Föreskrifter om översiktsplan
Boverket har beslutat om föreskrifter om översiktsplan. Föreskrifterna gäller från den 1 november 2024. Förskrifterna ska tillsammans med de andra tjänster som är under utveckling stötta kommunerna i deras arbete med att ta fram digitala översiktsplaner.
Varför behövs regler kring digitalisering av översiktsplaner?
För att nå den fulla potentialen som digitaliseringen möjliggör krävs ett regelverk som anger hur informationen ska definieras och identifieras för att den ska kunna överföras, behandlas och tillgängliggöras digitalt. Detta möjliggör bland annat effektivare informationsflöden mellan olika aktörer i samhällsbyggnadssektorn och utveckling av mer användarvänliga verksamhetssystem för hantering av digitala planer.
Föreskrifterna i korthet
I februari 2023 tog regeringen beslut om en ny bestämmelse i plan- och byggförordningen (2011:338), PBF. Beslutet innebär att alla översiktsplaner som påbörjas från och med den 1 januari 2027 ska utformas så att uppgifterna i dem kan tillgängliggöras och behandlas digitalt. Boverket fick då även ett bemyndigande att ta fram föreskrifter om översiktsplan.
Föreskrifterna stöttar kommunerna i hur de ska uppfylla kraven i PBF. De innehåller regler om vilken information som ska finnas i digitala översiktsplaner och hur informationen ska identifieras digitalt. I 3 kap. plan- och bygglagen (2010:900), PBL, finns krav på översiktsplanens innehåll. Föreskrifterna tillför inga nya innehållskrav utöver vad som redan gäller enligt PBL. Det innebär att det är kommunen som styr utformningen och dispositionen av sin översiktsplan på samma sätt som tidigare.
Kraven på digitala översiktsplaner i PBF och Boverkets föreskrifter är utformade så att de inte blir bindande direkt. Föreskrifterna börjar gälla den 1 november 2024 och kan tillämpas från detta datum. Påbörjas en översiktsplan från och med den 1 januari 2027 måste föreskrifterna tillämpas.
Föreskrifterna finns publicerade i Boverkets författningssamling.
Boverkets föreskrifter om översiktsplan BFS 2024:2 (i Boverkets författningssamling)
Film - Digital översiktsplan och föreskrifter om översiktsplan
Se en filmad presentation av Boverkets föreskrifter för översiktsplanering. Föreskrifterna har tagits fram för att stödja kommunernas övergång till digitala översiktsplaner, i enlighet med kraven i plan- och byggförordningen.
Arbetet med föreskrifterna
Arbetet med föreskrifterna har bestått av flera steg. Remissen av föreskriftsförslaget gav 219 remissvar. De synpunkter som framförts i remissvaren har varit till stor nytta i arbetet med föreskrifterna.
De fördelar som många lyfte i sina remissvar var att föreskrifterna kommer:
- ge tids- och kvalitetsvinster, både i framtagandet av en översiktsplan och vid tillämpningen av översiktsplanen.
- stötta framför allt mindre kommuner genom att skapa en gemensam struktur att utgå ifrån.
- underlätta samordningen med efterföljande processer och prövningar.
- underlätta samverkan och samordning gällande mellankommunala och regionala frågor. Det finns ett stort värde i att kunna jämföra data mellan olika kommuner, och ta fram gemensamma analyser, sammanställningar och andra värdefulla planeringsunderlag.
- underlätta utbytet av information vid dialog med andra aktörer.
- göra det enklare för länsstyrelsen att granska förslag till översiktsplan.
Under fliken Frågor och svar på den här sidan kan du ta del av några av de frågor och svar som kom in när föreskrifterna var på remiss.
Innan föreskrifterna beslutades anmäldes föreskrifterna som tekniska regler till EU-kommissionen i enlighet med direktiv 2015/1535. Anmälningsproceduren ska säkerställa att otillåtna handelshinder upptäcks och förhindras. Inga synpunkter kom in under anmälningstiden. Föreskrifterna om översiktsplan beslutades därefter den 3 september 2024.
Vad händer nu?
