Utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn

Källa och illustration: Boverket/SCB

Bygg- och fastighetssektorn svarade 2022 för inhemska utsläpp av växthusgaser på cirka 10,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarade 22,1 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Sektorn bidrar dessutom till stora utsläpp utomlands genom importvaror. Dessa utsläpp låg på cirka 6,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2022. De totala utsläppen av växthusgaser låg på 17,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Under perioden 2008–2022 har utsläppen av växthusgaser minskat med 12,2 procent vilket är en positiv utveckling.

Växthusgaser och dess uppvärmningspotential

Växthusgaserna koldioxid, metan med flera släpper igenom solens kortvågiga strålning och absorberar delar av jordens värmestrålning. Förhöjda halter av växthusgaser får därför en uppvärmande effekt. Den förhöjda globala växthuseffekten som vi upplever i dag uppstår främst på grund av utsläppen av koldioxid, som svarar för cirka 70 procent av effekten, medan metan svarar för cirka 20 procent. Dikväveoxid och fluorerade gaser svarar för cirka 5 procent vardera.

Tidsserie 2008–2022

Totala utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn

Källa och illustration: Boverket/SCB

Under 2022 var de totala utsläppen av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn 17,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter, om utsläpp från importerade produkter inkluderades, vilket var mindre än året innan då växthusgasutsläppen uppmätte 18,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Av dessa släpptes 10,8 miljoner ton ut i Sverige, vilket motsvarar ungefär 22 procent av den svenska ekonomins totala årliga utsläpp av växthusgaser. 

Jämfört med 2021 har de inhemska utsläppen kopplade till bygg- och fastighetssektorn minskat med nästan 7 procent, medan utsläpp kopplade till importerade varor har ökat med 1 procent. Jämför man detta med Sveriges nationella utsläpp så ökade utsläppen från svensk konsumtion (som även inkluderar utsläpp kopplade till importerade varor) med cirka 3 procent 2022 jämfört med 2021 medan Sveriges produktionsbaserade utsläpp minskade med cirka 3 procent under samma period. 

Sysselsättningen kopplad till bygg- och fastighetssektorn ökade med 3,3 procent i 2022 jämfört med 2021. Förädlingsvärdet i sektorn och dess värdekedja ökade med 2,4 procent under samma period. 

Under perioden 2008–2022 har de totala utsläppen av växthusgaser minskat med 12 procent vilket är en positiv utveckling. Minskningen i växthusgasutsläpp från bygg- och fastighetsbranschen mellan 2008 beror på minskade utsläpp från uppvärmning av byggnader, men också till mindre del på minskade utsläpp för i leverantörskedjan för byggbranschen, till exempel för cementproduktion och i produktionskedjan för fossila bränslen som används i byggbranschens transporter och arbetsmaskiner. 

Bygg- och fastighetssektorn ger upphov till utsläpp inom den egna sektorn, men även indirekt i hela värdekedjan, till exempel genom användning av insatsvaror och transporter. Vid en analys av de indirekta utsläppen från import framgår att utsläppen framför allt kommer från tillverkning av byggmaterial. En stor del av de indirekta utsläppen kommer också från ”utvinning av fossila bränslen” i utlandet som importeras till Sverige för användning i transporter och arbetsmaskiner. Vad gäller den inhemska produktionen kommer de indirekta utsläppen framför allt från tillverkning av byggmaterial, hantering av bygg- och rivningsavfall, samt användning av arbetsmaskiner och transporter i byggbranschen.

Det uppstår två tidsseriebrott i input-output tabellerna från SCB:s nationalräkenskaper som används som indata till modellen för Boverkets miljöindikatorer. 

Det bedöms att tidsseriebrottet mellan åren 2014 och 2015 har lett till att utsläppen av växthusgaser bedöms ha underskattats för åren 2008–2014 jämfört med åren 2015–2020 med cirka 5 procent. 

Det bedöms att tidsseriebrottet mellan åren 2020 och 2021 har lett till att utsläppen av växthusgaser har underskattats för åren 2015 till 2020 med ytterligare 5 procent jämfört med åren 2021 – 2022.

Sett över hela perioden 2008–2022 uppgick mängden utsläpp till 19,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år i snitt. Nästan 60 procent av utsläppen från sektorn kommer från inhemsk produktion.

Bygg- och fastighetssektorns utsläpp av växthusgaser (exklusive anläggning av väg och järnväg) har beräknats utifrån underlag från SCB. Beräkningarna är gjorda utifrån ett livscykelperspektiv. Läs mer om metoden på sidan ”Om miljöindikatorerna”.

Om miljöindikatorerna

Totala utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn fördelat på branscher

Källa och illustration: Boverket/SCB

I diagrammet visas utsläpp av växthusgaser efter branscherna nybyggnad, fastighetsförvaltning, renovering, om- och tillbyggnad samt uppvärmning (av byggnader).

Av de totala utsläppen (inhemska och import) från sektorn står nybyggnad för 21 procent år 2022, uppvärmning för 28 procent, fastighetsförvaltning för 24 procent och renovering, om- och tillbyggnad för 28 procent. Jämfört med 2021 minskar utsläppen i alla fyra delbranscherna.

Sammansatt tidsserie 1993–2007 och 2008–2022

Inhemska utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn

Observera: Brott i tidsserien mellan 2007 och 2008 på grund av ny näringsindelning (SNI). Därför är tidsserien 2008–2022 markerad med * för att tydliggöra de olika tidsserierna och att jämförelser mellan dessa båda tidsserier bör göras med försiktighet. Källa och illustration: Boverket/SCB

Bygg- och fastighetssektorns inhemska utsläpp av växthusgaser har minskat under perioden 1993–2022, med en större minskning 1993–2007. En intressant utveckling kan ses i den sammansatta tidsserien för 1993–2022. En minskning av utsläpp från uppvärmningen av byggnader har skett, medan utsläppen från byggande och renovering inte har ändrats nämnvärt över tid. Notera att utsläppen från import saknas i denna tidsserie. En jämförelse av totalen mellan de båda tidsserierna bör inte göras då branschindelningen är ändrad i miljöräkenskaperna från 2008 och framåt.

Branschindelningen ändrades 2008

Boverkets miljöindikatorer finns framtagna för åren 1993–2022. Det finns dock ett brott i serien på grund av ett byte av näringsgrensindelning (SNI) i national­ och miljöräkenskaperna. Från 2008 och framåt gäller standarden SNI 2007, medan standarden SNI 2002 gällde åren 1993–2007. Därför kan man se ett nivåskifte mellan 2007 och 2008 i figuren ovan. Ytterligare förklaringar till nivåskiftet är dels en översyn av byggbranschens struktur och beräkning av produktionsvärdet i nationalräkenskaperna, dels en översyn av miljöräkenskaperna. Det innebär att man måste vara försiktig i analysen av utvecklingen över perioden 1993–2020. Data redovisas därför i två olika tidsserier. 

Det förekommer även mindre tidsseriebrott på grund av revidering nationalräkenskapsdata året 2019 och 2024. Dessa kommenteras i tidigare stycken. 

Eftersom beräkning av import av varor och tjänster har gjorts på olika sätt i de olika tidsserierna kan en sammansatt serie endast göras för de inhemska utsläppen. För tidsserien 1993–2007 har data från import av varor och tjänster beräknats som om de producerades i Sverige, medan en bättre skattning har gjorts för tidsserien 2008–2022.