Miljöindikatorer – aktuell status

Illustration: Boverket/SCB

Bygg-­ och fastighetssektorns miljöpåverkan står för en betydande del av samhällets miljöpåverkan. Sammantaget står sektorn för 4 till 39 procent av miljöpåverkan i Sverige inom de områden som följs upp med Boverkets miljöindikatorer. Dessutom bidrar sektorn till ytterligare utsläpp i andra länder genom import av byggprodukter.

Bygg- och fastighetssektorns miljö- och klimatpåverkan

Boverkets miljöindikatorer används för att följa utvecklingen av bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan. Miljöindikatorerna baseras på underlag från Statistikmyndigheten SCB och gäller för år 2022 (senast tillgängliga data från SCB). Notera att miljöpåverkan från anläggning av väg och järnväg inte redovisas i webbtexterna på boverket.se, däremot finns uppgifter om väg- och järnväg särredovisade i öppna data-filen som du hittar i relaterad information. Läs mer om metoden för miljöindikatorerna under avsnittet ”Om Miljöindikatorerna” längre ner.

Utveckling under perioden 2008–2022

När både produktion och import läggs ihop visar den senaste beräkningen av bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan olika trender för de olika indikatorerna. Under perioden 2008–2022 visar utvecklingen på följande:

• en minskning av växthusgasutsläpp och kväveoxidutsläpp
• en ökning av partikelutsläpp, total energianvändning, användning av miljö- och hälsofarliga kemikalier och mängden uppkommet avfall.

Under perioden 2008–2022 har förädlingsvärdet och sysselsättningen i bygg- och fastighetssektorn och dess värdekedja (dvs. både direkta och indirekta effekter av produktionen i bygg- och fastighetssektorn som den definieras av Boverket) ökat med 21 respektive 34 procent. 

Att man har sett minskade utsläpp av växthusgaser och samtidigt en ökad produktion sedan 2008 innebär att man har lyckats frikoppla produktionen från bygg- och fastighetssektorns värdekedja från dess klimatpåverkan. Det vill säga klimatpåverkan minskar trots att produktionen ökar i sektorn. Det gäller även för indikatorn ”utsläpp av kväveoxider”.

Illustration: Boverket

Utveckling 2022 jämfört med 2021

Jämfört med året innan (år 2021), har utsläpp av växthusgaser, kväveoxider, partiklar, total energianvändning samt användning av miljö- och hälsofarliga kemikalier minskat. Jämfört med år 2020 har även mängden uppkommet avfall från byggsektorn minskat. 

Sysselsättningen kopplad till bygg- och fastighetssektorn och dess värdekedja ökade med 3,3 procent 2022 jämfört med 2021. Förädlingsvärdet i sektorn och dess värdekedja ökade med 2,4 procent under samma period. 

Det är en positiv utveckling att miljöpåverkan har minskat i alla områden som omfattas av Boverkets miljöindikatorer mellan 2021 och 2022 samtidigt som att den ekonomiska produktionen och sysselsättningen har ökat. Bakomliggande faktorer till denna utveckling är svåra att fastställa men kan bero på en minskad energianvändning i fastigheter för uppvärmning och varmvatten (som beror till stor del på en effektivare energianvändning) och användning av en högre andel biobränslen i transport- och arbetsfordon. 

Utveckling för indikatorerna sedan tidsseriens början 2008, 3-årssnitt och året före

Boverket redovisar den långsiktiga utvecklingen sedan tidsseriens början. Men för att även kunna följa utvecklingen kortsiktigt redovisas även utveckling jämfört med året innan samt 3-årssnittet.

Källa: Boverket/SCB

Utsläpp av växthusgaser minskar

Bygg- och fastighetssektorn svarade 2022 för inhemska utsläpp av växthusgaser på cirka 10,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarade 22,1 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Sektorn bidrar dessutom till stora utsläpp utomlands genom importvaror. Dessa utsläpp låg på cirka 6,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter. De totala utsläppen av växthusgaser låg på 17,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Under perioden 2008–2022 har utsläppen av växthusgaser minskat med 12,2 procent vilket är en positiv utveckling.

Utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn

Utsläpp av kväveoxider minskar

Bygg- och fastighetssektorn svarade 2022 för inhemska utsläpp på cirka 28 tusen ton kväveoxider, vilket motsvarar 19 procent av Sveriges totala utsläpp av kväveoxider. Sektorn bidrar dessutom till stora utsläpp av kväveoxider utomlands genom importvaror. Dessa utsläpp ligger på cirka 23 tusen ton. De totala utsläppen låg på 51 tusen ton kväveoxider. Under perioden 2008–2022 har utsläppen av kväveoxider minskat med 9 procent vilket är en positiv utveckling.

Utsläpp av kväveoxider från bygg- och fastighetssektorn

Utsläpp av partiklar ökar

Bygg- och fastighetssektorn svarade 2022 för inhemska utsläpp av partiklar till luften på 17,2 tusen ton, vilket motsvarade 20 procent av Sveriges totala utsläpp av partiklar. Sektorn bidrar dessutom till utsläpp utomlands genom importvaror. Dessa utsläpp låg på cirka 19,8 tusen ton. De totala utsläppen av partiklar låg på 37 tusen ton. Under perioden 2008–2022 har utsläppen av partiklar ökat med 9 procent vilket är en negativ utveckling.

Utsläpp av partiklar från bygg- och fastighetssektorn

Energianvändningen ökar något

Bygg- och fastighetssektorn svarade 2022 för en inhemsk energianvändning på cirka 102 TWh, vilket motsvarar cirka 34 procent av Sveriges totala energianvändning. Genom importvaror bidrar sektorn dessutom till energianvändning utomlands motsvarande cirka 6 TWh. Den totala energianvändningen låg på cirka 108 TWh. Under perioden 2008–2022 har energianvändningen ökat med 11 procent vilket är en negativ utveckling. Andelen förnybar energi har ökat från 54 procent 2008 till 66 procent 2022 vilket är en positiv utveckling. Även andelen fossilfri energi, som omfattar både förnybar energi och energi från kärnkraft, har ökat från 61 procent 2008 till 72 procent 2022. 

Bygg- och fastighetssektorns energianvändning uppdelat på förnybar energi, fossil energi och kärnkraft

Användningen av hälso- och miljöfarliga kemiska produkter ökar

Bygg- och fastighetssektorn svarade 2022 för en inhemsk användning av hälsofarliga kemiska produkter exklusive cement på cirka 682 tusen ton, vilket motsvarar 9 procent av Sveriges totala användning. Därtill använde sektorn 63 tusen ton miljöfarliga kemiska produkter, vilket motsvarade 4 procent av Sveriges totala användning. Sektorn bidrar dessutom till miljöpåverkan utomlands genom användning av importvaror. Den användningen låg på cirka 258 tusen ton av hälsofarliga kemiska produkter (exklusive cement) och 39 tusen ton av miljöfarliga kemiska produkter. Under perioden 2008–2022 har användningen av hälsofarliga kemiska produkter ökat med 7 procent och miljöfarliga med 114 procent vilket är en negativ utveckling.

Bygg- och fastighetssektorns användning av hälso- och miljöfarliga kemiska produkter

Uppkomna mängder avfall ökar

Inom byggsektorn uppkom det i Sverige under 2022 totalt cirka 13,6 miljoner ton primärt bygg- och rivningsavfall varav knappt 0,6 miljoner ton farligt avfall. Det motsvarar 39 procent av allt genererat avfall i Sverige och 20 procent av allt farligt avfall sedan den stora mängden gruvavfall räknats bort. Återvinningsgraden för icke-farligt bygg- och rivningsavfall beräknades för 2022 till 55 procent. Primärt avfall är det som uppstår direkt av produktion och konsumtion. Det uppstår byggavfall även i andra branscher, deras bidrag är dock små jämfört med byggsektorn självt. Under perioden 2014–2022 har mängden farligt avfall inom byggsektorn minskat med cirka 8 procent, vilket är en positiv utveckling. Uppkommet avfall totalt för sektorn har däremot ökat under samma period med 53 procent, vilket är en negativ utveckling.

Bygg- och fastighetssektorns uppkomna mängder av avfall

Förädlingsvärdet och sysselsättningen ökar

År 2022 var förädlingsvärdet i bygg- och fastighetssektorn och dess värdekedja i Sverige 996 miljarder kronor (2020 års fasta priser). Detta utgjorde 17 procent av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP). Utöver detta uppkom förädlingsvärde relaterat till importerade varor och tjänster. Det totala förädlingsvärdet i bygg- och fastighetssektorn och dess värdekedja var år 2022 drygt 1 141 miljarder kronor (2020 års fasta priser). Detta är en ökning med 21 procent sedan 2008 och med 2,4 procent sedan 2021.