Förutom att ta fram föreskrifter om översiktsplan håller Boverket på att utveckla tjänster som ska stötta kommunerna i deras arbete med digitala översiktsplaner. Tjänsterna ingår i den utveckling som sker inom ramen för ÖP-modellen. Läs mer om ÖP-modellen under relatera information.
Olika begrepp
Plan- och byggförordningen
I februari 2023 tog regeringen beslut om en ny bestämmelse i plan- och byggförordningen (PBF). Beslutet innebär att alla översiktsplaner som påbörjas efter den 31 december 2026 ska utformas så att uppgifterna i dem kan tillgängliggöras och behandlas digitalt.
Boverkets föreskrifter om översiktsplan
Boverkets föreskrifter om översiktsplan ska stötta kommunerna i hur de ska uppfylla kraven i PBF. Föreskrifterna innehåller regler kring vilken information som ska finnas i digitala översiktsplaner och hur informationen ska definieras och identifieras.
Nationell specifikation
En nationell specifikation beskriver och strukturerar informationen i en översiktsplan på ett nationellt enhetligt sätt. Specifikationen gör det möjligt att utbyta informationen nationellt, så att översiktsplanen kan överföras, behandlas och tillgängliggöras digitalt.
ÖP-modellen
Etablerat populärnamn som idag utgör ett samlingsnamn för Boverkets vägledning kring hur geografisk planinformation kan struktureras på ett enhetligt sätt för att skapa möjlighet att utbyta information digitalt.
ÖP-katalogen
ÖP-katalogen ingår i nästa version av ÖP-modellen och är en katalogtjänst som tillhandahåller mark- och vattenanvändningar, utvecklingsinriktningar och andra förteckningar som behövs för att upprätta en översiktsplan enligt Boverkets föreskrifter. I katalogen finns även förifyllda attribut som behövs för att kunna identifiera, jämföra, verifiera och validera informationen i en översiktsplan. Katalogen utgör ett komplement till den nationella specifikationen och tillhandahåller delar av den information som behövs för att specifikationen ska fungera.
Frågor och svar
Här finns svar på de frågor som Boverket fått in i samband med remiss om föreskrifter för översiktsplan. I frågorna och svaren förekommer olika begrepp. Beskrivning av begreppen finns i fliken Allmänt.
Innehållskraven för en översiktsplan i PBL har inte ändrats. Föreskrifterna utgår från de befintliga innehållskraven i PBL och anger hur informationen i en översiktsplan ska identifieras så att informationen kan behandlas och tillgängliggöras digitalt. Digitala verktyg kommer att förändra arbetssättet att ta fram och ändra en översiktsplan.
Föreskrifterna utgör den gemensamma grunden för att informationen i en översiktsplan ska kunna identifieras på samma sätt i hela Sverige. Varje kommun behöver därmed inte själv identifiera och definiera innehållskraven i PBL. Om informationen identifieras på samma sätt blir det möjligt att digitalt återanvända och utbyta informationen med andra aktörer. Till exempel kan information i en översiktsplan föras vidare till en detaljplan, ett förhandsbesked eller ett bygglov. Det kan också bli lättare att samordna planeringen över kommun- och regiongränser. Föreskrifterna kommer också underlätta möjligheten att göra regionala och nationella jämförelser och analyser. Läs mer om nyttorna med föreskrifterna i konsekvensbeskrivningen. Konsekvensbeskrivningen kan du ta del av själva förslaget till föreskrifterna.
I föreskrifterna för översiktsplan finns definitioner för den information som ska finnas i en översiktsplan enligt 3 kap. PBL. Kommunerna kommer tillämpa dessa definitioner utifrån sina olika förutsättningar och därför kommer exempelvis användningen ”stadsbygd” får lite olika betydelse i en småstad jämfört med en storstad. Detta tolkningsutrymme kommer alltid att finnas och det är därför viktig att ha kännedom om när man gör olika nationella jämförelser.
En kommun ska i första hand använda de utvecklingsinriktningar som finns angivna i föreskrifterna för översiktsplan. Om dessa inte är tillämpbara får ”annan utvecklingsinriktning” användas.
