Guide till enkelt avhjälpta hinder

Välkommen till Boverkets guide kring enkelt avhjälpta hinder. Här har vi samlat information som är relevant för dig som ansvarar för publika lokaler eller allmänna platser. Det finns också information till dig som arbetar med tillsyn av tillgänglighetskrav enligt plan- och bygglagen, PBL. Sidorna vänder sig till dig som är fastighetsägare (privat eller offentlig), sitter i en bostadsrättsförenings styrelse, eller jobbar med tillsyn i kommunen. Eller så är du bara intresserad av tillgänglighetsfrågor.
Att byggnader och platser är tillgängliga och användbara för så många som möjligt handlar i grunden om mänskliga rättigheter. Det finns krav i plan- och bygglagen, PBL på förbättringar av befintliga publika lokaler och allmänna platser. Syftet är att möjliggöra för personer med funktionsnedsättning att vara aktiva samhällsmedborgare på mer jämställda villkor. Dessutom underlättar förbättringarna för de flesta av oss och kan göra miljöer säkrare att använda.
I denna guide har vi samlat information kring de krav som ställs. Det finns också exempel som visar enkelt vilka förbättringar som bör göras.

Exempel på enkelt avhjälpta hinder
Hur kan tillgängligheten och användbarheten i publika lokaler eller miljöer förbättras? Här finns exempel på vanliga hinder som enkelt kan åtgärdas.

För dig som är fastighetsägare
Som fastighetsägare kan du enkelt förbättra tillgängligheten och användbarheten i dina lokaler. Ta del av lösningar som gör lokalerna mer inkluderande.

