Hushållning med vatten
Granskad: 16 december 2024
Krav på vatten- och avloppsinstallationer syftar bland annat till att hushålla med dricksvatten. Byggreglerna preciserar det tekniska egenskapskravet om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö i PBF. Reglerna börjar gälla den 1 juli 2025.
Nya bygg- och konstruktionsregler från 1 juli 2025
Denna vägledning handlar om de nya byggreglerna som träder i kraft den 1 juli 2025. Tänk på att de inte går att tillämpa innan dess, utan nu gäller Boverkets byggregler, BBR och Boverkets konstruktionsregler, EKS.
Du kan läsa mer om de hur de nya byggreglerna är uppdelade och vad som är skillnaden mot de förra reglerna på sidan Nya byggregler.
Sidan vänder sig till
Sidan vänder sig till dig som letar efter vägledning om vilka regler som gäller för hushållning med vatten. Sidan vänder sig till dig som arbetar med att utforma och bygga och även till dig som arbetar med att bedöma om reglerna blir uppfyllda.
Hushållning med vatten
I Boverkets byggregler finns ställer krav på tappvattenflöde, väntetid på varmvatten och utformning av installationer för övrigt vatten. Dessa krav regler preciserar bland annat till viss del det tekniska egenskapskravet i 3 kap. 20 § PBF, som innebär att en byggnad ska vara projekterad och utförd så att den medger god hushållning med vatten.
Plan- och byggförordning (2011:338) 3 kap. 20 §
20 §
För att uppfylla det krav på hushållning med vatten som anges i 8 kap. 4 § första stycket 9 plan- och bygglagen
(2010:900) ska en byggnad vara projekterad och utförd på sådant sätt att den medger god hushållning med vatten.
Inom områden där det är eller kan uppkomma brist på vatten får kommunen i detaljplan eller områdesbestämmelser meddela de hushållningsbestämmelser som situationen inom området kräver.
Om byggnaden är ett fritidshus med högst två bostäder som på grund av sin standard eller sitt läge inte är lämplig för boende under längre perioder, ska första stycket tillämpas endast i den utsträckning som det är skäligt med hänsyn till vattensituationen och till i vilken omfattning byggnaden används.
20 a §
För att uppfylla det krav på bredbandsanslutning som anges i 8 kap. 4 § första stycket 10 plan- och bygglagen
(2010:900) ska
1. en byggnad som innehåller bostäder eller arbetslokaler vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att lägenheterna lätt kan anslutas till ett höghastighetsnät för elektronisk kommunikation, och
2. ett flerbostadshus vara utrustat med en accesspunkt i eller utanför byggnaden.
Första stycket gäller dock inte byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller som annars är av betydelse för Sveriges säkerhet. Första stycket 1 gäller inte heller fritidshus, komplementbyggnader, komplementbostadshus eller arbetslokaler, om kraven är obefogade med hänsyn till arten av den verksamhet som arbetslokalerna är avsedd för, eller ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring.
Förordning (2020:274).
20 b §
För att uppfylla det krav på laddning av elfordon som anges i 8 kap. 4 § första stycket 11 plan- och bygglagen
(2010:900) ska varje parkeringsplats på parkeringar med fler än tio parkeringsplatser som finns i, eller på tomten till, bostadshus vara utrustad med ledningsinfrastruktur för laddning av elfordon.
Parkeringar med fler än tio parkeringsplatser som finns i, eller på tomten till, andra byggnader än bostadshus ska vara utrustade med minst en laddningspunkt för laddning av elfordon samt ledningsinfrastruktur för sådan laddning till minst en femtedel av parkeringsplatserna.
Första och andra styckena gäller dock endast byggnader för vilka energi används för att påverka inomhusklimatet. Kraven gäller inte byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller som annars är av betydelse för Sveriges säkerhet.
Förordning (2020:274).
/Rubriken träder i kraft I:2025-01-01/
20 c §
/Träder i kraft I:2025-01-01/
För att uppfylla det krav på laddning av elfordon som anges i 8 kap. 4 § första stycket 11 plan- och bygglagen
(2010:900) ska parkeringar med fler än tjugo parkeringsplatser alltid vara utrustade med minst en laddningspunkt för laddning av elfordon, om platserna finns i eller på tomten till en annan byggnad än ett bostadshus och energi används för att påverka inomhusklimatet i byggnaden.
Första stycket gäller inte om byggnaden
1. är avsedd för totalförsvaret eller annars är av betydelse för Sveriges säkerhet, eller
2. ägs och används av en ideell organisation som är ett litet eller medelstort företag i den mening som avses i artikel 2.1 i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den
6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag.
Med ideell organisation avses även trossamfund och en registrerad organisatorisk del av ett trossamfund i den mening som avses i lagen (1998:1593) om trossamfund.
Förordning (2024:1249).
