Internationell jämförelse av klimatanpassningsportaler
Syftet med denna rapport är att jämföra nationella klimatanpassningsportaler i Skottland, Tyskland, Nederländerna och Sverige med avseende på hur man informerar och kommunicerar kring klimatanpassning för den byggda miljön. Rapporten har tagits fram som ett led i Boverkets omvärldsbevakning inom ramen för Boverkets arbete med uppdraget att samordna det nationella klimatanpassningsarbetet för den byggda miljön.
Bakgrund och fokus
Boverket har under 2020 och början av 2021 tagit fram en internationell jämförelse av de nationella klimatanpassningsportalerna i Tyskland, Skottland, Nederländerna och Sverige. Se länk till respektive portal i "Relaterad information".
Studieländerna har valts eftersom de är ledande inom olika områden av klimatanpassning och eftersom deras klimat och stadsbyggnad är tillräckligt lika det svenska för att vara av hög relevans för klimatanpassning i Sverige.
Klimatanpassningsportalerna har framförallt studerats utifrån ett fokus på information, service och verktyg för klimatanpassning för byggd miljö. När det kommer till jämförande studier av portalernas strukturer, administration och liknande frågor så har rapporten, av naturliga skäl, en mer universell inriktning.
Rapporten utgår ifrån kunskaperna som inhämtats genom litteraturstudier av de utvalda webbaserade klimatanpassningsportalerna på originalspråket och deras engelskspråkiga versioner. Insikterna från studierna har dessutom kompletterats med kunskap och feedback som samlats in genom dialog med tjänstemän som jobbar med att utveckla de undersökta portalerna.
Syfte och målgrupp
Rapporten är avsedd att verka som en källa för inspiration och lärande för tjänstemän vid olika statliga myndigheter som jobbar med att ta fram och vidareutveckla information, verktyg eller andra hjälpmedel kopplade till den svenska klimatanpassningsportalen Klimatanpassning.se.
Avsikten är att rapporten i förlängningen ska bidra till en fortsatt positiv utveckling av statligt utvecklad och koordinerad klimatanpassningsinformation för byggd miljö i Sverige. Detta så att kommuner, byggherrar, enskilda fastighetsägare och andra grupper eller individer, som vill klimatanpassa till exempel sin närmiljö, får tillgång till ännu bättre, mer användbar och användarvänligare information, hjälpmedel och verktyg.
Rapporten är dock intressant att ta del av för vem som helst som är nyfiken på hur man informerar och kommunicerar kring klimatanpassning på statliga klimatanpassningsportaler i en handfull utvalda europeiska länder.
Slutsatser i korthet
Alla undersökta klimatanpassningsportaler vänder sig till en bred målgrupp bestående av allt från klimatanpassningsintresserade företag, myndigheter, kommuner, lärare, studenter och forskare till alla andra tänkbara enskilda individer med intresse för klimatanpassning.
Den skotska portalen skiljer sig från de andra genom att den har avgränsat sitt ämnesfokus till att framförallt fokusera på klimatanpassning relaterad till ledarskap och förvaltning och andra organisatoriska frågor.
Tysklands och Sveriges portaler har båda, i jämförelse med den skotska portalen, en hel del information, hjälpmedel och verktyg för klimatanpassning för byggd miljö som är direkt tillämpbar inom fysisk planering och byggande.
Mest omfattande, tydlig, konkret och praktiskt tillämpbar inom området för klimatanpassning för byggd miljö, av de undersökta portalerna, är den nederländska.
Rapporten visar på att det finns mycket att vinna på att titta, lära, inspireras och samarbeta med varandra över nationsgränserna inom området för klimatanpassningsinformation, -verktyg och -service för byggd miljö.
Här illustreras hur portalerna kan delas in efter hur stor ämnesbredd de har och hur specifikt och detaljerat material de presenterar via sina hemsidor. Den svenska portalen har till exempel relativt stor ämnesbredd men relativt liten specifikations- och detaljeringsgrad på den information den presenterar. Lägg märke till att den nederländska portalen har breddat sitt fokusområde sedan starten 2014, och att den nyligen har bytt namn till Kennisportaal Klimaatadaptatie. Logotyper: CAS, Adaption Scotland, SMHI och Bundesministerium für Umwelt, Naturschutz und nukleare Sicherheit.
Den som är intresserad av att ta del av fler och mer detaljerade slutsatser, goda exempel på verktyg för klimatanpassning för byggd miljö eller organisatorisk, strukturell och mer detaljerad innehållsmässig information om portalerna rekommenderas att titta närmare på rapporten. Rapporten återfinns i "Relaterad information" under rubriken Publikationer.
Hjälpte informationen dig?
Bra att informationen hjälpte dig! Berätta gärna vad du tyckte var bra. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.
Beskriv så tydligt som möjligt varför sidan inte hjälpte dig. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.