Följer upp översiktsplanen varje år

Göteborg har en lång tradition av att följa upp översiktsplanen. Kommunen har jobbat med årlig uppföljning sedan 2009, då förra översiktsplanen antogs. Det har gett kommunen en lång tidsserie och möjlighet att följa utvecklingen över flera år.

Lång tradition av uppföljning

Göteborg har under åren testat olika sätt att fördjupa uppföljningen av sin översiktsplan, exempelvis genom olika tematiska frågeställningar, användning av indikatorer och kvalitativa analyser. Samtidigt har kommunen också haft en stark kontinuitet i arbetet med att följa upp plan- och bygglovsgivning utifrån geografi och innehåll.

Den geografiska delen följer kommunen upp genom att titta på planbesked, var planläggning har skett och var bygglov har getts, hur många bostäder som byggts, upplåtelseformer, hustyper med mera. Till sin hjälp använder de GIS och automatiserade utdrag som görs från de administrativa systemen.

Hilda Lagström, översiktsplanerare och Anna Olsson, projektledare på Göteborgs Stad. Foto: Monica Wincentson/Göteborgs stad

” Att följa upp översiktsplanen har gett oss en bra överblick av den övergripande utvecklingen av planering och byggande i kommunen. Genom uppföljningen har vi kunnat sätta enskilda ärenden i relation till varandra och upptäcka trender och utläsa mönster”, berättar Anna Olsson som är projektledare på Göteborgs stad.

Sedan Göteborg tog fram en utbyggnadsstrategi 2014, har även den ingått som viktig del i uppföljningen för att se om de uttryckta bebyggelseprioriteringarna har gett avtryck i planeringen.

Uppföljningen sammanställs slutligen i en rapport som godkänns av byggnadsnämnden. Ta del av Göteborgs uppföljningsrapporter via länken under "Relaterad information".

Lärdomar som kommunen tagit med sig

Efter att ha arbetat med uppföljning av översiktsplanen kontinuerligt under åren visar  resultaten på att utbyggnadsprioriteringarna i översiktsplanen i stora drag håller. Den största delen av tillkommande bebyggelse sker inom den befintliga staden och mindre andel i kustområdet och ytterstaden, vilket är i linje med översiktsplanens inriktningar. ”Att vi har jobbat kontinuerligt med uppföljningen bidrog till att vi såg behov av att göra vissa förtydliganden kring några av rekommendationerna i arbetet med ny översiktsplan”, säger översiktsplanerare Hilda Lagström.

Viktigt med bra underlagsdata

En viktig fråga i arbetet med uppföljning är betydelsen av bra underlagsdata. För att kunna genomföra så bra uppföljningar som möjligt behöver samma data finnas tillgänglig år för år. Uppföljningen har gjorts baserat på utdrag i kontorets verksamhetssystem för plan och byggärenden. Det är viktigt att bygga förståelse i verksamheten för vikten av att fylla i korrekta uppgifter och vad de sedan används till.

Ha med uppföljningsperspektivet redan från början

De redan uppsatta strategierna har gjort det svårt att forma kriterier för uppföljning. Därför är det viktigt att ha med uppföljningsperspektivet redan när strategier formuleras. ” Trots lärdomar från tidigare uppföljningar har arbetet varit svårt eftersom inriktningarna i översiktsplaner ofta är både breda och mångbottnade vilket gör det svårt att hitta mätbara parametrar. En översiktsplan innehåller också inriktningar som är väldigt svåra att följa upp, exempelvis kring identitet”, säger Anna Olsson, projektledare.

Modellen för uppföljning utvecklas

I samband med framtagandet av ny översiktsplan har kommunen utvecklat sin modell för uppföljning. Utöver att titta på planer och bygglovgivning följer kommunen också upp effekterna av det som kommunen har planerat. Detta görs exempelvis genom att studera hur närheten till service och tillgången till kollektivtrafik utvecklas över tid. Olika parametrar har olika förändringstakt och kommer därför följas upp med olika frekvenser. Fokus för uppföljningen är de övergripande utvecklingsinriktningarna i den nya översiktsplanen - nära sammanhållen och robust stad.

Uppföljning som årlig process

Uppföljningen är en viktig del i Göteborgs process med att kontinuerligt arbeta med översiktlig planering. Uppföljningen som sker årligen ger underlag för kommande planeringsstrategi.

” Genom uppföljningen håller vi politiken informerad om hur olika beslut förhåller sig till varandra och vad vi ser för trender. Vi ser också en potential i att starkare koppla uppföljningen till vår verksamhetsplanering”, menar Hilda Lagström, översiktplanerare.

Tips till dem som vill jobba med uppföljning

Göteborgs stad utvecklar uppföljningen kontinuerligt och Anna Olsson ger följande tips till andra kommuner utifrån det arbete man bedriver i Göteborg:

• Utveckla eller använd befintliga forum för dialog och samverkan inom kommunens organisation, inte minst för att fånga användarperspektivet utanför stadsbyggnadskontoret. Går målen och inriktningarna att följa?
• Använd resultatet av uppföljningen för att återkoppla och föra en kontinuerlig dialog kring den fysiska planeringens mål och inriktning.
• Låt uppföljningen inte stanna vid en tjänstemannaprodukt, utan utveckla den till ett verktyg för kommunstyrelsen att använda vid budget och verksamhetsplanering.
• Tänk måluppföljning när målen formuleras i översiktsplanen. Ha en tydligt formulerad målbild av vad hållbar utveckling är för kommunen. Tänk indikatorer redan från början – vad är möjligt att kvantifiera och vad måste beskrivas kvalitativt?
• Försök bygga upp en processrutin som också dokumenteras.

Avslutningsvis berättar Anna att man i det fortsatta översiktsplanearbetet ska försöka förtydliga stadens målformuleringar ytterligare för att kunna följa upp och bättre koppla dem till långsiktig hållbarhet.