I föreskriften vill vi inte bygga in en hierarki som styr hur olika mark- och vattenanvändningar ska struktureras. I nästa version av ÖP-modellen tittar vi på möjligheten att klustra olika typer av mark- och vattenanvändningar för att underlätta navigering, men det kommer inte finnas några begränsningar i vilka mark- och vattenanvändningar som kan kombineras.
I föreskrifterna finns en möjlighet att göra undantag för lägesbestämd digital information som äventyrar rikets säkerhet.
Dialog har förts med främst Lantmäteriet och länsstyrelserna. Remissen har skickats till samtliga kommuner och länsstyrelser, SKR samt riksintressemyndigheterna med flera. Fullständig information finns i remissbrevet under rubriken Remissinstanser.
Det finns ingen utpekad myndighet som bevakar att kommunerna uppfyller de digitala kraven.
Vi valde att redan från början förlänga remisstiden med ungefär en månad och kommer därför inte att lämna anstånd. Om remissvar lämnas efter remisstidens slut kan vi inte garantera att vi kan beakta synpunkterna.
Tidplanen för föreskrifterna styrs av när kravet i 2 kap 5 c § plan- och byggförordningen (PBF) börjar gälla. Regeringen har beslutat att 2 kap 5 c § PBF ska tillämpas på översiktsplaner som påbörjas den 1 januari 2027 och framåt. Tidplanen för föreskrifterna ser ut som den gör för att det ska finnas tid för implementering innan detta datum.
Föreskriften beräknas träda i kraft 1 maj 2024 vilket betyder att den då kan börja tillämpas. Föreskriften blir bindande att tillämpa samtidigt som förordningen. Det behöver finnas tid för utveckling av digitala verktyg innan föreskrifterna måste tillämpas i planarbetet.
Boverket arbetar med att ta fram nästa version av ÖP-modellen. ÖP-modell 3.0 kommer att bestå av ÖP-katalogen, en GIS-databaslösning och övrig vägledning. De olika delarna av modellen kommer att levereras i omgångar. Under maj 2024 släpptes en testversion av ÖP-katalogen. GIS-databaslösningen planeras att tillgängliggöras hösten 2024 tillsammans med övrig vägledning. På PBL kunskapsbanken kan du läsa mer om ÖP-modell 3.0.
Kring sommaren 2024 kommer en första version av den nationella specifikationen vara klar för att testas i praktiken. En beslutad specifikation beräknas i dagsläget bli klar under 2025. På Lantmäteriets webbplats kan du läsa mer om den nationella specifikationen.
Ändringar i planen kräver en formell planprocess i enlighet med PBL. Det gå alltså inte att göra en ändring i en digital plan utan formellt beslut av kommunfullmäktige. Precis på samma sätt som idag.
Mindre justeringar som inte ändrar innehållet i planen, som stavfel, kan dock ändras utan en formell planprocess. Länsstyrelsen kan ge råd om vilken betydelse justeringen har.
Kravet i 2 kap. 5 a § PBF på digital information gäller även vid ändring av en översiktsplan. Det innebär att exempelvis en ändring för en viss del av kommunens yta ska uppfylla kraven på digital information, även om resten av planen inte är digital.
Det kan bli svårt att redovisa samband och konsekvenser på ett tydligt sätt om ändringen är digital enligt föreskrifterna och den kommunomfattande planen är analog. Boverket ser fördelar med att börja med en digital kommunomfattande plan istället för att fortsätta göra ändringar på en analog plan.
Ett digitalt verktyg ger möjlighet att presentera en digital översiktsplan och göra faktiska ändringar i den kommunomfattande planen och inte dela upp översiktsplanen i flera delar. Det krävs dock praktisk tillämpning för att komma fram till en bra form.
I ÖP-modell 3.0 kommer alla mark- och vattenanvändningar som finns definierade i föreskriften finnas med. Det är de mark- och vattenanvändningar som finns i föreskriften som kommer bli gemensamma för alla kommuner och som går att söka ut nationellt. Om det i framtiden identifieras ett behov av att ändra i föreskriften så måste även ÖP-modellen uppdateras.
