Barn- och socialkonsekvensanalyser
Göteborgs stad har fokuserat på social hållbarhet inom den fysiska planeringen. De har bland annat utvecklat analysverktyg för att lyfta barnperspektiv och sociala aspekter i planeringsprocesser.
Varför fokuserar Göteborg på social hållbarhet?
Ulrika Lundquist är arkitekt och har arbetat i Göteborgs stad sedan år 2000. Hon arbetar som strateg med inriktning på social hållbarhet på stadsbyggnadskontoret. Hon berättar att de sociala frågorna har fått mer genomslag i samhällsplaneringen under de senaste åren på grund av att skillnaderna i samhället har blivit tydligare.
”Att planera och gestalta en stad med människan i fokus är en process som kräver reflektion, dialog och sociala perspektiv i varje steg av planerings- och byggprocessen. De här verktygen är ett stöd för att få med alla viktiga sociala aspekter i alla skeden”, säger Ulrika Lundquist.
Arbetet med social hållbarhet inom den fysiska planeringen
För att möta målen om en socialt hållbar stad och att all stadsutveckling ska ske utifrån ett barnperspektiv har man inom kommunen tagit fram tre verktyg; två analysverktyg och en kunskapsmatris.
Det var svårt att få en långsiktig modell för att hålla kunskapsmatrisen aktuell och efter omorganisering i staden uppdateras den inte längre. Analysverktygen som kommunen tog fram är en barnkonsekvensanalys och en social konsekvensanalys. Flera kommunala förvaltningar var med och utarbetade verktygen.
Analysverktygen utgår från forskning och kunskap om social hållbarhet. Matrisen består av fyra teman som är av avgörande betydelse för att skapa en socialt hållbar stadsmiljö; sammanhållen stad, samspel, vardagsliv och identitet. I barnkonsekvensanalysen ingår även aspekterna hälsa och säkerhet. Matrisen består också av fem olika skalnivåer.
Viktigt att belysa perspektiven tidigt i processen
För att fånga de sociala aspekterna och barnperspektivet i ett tidigt skede av planprocessen är det viktigt att de blir belysta redan i förprövningsprocessen. Den sociala komplexitetsnivån fastställs i samråd med utvecklingsledare stadsutveckling med stadsområdesansvar på socialförvaltning. Den sociala komplexitetsnivån bygger på analys och reflektion kring planens sociala påverkan och ska fastställas tidigt, redan i förprövningen. Den fastställda sociala komplexitetsnivån ska ses som en riktlinje genom hela projektet där eventuella avsteg och förändrade förutsättningar ska diskuteras och dokumenteras. Skillnaden mellan nivåerna gäller även omfattningen på de olika utredningar, aktiviteter och metoder som genomförs inom processen.
Social- och barnkonsekvensanalyserna sker löpande genom hela planprocessen och görs för samtliga detaljplaner och verktygen är även utformade för att kunna användas på andra planeringsnivåer. Under arbetet med den senaste översiktsplanen prövades verktygen på strategisk nivå.
Analysverktygens implementering i verksamheten
Ulrika Lundquist berättar att själva analysen i första hand är en hjälp att på ett systematiskt sätt få in sociala aspekter och barnperspektiv i planeringsprocesser. Resultatet av analysen ska påverka själva planen och en sammanfattning av konsekvensbedömningen förs in i planbeskrivningen. Rent konkret handlar det om att man fört in frågeställningar från analysverktygen i plan- och arbetsbeskrivningsmallarna som man använder vid framtagandet av detaljplaner.
Göteborgs stad håller regelbundet utbildningar om verktygen. Det finns både instruktioner för hur man kan genomföra diskussioner när man tar fram analyserna och en processmall för hur man genomför själva analysen. Kommunen har även hållit utbildningar för externa aktörer som byggherrar och fastighetsägare för att skapa ett gemensamt språk och för att få dem att tänka på de sociala frågorna även i de projekt som kommunen har mindre möjlighet att bestämma över.
