

Hur många får bo i ett boenderum?

Varje grupp av boenderum ska vara i ett plan och bör bestå av rum sammanlagt avsedda för högst sex personer. Mellan olika grupper av boenderum är kravet på den avskiljande konstruktionen EI 60. Det är samma som för en vanlig lägenhet i Vk3A. Det finns inte angivit i reglerna att varje boenderum endast bör avse en person. Till exempel kan ett syskonpar eller två kompisar dela ett rum så länge maxantalet på sex personer inte överskrids i varje grupp av boenderum.

Hotell/vandrarhem/campingplats?

• Tillfälligt anläggningsboende är tillfällig vistelse, vilket är att jämställa med hotell, vandrarhem, eller camping. Verksamheten är då planenlig.
• Om vårdinslaget i det tillfälliga anläggningsboendet är betydande blir det dock planstridigt (det blir vård och därmed inte tillfällig vistelse).

Bostad?

• Tillfälligt anläggningsboende i begränsad omfattning, bostadsliknande former. Planenligt.
• Större omfattning, kan inte längre liknas vid bostadsliknande former. Man har så att säga lämnat bostadsverksamheten. Planstridigt.
• Ett tillfälligt anläggningsboende med betydande vårdinslag är planstridigt.

Kontor?

• Beror på när planen är gjord. Enligt de planhandböcker som gällde från 1987 till 2012 innefattade användningen kontor nämligen också hotell, alltså tillfällig vistelse. Kan i dessa fall vara planenligt.

Gymnastiksal/skola/idrottsanläggning/industrilokal/samlingslokaler?

• Ingen av dessa är boende eller tillfällig vistelse. Planstridigt.

Vårdanläggningar

• Bedömning av vårdinslaget i befintlig och ny verksamhet.
• Om den nya och befintliga verksamheten är övervägande vård är det vård och inte boende eller tillfällig vistelse.
• Vårdverksamhet på mark som är planlagd för vård är planenlig.
• Tillfällig vistelse på mark som är planlagd för vård är inte planenlig.