Även sysselsättningen i bygg- och fastighetssektorn ökar. År 2022 var knappt 822 000 personer sysselsatta i bygg- och fastighetssektorn och dess värdekedja i Sverige. Detta utgjorde 16 procent av alla sysselsatta i Sverige. Mellan 2008 och 2022 har sysselsättningen i Sverige kopplad till bygg- och fastighetssektorn ökat med 33 procent.

Indikatorer för konjunkturen i bygg- och fastighetssektorn

Tabeller med samtliga miljöindikatorer

Källa: Boverket/SCB

Revidering av metoden för miljöindikatorerna

På uppdrag av Boverket genomför SCB löpande förbättringar av metoden för att skatta miljöpåverkan från bygg- och fastighetssektorn. Här förklaras de förbättringar som genomförts inför årets publicering av Boverkets miljöindikatorer. Då förbättringar genomförs, gör SCB en revidering av hela tidsserien för 2008–2022 så att det går att följa utvecklingen över tid.

Utsläppsintensiteter för importerade produkter

SCB använder databasen EXIOBASE för att skatta utsläppen från importerade produkter. I årets uppdatering av miljöindikatorerna har SCB skrivit fram utsläppsintensiteter (det vill säga växthusgasutsläpp i kg CO2e per krona) för utsläpp inbäddade i Sveriges importprodukter beräknade från EXIOBASE referensår 2020 till referensåren 2021 och 2022. Detta gjordes på grund av att EXIOBASE data för referensår efter 2020 inte har tagit hänsyn till effekter av Coronapandemin på världsekonomi vad gäller utveckling av produktion i monetära termer eller utsläppsnivåer. För att kunna åstadkomma en tillförlitlig beräkning i samband med de framskrivna utsläppsintensiteterna har SCB också använt data från nationalräkenskaperna om Sveriges totala slutliga användning för 2021 och 2022 i fasta priser med 2020 som referensår. Detta har gjorts för att ha data som är konsekventa med de framskrivna EXIOBASE-baserade utsläppsintensiteter som är framtagna för 2020-års prisnivåer. Det leder till en nedjustering av absoluta värden för Boverkets miljöindikatorer för miljöpåverkan utomlands för referensår 2020 i årets publicering jämfört med året innan med cirka 10 %.

Översyn av nationalräkenskaperna påverkar miljöindikatorerna

Ekonomiska data för beräkning av SCB:s miljöräkenskaper och Boverkets miljöindikatorer hämtas från nationalräkenskaperna. Det innebär att då förändringar görs i nationalräkenskaperna påverkas även miljöindikatorerna. Nationalräkenskaperna genomför en allmän översyn av årsvisa indatakällor, metoder och beräkningsmodeller vart femte år enligt krav från EU-kommissionen. En sådan allmän översyn genomfördes dels år 2019, dels år 2024. 

Enligt nuvarande principer skriver nationalräkenskaperna tillbaka alla huvudaggregat, som till exempel total produktion per bransch, förädlingsvärde per bransch och slutlig användning, åtminstone till år 2000. Däremot skrivs produktindelningen enbart tillbaka för ett begränsat antal år i tidsserien. 

Produktindelningen är en central del i miljöräkenskaperna och därmed även en viktig variabel för modellen för Boverkets miljöindikatorer. Enligt allmänna översynen år 2019 skrevs produktindelningen tillbaka för alla år i tidsserien tillbaka till 2015. Enligt allmänna översynen år 2024 skrevs produktindelningen tillbaka enbart för referensåren 2021 och 2022. Detta leder till att tidsseriebrott för miljöindikatorerna uppstår mellan referensåren 2014 och 2015 och 2020 och 2021. Jämförelser mellan dessa år i Boverkets miljöindikatorer ska därför göras med försiktighet. Tidsseriebrotten har störst betydelse för utsläpp av växthusgaser. Läs mer på sidan ”Växthusgaser”.

Revideringar om utsläpp och kemikalieanvändning i Sverige

Boverkets modell för miljöindikatorer använder statistiken om produktionsbaserade utsläpp från Sveriges ekonomi som indata. Hela tidsserien för dessa data revideras varje år i samband med metodologiska förbättringar. Till denna publicering har man till exempel justerat emissionsfaktorer för förbränning av fossila gaser och för avfall. 