ÖP-modell 3.0 ska användas vid ändring av översiktsplan på samma sätt som när kommunen tar fram en kommunövergripande ÖP. I ÖP-modellen kommer det finnas möjlighet att välja mark- och vattenanvändningar med olika detaljeringsgrad. Det kommer också vara möjligt för kommunen att göra egna preciseringar om man har behov av det.
Boverket tog under 2022 fram en teknisk specifikation för digital arkivering av detaljplan som beskriver krav på tekniska metadata. Den är gjord för detaljplan, men tanken är att den med mindre anpassningar även kan tillämpas för andra typer av geoinformation, som exempelvis översiktsplaner.
Arkivering av de handlingar som tas fram innan planen antas regleras inte i plan- och bygglagstiftningen. En antagen plan omfattas av kravet i plan- och byggförordningen om att den ska utformas så att den är lämplig för arkivering. Arkivering av planer och planeringsunderlag ska ske enligt de regler som styr kommunal arkivering.
I översiktsplanen ska enbart de fakta från underlagen redovisas som behövs för att förstå exempelvis ett ställningstagande till ett förhållande av väsentlig betydelse. Övriga underlag utgör inte en del av översiktsplanen och bör då hanteras genom referenser.
Det pågår ett utvecklingsarbete när det gäller en gemensam nationell specifikation för riksintressen enligt 3 kap. miljöbalken. Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet leder detta arbete. Den nationella specifikationen för översiktsplan kommer till viss del anpassas utifrån specifikationen för riksintressen för att riksintressena i framtiden ska kunna integreras i översiktsplanerna på ett smidigt sätt. Det kommer dock ta några år innan allt är på plats för att det informationsutbytet ska fungera i praktiken.
Lantmäteriet leder arbetet med att ta fram nationella specifikationer och ett flertal specifikationer för nationella informationsmängder håller på att tas fram.
Information om befintliga och påbörjade datamängder (på Lantmäteriets webbplats)
Den här problematiken finns redan idag med analoga planer. Det digitala formatet innebär dock att en gräns får ett exakt läge, men det innebär inte att gränsen i sig är mer exakt än tidigare. Hur en gräns visualiseras blir därför viktigt för att betraktaren ska tolka gränsen på rätt sätt. Här behöver befintliga programvaror utvecklas så att översiktsplanerna kan presenteras så att gränserna inte kan övertolkas. Kommunerna är här viktiga kravställare så att de programvaror som utvecklas möter kommunernas behov.
Det kommer inte att finnas någon begränsning av möjligheten till överlagring varken i föreskrifterna eller i ÖP-modellen. Kommunen behöver även fortsättningsvis bedöma vilka användningar som är förenliga med varandra. I ställningstagandet får kommunen redogöra för förutsättningarna för olika mark- och vattenanvändningar för det utpekade området. För att uppfylla tydlighetskravet behöver text och karta tillsammans beskriva kommunens ställningstagande avseende mark-och vattenanvändningen.
Varken föreskriften, den nationella specifikationen eller ÖP-modell 3.0 kommer ange hur översiktsplanen ska visualiseras. Det är upp till kommunen att bestämma hur planen ska visualiseras.
Det är kodningen av informationen som styr möjligheten till överföring. Redovisningen och manéret har ingen betydelse för att informationen ska kunna överföras.
Kommunerna är de som är bäst på att definiera sina behov och är beställare av programvaran. Kommuner kan också utveckla sina egna lösningar.
Inom arbetet med den nationella specifikationen har Boverket en tät dialog med flera systemleverantörer för att förbereda dem på de krav som föreskriften ställer och de ramar som den nationella specifikationen kommer ange.
Mark- och vattenanvändningarna kommer att mappas mot Hilucs-koder i ÖP-katalogen.
Föreskrifterna omfattar den antagna översiktsplanen. Planeringsstrategin är ett separat dokument.
Hjälpte informationen dig?
Bra att informationen hjälpte dig! Berätta gärna vad du tyckte var bra. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.
Beskriv så tydligt som möjligt varför sidan inte hjälpte dig. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.