Frågor och svar

Nej, attefallshuset ska vara fristående.

Det finns inget hinder mot att bygga med källare om det är lämpligt främst ur geoteknisk synpunkt.

Strandskyddsdispens enligt miljöbalken krävs normalt om man bygger inom 100 meter från hav, sjö och vattendrag. Ibland är strandskyddet utökat ytterligare. Kontakta byggnadsnämnden i din kommun för att få veta vad som gäller för din fastighet.

Nej. Ett attefallshus är ett komplement till ett en- eller tvåbostadshus, inte till flerbostadshus.

Nej, byggnaden får bara uppföras på en tomt där det redan finns ett en- eller tvåbostadshus. Finns det inget bostadshus på tomten får man alltså inte bygga ett attefallshus där.

Ja, det får du. För attefallshus krävs dock att du gör en anmälan och inväntar startbesked från din byggnadsnämnd.

Sedan 1994 finns det inga regler som begränsar höjden på trähus.

Kraven gällande brandsäkerhet är funktionsbaserade. Detta innebär att byggnaden måste uppfylla vissa funktioner och utifrån dessa krav kan material och konstruktioner väljas fritt. Exempel på ett funktionskrav är till exempel att brandavskiljande byggnadsdelar mellan lägenheter ska stå emot brand i en timme, det vill säga uppfylla brandteknisk klass EI 60.

Kraven utgör en lägsta nivå för vad som är tillåtet och återfinns i Boverkets byggregler. Det innebär att du som byggherre har ett stort utrymme att välja t.ex. de material som du önskar förutsatt att funktionerna och samhällets minimikrav uppfylls.

Nej. Friggeboden ska vara fristående.

Ja, det får du.

Kommer maxbeloppet 800 000 euro att beräknas på enskilda juridiska personer eller utifrån koncernförhållanden?

Det är det så kallade ”företagsbegreppet” inom EUs statsstödsregler som styr. Maxbeloppet kommer att beräknas utifrån det totala lokalhyresstöd som lämnas till en koncern enligt denna förordning.  Följande definition finns i EU-kommissionens tillkännagivande om begreppet statligt stöd som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (2016/C 262/01):

”Flera separata juridiska personer kan anses utgöra en ekonomisk enhet vid tillämpningen av reglerna för statligt stöd. Den ekonomiska enheten betraktas då som det berörda företaget. I detta sammanhang anser domstolen att förekomsten av en kontrollerande andel och andra funktionella, ekonomiska eller organiska kopplingar är relevanta.”

Hur definieras en koncern?

Tillämpligt regelverk finns i kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse (de minimis).  I artikel 2, andra punkten finns följande definition av vad som bör räknas som ”ett enda företag”.  

”Ett enda företag omfattar vid tillämpningen av denna förordning alla enheter som har minst ett av följande förhållanden till varandra:

a) Ett företag innehar majoriteten av aktieägarnas eller delägarnas röster i annat företag.

b) Ett företag har rätt att utse eller entlediga en majoritet av ledamöterna i ett annat företags styrelse, ledning eller tillsynsorgan.

c) Ett företag har rätt att utöva ett bestämmande inflytande över ett annat företag enligt ett avtal som är slutet med detta eller enligt en bestämmelse i det företagets stadgar.

d) Ett företag som är aktieägare eller delägare i ett annat företag förfogar till följd av en överenskommelse med andra aktieägare eller delägare i företaget ensamt över en majoritet av rösterna för aktierna eller andelarna i det företaget. Företag som har någon av de förbindelser som nämns i leden a–d i första stycket via ett eller flera andra företag ska också anses vara ett enda företag.”

Om man använder sig av den svenska civilrättsliga definitionen så bygger den på att man har ett svenskt moderbolag i toppen. Vad innebär det för verksamheter som bedrivs i Sverige med svenska aktiebolag, men som kanske högst upp i koncernstrukturen har ett utländskt bolag i toppen? Kan de söka stödet som alla andra, och/eller behöver de beakta andra kumuleringsregler?

Utifrån ovan definition kan ett moderbolag befinna sig utanför Sveriges gränser. Högsta tillåtna stödbelopp enligt kommissionens beslut ska ändå beräknas utifrån det totala stöd som beviljats samtliga bolag inom samma koncern.

Hur vet jag om den koncern min hyresgäst tillhör närmar sig maxbeloppet 800 000 euro i stöd?

Boverket arbetar på en systemlösning inom vilket maxbeloppet 800 000 euro ska kunna sammanräknas för respektive koncern. I dagsläget finns dock ingen sådan lösning. Hyresvärden får tillsammans med hyresgästen (och dennes koncern) försöka bedöma risken för att maxbeloppet kommer att överskridas och att hyresvärden av den anledningen blir utan stöd.

Vad händer om det visar sig att min hyresgäst fått stöd av andra så att gränsen 800 000 euro överskrids?

Har din hyresgästs koncern tillsammans redan uppnått gränsen 800 000 euro kommer ytterligare stöd inte att beviljas.

Det sammanlagda stödet avseende en hyresgäst får inte överstiga ett belopp som motsvarar 800 000 euro. Fördelas pengarna proportionellt i förhållande till antalet hyresvärdar?

Handläggning och utbetalning av beviljade ärenden kommer att ske löpande med utgångspunkt för principen om ”först till kvarn” från den 1 juli 2020. Någon proportionell fördelning av medlen i förhållande till antalet hyresvärdar kommer således inte att göras.