Metoden för data om partikelutsläpp (TSP – total suspenderade partiklar) har reviderats för att bättre ta hänsyn till partikelutsläpp som uppstår direkt från bygg- och rivning. Denna revidering har en liten inverkan på Boverkets miljöindikatorer. Den har dock en stor inverkan på utsläpp från anläggning av vägar och järnvägar som redovisas som öppna data vid sidan av dessa miljöindikatorer. 

Indata om kemikalieanvändning i den svenska ekonomin baseras på data från Kemikalieinspektionen (KemI). Användning av miljöfarliga kemiska produkter för bygg- och anläggningsbranschen och referensår 2021 har nedjusterats med 92 procent i årets dataleverans från Kemikalieinspektionen jämfört med dataleveransen från dem förra året. Användning av hälsofarliga kemiska produkter för bygg- och anläggningsbranschen (exklusive cement) och referensår 2021 har nedjusterats med 13 procent jämfört med dataleveransen från dem förra året. Anledning till dessa nedjusteringar är att i förra årets leverans inkluderades vissa fossila drivmedel som inte borde ha inkluderats enligt de relevanta kemikaliedefinitionerna för indikatorerna. 

Om miljöindikatorerna

Boverkets miljöindikatorer kvantifierar bygg-­ och fastighetssektorns miljöpåverkan. Anläggning av väg och järnväg redovisas inte i webbtexterna på boverket.se, däremot finns uppgifter om väg och järnväg särredovisade i öppna data-filen. Indikatorerna visar mängden utsläpp till luft av växthusgaser, kväveoxider och partiklar samt energianvändning, användning av miljöfarliga­ och hälsofarliga kemiska produkter samt uppkommet avfall. Boverket är målansvarig myndighet för det nationella miljökvalitetsmålet "God bebyggd miljö" och miljöindikatorerna används bland annat för att följa upp målet.

Indikatorerna visar miljöpåverkan för bygg- och fastighetssektorn ur ett livscykelperspektiv, vilket innebär att avsteg från den officiella statistiken har gjorts. Analysen inkluderar miljöpåverkan för all bygg­ och fastighetsverksamhet i Sverige, inklusive leverantörskedjorna. Indikatorerna uppdateras årligen (förutom för avfall som uppdateras när nya data kommer in vartannat år). Uppgifterna baseras på underlag från Statistiska centralbyrån (SCB:s miljöräkenskaper). SCB uppdaterar hela tidsserien i de underliggande siffrorna för att uppgifterna ska vara så jämförbara som möjligt mellan åren. Skillnaden mellan Boverkets miljöindikatorer och SCB:s statistik för miljöpåverkan från konsumtion ligger framför allt i de tillägg som Boverket gör för att fånga byggnadernas livscykel, medan SCB strikt följer regelverket för hur statistiken ska rapporteras till EU. Den största skillnaden är hopslagningen av bygg- och fastighetssektorn, liksom Boverkets tillägg av energi för uppvärmning som i den officiella statistiken i stället redovisas på den slutliga användaren (hushåll och företag då kallhyra tillämpas i redovisningen).

Skillnader i statistiken jämfört med andra nationella totaler

Beräkningen utifrån ett livscykelperspektiv görs genom en så kallad miljöutvidgad input­-output-analys. Uppgifterna om utsläpp från bygg-­ och fastighetssektorn i Boverkets miljöindikatorer skiljer sig därför från den officiella statistiken. Olika typer av statistik följer olika regelverk som ofta är internationellt reglerade för att underlätta jämförelse mellan olika länder. Exempelvis skiljer sig de totala utsläppen åt mellan den statistik som publiceras av SCB:s miljöräkenskaper som visar utsläpp från Sveriges ekonomi från ett konsumtionsperspektiv och ett produktionsperspektiv samt den statistik som Naturvårdsverket publicerar som visar utsläpp ur ett territoriellt perspektiv. Vid internationella jämförelser eller vid jämförelser av utsläpp mellan olika branscher bör därför den officiella statistiken användas. 

Mer om skillnaderna i statistiken och de tillägg som Boverket gör finns på sidan Om miljöindikatorerna.

Om miljöindikatorerna