Frognerparken, Oslo, Norge

En del av Frognerparken utgörs av Vigelandsanläggningen med skulpturer av konstnären Gustav Vigeland. Foto: Mette Eggen

Frognerparken är ett gott exempel på hur en populär, klassisk park förvaltats på ett innovativt sätt över lång tid. I parken, som tidigare var en herrgård med rötter i medeltiden, har en historisk tidsanda bevarats samtidigt som dagens intressen tillgodoses. Här finns utrymme för lek, picknick, träning och att besöka den välbesökta skulpturparken Vigelandsanläggningen. Frognerparken är skyddad enligt kulturarvslagen och tilldelades utmärkelsen Nordic Green Space Award 2012.

Allmänt om Frognerparken

Hur kan en äldre, traditionell park förvaltas på ett innovativt sätt?

Projekt

Frognerparken var från början en herrgård, Frogner Hovedgård, men köptes av Oslo kommun i slutet av 1800-talet. Intill huvudgården fanns vid mitten av 1700-talet en barockträdgård, som senare omvandlades till en romantisk landskapspark. Gårdsbyggnaderna är idag en del av Oslo stadsmuseum.

Skulpturpark

Rosor. Foto: Helene Georgsen Berger

Den typiska tidsandan och platsens historia har bevarats medan nya element har introducerats. Parken har haft en skulpturpark sedan mitten av 1900-talet, som är konstnären Gustav Vigelands livsverk och innehåller över 200 skulpturer i granit, brons och smidesjärn. Skulpturparken (Vigelandsanläggningen) är unik i ett internationellt sammanhang och är en av Norges mest besökta turistattraktioner.

Rosenträdgård

Samtidigt är parken det största parkområdet i Oslos innerstad och ett mycket viktigt rekreationsområde för stadens befolkning. Frognerparken rymmer även Norges största rosenträdgård med 150 olika arter. Parken har också ett kafé, restaurang, utomhuspool, ishall och Norges största lekplats. Frognerbäcken flyter genom anläggningen, uppdämd i två dammar mitt i parken. I och runt dammen och längs bäcken finns en rik biologisk mångfald.

Plan

Bara tre år efter köpet av parken kom idén om att göra Frogner till en park för idrotten och år 1904 öppnades den gamla parken för allmänheten. År 1914 firades Norges hundraårsdag som självständig nation på Frogner. Arbetet med jubileumsutställningen ledde till att parken utvecklades och att vägar och broar byggdes över Frognerdammarna. År 1916 fick Oslo sin egen parktjänst och året därpå anställdes Norges första urbana trädgårdsmästare, Marius Røhne. Han fick en central roll i planeringen av Frognerparken efter jubileumsutställningen. Røhne utarbetade en parkplan där han betonade att Frognerparken skulle vara en naturpark. Parkplanen hade precis antagits när kommittén för Vigelands fontän 1919 ansökte om tillstånd att bygga ett museum och en skulpturanläggning i parken.

Kulturavdelningen på Vigeland Museum förvaltar konstsamlingarna i parken, medan stadsmiljöförvaltningen förvaltar de andra delarna av parken och idrottsanläggningar.

Nordic Green Space Award

Parken är främst reglerad som ett offentligt rekreationsområde. Frognerparken och Vigeland-anläggningen skyddades enligt kulturarvslagen 2009, som den första parken i Norge. Syftet med bevarandet är att tillvarata de mycket speciella kulturarvsvärdena, skydda området mot nya byggnader eller andra åtgärder och att bidra till att värdet som rekreationsområde inte försämras. Bevarandebeslutet ger starka riktlinjer för förvaltning och drift av parken. En förvaltningsplan förbereds nu för parken, som tydligare pekar på förvaltning, drift, investeringsbehov och aktivitet.

Frognerparken erhöll 2012 Nordic Green Space Award (NGSA), som är en nordisk kvalitetsutmärkelse för parker och grönområden. Kärnan i kvalitetsstämpeln består av en uppsättning kvalitetskriterier, som grupperas i följande tre teman: A. Struktur och generella aspekter, B. Funktionalitet och upplevelser, samt C. Förvaltning och organisation.

Process

Regleringen och skyddet av Frognerparken är starkt, men parken påverkas fortfarande av förtätningen och befolkningstillväxten i Oslo på grund av att detta är en stadspark som många av stadens invånare åker till oavsett var de bor. Det har gjorts användarundersökningar om Frognerparken för några år sedan och det finns en årlig användarundersökning för parker i allmänhet i Oslo. Frognerparken har en egen vänförening med 1800 medlemmar som kommunen är i regelbunden dialog med. Vänföreningen grundades 1971 då kommunen tog fram en plan för en motorväg som skulle gå genom parken. Den planen har sedan länge lagts ned.

Balans, bevarande och förnyelse

Oslo kommuns vision för administrationen är att hitta en bra balans mellan bevarande och nödvändig förnyelse och användning. Den biologiska mångfalden måste bevaras och miljöpåverkan minimeras. En nära dialog med andra chefer och aktörer samt god kommunikation till allmänheten är mycket viktigt. Frognerparken är öppen 24 timmar om dygnet och har fri entré. Den används för alla typer av fritidsändamål såsom promenader och löpning, picknick, med mera. I den norra delen av parken finns ett fritt område för hundar. På vintern byggs skidspår om vädret tillåter det. Det är tillåtet att genomföra mindre evenemang i parken.

Parken drivs på ett innovativt sätt. Dagens driftskontrakt är det allra första kontraktet där kommunen ställer krav på fossilfri drift, vilket innebär att entreprenören endast använder en elmotor eller biobränsle. Det finns också ett krav att entreprenören tar ett visst socialt ansvar genom att anställa socialt utsatta. Under de senaste åren har Oslo stad uppgraderat historiska belysningsarmaturer, bland annat i Frognerparken, med ny teknik som bland annat ger bättre ljusdistribution.

Stengångar med planteringar. Foto: Mette Eggen

Goda häckningsförhållanden ordnas för parkens svanfamilj och åtgärder vidtas längs bäcken för att skydda den biologiska mångfalden. Med tanke på att detta är en standard A-park är driftsnivån och kostnaden hög. Det finns en stor förväntan på att parken alltid kommer att vara i toppskick.

Medskick

Hur kan en äldre, traditionell park förvaltas på ett innovativt sätt?

Att Frognerparken är skyddad enligt kulturarvslagen medverkar till att de historiska värdena förvaltas och att det finns en balans mellan bevarande och nödvändig förnyelse och dagens användarkrav. Nya aspekter inarbetas löpande i förvaltningen, t.ex. fokus på biodiversitet, miljöpåverkan och brukarmedverkan.