Framgångsfaktorer
Ulrika Lundquist menar att den största vinsten med analysverktygen är att de sociala frågorna lyfts tidigt i processen. Verktygen lägger ramarna för tydligare målsättningar som planen kan stämmas av mot. Processen är utformad efter planprocessen och analysverktygen är en del av inventeringen under startskedet. "Använd modellen och gör den till er egen. Det gemensamma arbetet är det viktiga, arbetet kan inte göras som en enmansprodukt utan är en gemensam lärandeprocess", säger Ulrika Lundquist.
Under fliken "fördjupning" kan du läsa mer om verktygen för barn- och socialkonsekvensanalyser.
I Göteborgs stad har man tagit fram barn- och socialkonsekvensanalyser för att säkerställa att kommunen tar hänsyn till de långsiktiga sociala frågorna tidigt i planeringsprocessen. Målet på sikt är att de sociala frågorna och barnperspektivet ska bli en naturlig del i planprocessen. Verktygen är ett stöd för att sortera och identifiera de mest betydelsefulla sociala aspekterna för området, platsen eller den lokalisering som planeras.
När kan man använda analysverktygen?
Barn- och socialkonsekvensanalyser (förkortas BKA och SKA) tas fram löpande genom hela planprocessen. Göteborgs stad använder verktygen främst för att ta fram detaljplaner, men verktygen är även utformade för att kunna användas på andra planeringsnivåer. Ambitionen är att barnperspektivet ska behandlas i en separat analys för att barns situation inte ska glömmas bort bland andra sociala frågor. I praktiken inkluderas dock ofta barnperspektivet som en del i socialkonsekvensanalysen. Barnkonsekvensanalysen görs ofta genom att vuxna med ett barnperspektiv beaktar barns bästa. För att kunna göra det behövs också barns egna perspektiv. Detta kräver en större insats och det vanligaste blir därför att vuxna förmedlar barnens perspektiv.
Hur gör man en barn- och socialkonsekvensanalys?
De inledande skedena i analysprocessen startar långt före de formella samråds- och granskningsfaserna i planprocessen. Under de inledande mötena bestäms ramarna och ambitionsnivån för arbetet.
I analysverktygen finns en matris som stöd för att genomföra analyserna där konsekvenser för till exempel identitet och vardagsliv analyseras på olika skalnivåer, från byggnadsnivå till regionnivå. I Göteborg har matrisen även tryckts upp på en golvmatta som används vid workshoppar och diskussionsmöten. Matrisen används i diskussionerna för att visualisera var olika möjligheter och hot får för konsekvenser på de olika skalnivåerna. Läs mer om de två konsekvensanalyserna i "Relaterad information".
Barn och ungas perspektiv i planeringen
För att involvera barn och unga, eller andra grupper som normalt sett står utanför stadsutvecklingen, så behöver det skapas bra förutsättningar. Den vanliga rutinen i stadsplaneringsprocesser är att medborgarna har möjlighet att lämna synpunkter inför ett samråd. Det betyder att man redan måste vara initierad och ha kunskap om dessa processer, för att ha möjlighet att lämna sina förslag. När det handlar om att involvera barn och unga i stadsutveckling behöver man arbeta på ett annat sätt.
I Göteborgs stad lät man nära 250 barn i åldrarna 8-17 år från hela staden komma till tals inom arbetet med översiktsplanen. Det pedagogiska arbetet genomfördes i skolan med stöd av en arkitektur- och en designpedagog. Arkitekturpedagogik är en modell för hur barn och unga kan komma till tals i stadsplanering och gestaltning på egna villkor. Arbetet beskrivs i en rapport där du kan läsa om hur Göteborg kan utvecklas till en nära, sammanhållen och robust stad, med jämlik tillgång till stadens resurser, utifrån barn och ungas perspektiv.
Översiktsplan för Göteborg (på Göteborgs stads webbplats)
I rapporten kan du läsa om hur barn och unga tycker att staden ska planeras, och hur detta stämmer överens med översiktsplanens intentioner, samt förslag på hur man kan fortsätta att arbeta för en stad med ett tydligt barnperspektiv, som inkluderar barns egna perspektiv.
Hjälpte informationen dig?
Bra att informationen hjälpte dig! Berätta gärna vad du tyckte var bra. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.
Beskriv så tydligt som möjligt varför sidan inte hjälpte dig. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.