Bostadsändamål och olika typer av tillfällig vistelse

Granskad: 16 juni 2023

I en detaljplan kan kommunen med planbestämmelser reglera vilken typ av verksamhet som kan tillåtas med hänsyn till verksamhetens omgivningspåverkan och med hänsyn till vilka krav som verksamheten ställer på den omgivande miljön och på de byggnader som används för verksamheten.

Två kategorier av boende

Det finns i plan- och bygglagens mening två huvudkategorier av boende. Det som i plansammanhang kallas bostadsändamål är ett boende av varaktig karaktär. Utöver detta finns olika former av tillfällig vistelse som är verksamheter med syfte att tillhandahålla övernattningsmöjligheter utanför bostaden. De vanligaste exemplen är hotell, vandrarhem och campingplatser. Det är viktigt att komma ihåg att begreppet tillfällig vistelse är en benämning på en verksamhetskategori – begreppet ska alltså inte tolkas bokstavligt. Det är inte nödvändigtvis så att man bara övernattar tillfälligt där.

Det finns även former av tillfälliga övernattningar som inte omfattas av eller prövas mot kraven i plan- och bygglagen, PBL, till exempel kortvarig övernattning i gymnastiksalar och andra lokaler. Sådana tillfälliga övernattningar anmäls direkt till räddningstjänsten i kommunen, som då anger vilka villkor som gäller.

Sedan finns det en gråzon när det gäller verksamheter där boende, vård eller andra verksamheter där människor vistas förekommer i olika kombinationer. Om en verksamhet har ett betydande vårdinslag tyder det på att verksamheten är att se som vård och är följaktligen bara planenlig på mark som är planlagd för vård.

Bostad

Användningen bostad används i PBL-sammanhang för verksamheter för boende med en varaktig karaktär. I detaljplanesammanhang är permanentbostäder och fritidsbostäder att anse som samma användning. Andra exempel på bostäder är studentbostäder samt vissa former av gruppbostäder och träningsbostäder.

En bostad kan ägas enskilt eller av en annan form av juridisk person, exempelvis en bostadsrättsförening eller av ett aktiebolag eller en enskild firma som hyr ut bostaden. Det finns speciallagstiftning som anger förutsättningarna för både ägandet och för uthyrningen av bostäder. I en detaljplan där användningen "bostad" anges innebär detta att man får bygga bostäder och bedriva sådan verksamhet under de förutsättningar som de olika speciallagstiftningarna anger. PBL ställer i sin tur särskilda krav på bostäder och bostadsmiljöer.

Användningen bostad i detaljplan är mot bakgrund av vad som nämns ovan alltså inte förenligt med tillfällig vistelse oavsett vilken form eller benämning dessa har. Verksamhet som hotell, vandrarhem eller camping är alltså inte förenligt med bostadsanvändningen. Att i en bostad hyra ut sängar eller ett rum i begränsad omfattning kan dock i vissa fall anses falla inom ramen för det befintliga boendet och därmed vara planenligt.

Vad gäller avgränsning mellan vad som är en bostad och vad som ska anses vara en vårdinrättning har klargjorts i några olika rättsfall. Domstolarna har i praxis gjort bedömningarna utifrån hur stort vårdinslaget är, vilken omgivningspåverkan verksamheten förväntas ha och så vidare.

I en dom från MÖD bedömde domstolen att det inte krävdes bygglov för att ändra från ett omsorgsboende för förståndshandikappade till en HVB-verksamhet. Det som var avgörande i detta mål var att ändamålen i allt väsentligt liknade varandra, det vill säga liknande antal boende och personaltäthet samt att omgivningspåverkan inte skulle förändras nämnvärt. Domstolen bedömde även vårdinslaget i HVB-verksamheten som underordnat. Att verksamheten krävde tillstånd enligt annan lagstiftning saknade betydelse. (MÖD 2015-02-13, mål nr P 4729-14)

Mål: P4729-14 på Mark- och miljööverdomstolens webbplats

Frågan om boende för ensamkommande barn belystes i rättsfallet MÖD 2016-03-17 mål nr P 9993–15. I rättsfallet skulle boendemoduler för ensamkommande flyktingbarn uppföras. Ungdomarna ska få stöd och vägledning inom ramen för verksamheten, men skulle inte få vård eller behandling på plats. Domstolen bedömde att detta var att se som boende och hänvisade till ovan nämnda rättsfall, MÖD P 4729–14.

Verksamheter för tillfällig vistelse

Begreppet tillfällig vistelse är ett i flera avseenden vitt begrepp. Dels innefattar det en rad olika typer av verksamheter som medger övernattning. Dels måste ordet "tillfällig" också tolkas på olika sätt beroende av vilken verksamhet som avses. I princip kan en person välja att under långa perioder uppehålla sig, eller vistas, i någon typ av tillfällig vistelse, exempelvis ett hotell.

Det finns flera olika användningsslag som används i en detaljplan för att hantera olika typer av tillfällig vistelse – det kan vara hotell, vandrarhem eller camping med olika typer av preciseringar. I äldre detaljplaner, beroende på när planen antagits, kan även användningarna kontor och friluftsområde ha använts för att ange var olika typer av tillfälliga boenden ansetts vara lämpliga.

I grunden handlar det om verksamheter som har som syfte att inhysa människor, men som drivs med stöd av annan lagstiftning än de verksamheter som kallas bostäder. Dessa speciallagstiftningar anger då exempelvis särskilda krav på utformning och disposition av lokaler, krav på organisation och personal osv. För PBL:s del handlar det om att de olika tillfälliga vistelseformerna kan bedömas ha en annan omgivningspåverkan än bostadsanvändning och i många fall anses olika typer av tillfälliga vistelser också ställa andra krav på omgivningen än normal bostadsanvändning. Beroende på vilken typ av tillfällig vistelse det handlar om ställs det också särskilda krav på den tekniska utformningen av byggnaderna som skiljer sig från de krav som ställs på en byggnad för bostäder.

Boverket (2023). Bostadsändamål och tillfällig vistelse. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/teman/flyktingsituationen/bostadsandamal/ Hämtad 2024-11-22