För dig som arbetar med tillsyn
Jobbar du med tillsyn av tillgänglighetskrav enligt PBL? Här hittar du vägledning som stöd i ditt arbete.
Rättsfall
Dom om automatisk dörröppnare
Länsrätten i Skåne län den 14 september 2009, mål nr 10038-08.
15 000 kronor är inte för mycket för en automatisk dörröppnare till en butikslokal. Det slår länsrätten fast i en dom som hänvisar till reglerna om att enkelt avhjälpta hinder ska undanröjas. Domen har vunnit laga kraft.
Vad står det i HIN 3 om automatiska dörröppnare?
Fysiska hinder i form av till exempel mindre nivåskillnader och tunga dörrar ska undanröjas, 6 § HIN 3. Som allmänt råd till 6 § anges att dörrar med dörrstängare bör förses med automatisk dörröppnare.
Referat av rättsfallet
Byggnadsnämnden i Lunds kommun beslutar förelägga en bostadsrättsförening att, inom tre månader, vidta åtgärder för att undanröja enkelt avhjälpta hinder. De förelagda åtgärderna är höjning av marknivån så att nivåskillnaderna minimeras och montering av dörrautomatik i två butiker i centrala Lund.
Bostadsrättsföreningen överklagar beslutet till länsstyrelsen i den del det avser montering av dörrautomatik i entrédörrarna. De föreslår att de ska installera dörrklocka och skylt med handikappsymbol. Detta i kombination med redan åtgärdad höjning av marknivån tillgodoser väl lagstiftningens krav på tillgänglighet i de aktuella butikerna. Kostnaden för installation av dörrautomatik är 15 000 kronor per butik, en kostnad man inte anser rimlig.
Tillgänglighetsrådgivaren i Lunds kommun anför i en tjänsteskrivelse bland annat att syftet med alla tillgänglighetsskapande åtgärder är att den funktionshindrade i största möjliga mån ska kunna klara sig utan att be om hjälp. Att stora grupper av befolkningen ständigt ska vara beroende av andras välvilja är inte förenligt med dagens samhällssyn.
Länsstyrelsen
Frågan i det aktuella ärendet är om investeringen i dörrautomatik kan anses rimlig i förhållande till den nytta det genererar för besökarna. Enligt länsstyrelsen kan kostnaden för att installera dörrautomatik inte anses orimlig i förhållande till nyttan för de besökande. Detta motiveras särskilt av att de aktuella butikerna är lokaliserade centralt på en gågata där behovet av tillgänglighet gör sig särskilt påmint.
Länsrätten
Bostadsrättsföreningen överklagar vidare till länsrätten. De menar att den lösning som de har föreslagit är tillfyllest. Bostadsrättsföreningen uppger att dörrautomatik även används av många personer som inte behöver utnyttja den. Detta medför väsentligt ökad energiåtgång för uppvärmning av lokalen samt försämrad arbetsmiljö för de butiksanställda. De hänvisar också till ökad stöldrisk. Byggnadsnämnden anser att kostnaden för installationen av dörrautomatiken inte kan anses orimlig i förhållande till nyttan för besökarna. Det finns olika varianter av dörröppningsautomatik. Man kan till exempel sätta in en tidsfördröjning så att dörrautomatiken inte används slentrianmässigt. Funktionen finns programmerbar i dörrautomatiken vilket betyder att det inte blir någon merkostnad.
Enligt länsrättens bedömning kan en kostnad på 15 000 kronor per butik inte anses vara orimlig med hänsyn till nyttan av åtgärden för de med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga och med beaktande av butikernas läge på en välbesökt gågata i centrala Lund. Vad gäller den ökade stöldrisken framgår av handlingarna i målet att dörrautomatiken kan justeras både vad gäller öppningshastigheten och öppettiden. Något skäl att av den anledningen göra en annan bedömning finns inte. Överklagandet avslås.
Frågor och svar
Här har vi samlat ett antal vanliga frågor och svar om enkelt avhjälpta hinder, allmänna platser och publika lokaler.
Den som rättsligt råder över hindret ansvarar för att det åtgärdas. I de flesta fall är det byggnadens ägare, eller den som äger marken om det är utomhus. Men det kan också vara den verksamhetsutövare som hyr lokalen. Detta beror på hur de civilrättsliga avtalen ser ut i det aktuella fallet. Hur ansvarsfördelningen mellan ägaren och verksamhetsutövaren ser ut behöver klargöras i det enskilda fallet.
Det finns inget absolut svar på hur mycket ett enkelt avhjälpt hinder "får kosta". Enligt bestämmelserna får de ekonomiska konsekvenserna för den som svarar för åtgärdandet inte bli orimligt stora. Man ska även ta hänsyn till lokalhållarens och näringsidkarens situation.
Den som vet om någon lokal eller allmän plats där det finns enkelt avhjälpta hinder kan anmäla detta till kommunens byggnadsnämnd. Flera kommuner har på sin hemsida en färdig egen blankett för detta. Innan du skriver anmälan om enkelt avhjälpta hinder läs gärna igenom Boverkets informationsbroschyr "Enkelt avhjälpt i lokaler".
Allmänna platser är angivna i detaljplanen.
Det kan till exempel vara:
- gator och gångstråk
- torg och parker
- trottoarer och gångvägar
- busshållplatser, perronger och övergångsställen
- biluppställningsplatser
- lekplatser.
Begreppet publik lokal är inte definierat. Det betecknar en lokal dit allmänheten har tillträde. I förarbetena till PBL anges dock att frågan om allmänheten ska anses ha tillträde till en viss lokal bör ges en från tillgänglighetssynpunkt generös bedömning. (jfr prop. 2009/10:170 sid 263)
Boverket använder i HIN (enkelt avhjälpta hinder) begreppet publik lokal som beteckning på de lokaler som omfattas av kraven. Det är till exempel receptioner på sjukhus, vårdcentraler och myndigheter. Andra lokaler som riktar sig till allmänheten finns exempelvis i idrottsanläggningar, bibliotek, teatrar, biografer, samlingslokaler, buss-, taxi- och järnvägsstationer, terminaler, apotek, kiosker, restauranger och affärslokaler. En lokal kan vara publik bara i vissa delar, och då omfattar kraven i HIN de delarna.
Skolor är i huvudsak arbetslokaler, eftersom även eleverna räknas som arbetstagare. Men delar av skollokalerna kan anses vara publika. Utrymmen dit allmänheten bjuds in eller lokaler som hyrs ut är att betrakta som publik lokal. Det kan vara till exempel aulor eller samlingssalar,idrottshallar, receptioner och utrymmen som används som vallokaler. En bedömning av vad som är publik lokal måste göras i varje enskilt fall.
Hjälpte informationen dig?
Bra att informationen hjälpte dig! Berätta gärna vad du tyckte var bra. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.
Beskriv så tydligt som möjligt varför sidan inte hjälpte dig. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.