Hushållning med dricksvatten är en aktuell fråga även i vissa delar av Sverige. Det blir allt vanligare att använda regnvatten eller gråvatten för toalettspolning, i tvättmaskiner och liknande applikationer.
Boverkets nya byggregler har inga krav om att övrigt vatten ska användas i stället för tappvatten. Syftet med kraven på installationerna för övrigt vatten är att dessa ska utformas på ett sätt som inte orsakar hälsoproblem eller slöseri med tappvatten.
Några krav syftar också indirekt till hushållning med vatten
Med övrigt vatten menas vatten som inte uppfyller kraven för tappvatten men som används i en byggnad i stället för tappvatten. Övrigt vatten kan användas till toalettspolning, i tvättmaskiner med mera där kraven på vattnets kvalitet är beroende av ändamålet men där vattnet inte nödvändigtvis behöver vara tappvatten.
Boverkets föreskrifter om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall, BFS 2024:8 - 1 kap. 5 §
5 §
I denna författning avses med
avfallsanordning: fast anordning för hantering av avfall,
boendeenhet: del av en bostad som är upplåten för enskilt bruk i bostäder där vissa bostadsfunktioner delas,
högsta tillåtna fukttillstånd: den övre gräns där fukt inte kan förväntas orsaka skador som påverkar hygien eller hälsa,
luftväxling: utbyte av luft i byggnader,
skadedjur: djur som kan orsaka skador, lukt, obehag eller mikrobiell växt som kan påverka hygien eller hälsa,
tappkallvatten: kallt vatten av dricksvattenkvalitet,
tappvarmvatten: uppvärmt tappkallvatten,
tappvatten: vatten som utgör tappkallvatten eller tappvarmvatten, och
övrigt vatten: vatten som inte uppfyller kraven för tappvatten men som används i en byggnad i stället för tappvatten.
Installationer ska vara utformade så att kallvattnet inte värms upp oavsiktligt. Annars kan användarna behöver spola längre för att få önskad kallvattentemperatur. Det kan medföra slöseri med vatten.
Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap. 7 §
7 §
Vid ändring eller flyttning av en byggnad får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte samt med hänsyn till byggnadens förutsättningar och till bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvanskning i detta kapitel. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 får dock göras endast om det med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven. Vidare får avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 alltid göras om ändringen innebär att bostäder på högst 35 kvadratmeter inreds på en vind.
Det som enligt första stycket gäller i fråga om en byggnad ska tillämpas också på andra anläggningar än byggnader.
Första och andra styckena gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § 4. Lag (2014:224) .
Väntetiden på tappvarmvatten får inte vara för lång – man ska snabbt få rätt temperatur och därmed kunna hushålla med tappvatten.
Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap. 8 §
8 §
I fråga om en byggåtgärd som inte kräver bygglov eller anmälan enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 får dock göras endast om det med hänsyn till åtgärdens omfattning och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven.
Första stycket gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § 4. Lag (2011:335) .
Installationer för övrigt vatten ska vara utformade så att mikrobiell tillväxt i vattnet inte främjas.
Tappvattenflöde och väntetid på varmvatten
Boverkets föreskrifter om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall, BFS 2024:8 - 8 kap. 8 §
8 §
Installationer för tappvatten ska vara utformade så att de kan ge ett vattenflöde fram till tappstället som är tillräckligt för byggnadens avsedda användning och som inte påverkar tappvattensystemets funktion negativt.
Rätt tempererat tappvarmvatten ska kunna fås utan besvärande väntetid.
Dimensionera tappvattensystemet efter normflöde
Vattenflödet fram till tappstället ska vara tillräckligt för byggnadens avsedda användning och får inte påverka installationernas funktion. Rätt vattentemperatur ska kunna uppnås utan besvärande väntetid.
Kravet avser vattenflödet fram till tappstället, inte vad som händer efter tappstället. Där för ska hela byggnadens tappvattensystem dimensioneras för att säkerställa ett tillfredsställande flöde fram till tappställen. Detta inkluderar fördelnings- och kopplingsledningar. Dimensioneringen ska baseras på normflöden och inte på de reducerande flöden som snålspolande produkter kan ha.
Det är dock möjligt att använda snålspolande armaturer förutsatt att flödet fram till tappstället är tillräckligt. En användare ska kunna byta ut en snålspolande armatur mot en standardarmatur utan att det påverkar funktionen för andra tappställen i byggnaden.
Spillvatteninstallationers funktion kan påverkas negativt om tappvattenflödet blir för lågt och inte kan transportera bort föroreningar.
Byggsektorn har utarbetat en branschrekommendation om normflöden och väntetid på varmvatten.
Mikrobiell tillväxt i installationer för ”övrigt vatten”
Kravet på installationer för övrigt vatten motiveras av hälsoriskerna som kan uppstå på grund av mikrobiell tillväxt i installationer där aerosoler (vattenångor) kan spridas, exempelvis i duschar.
Boverkets föreskrifter om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall, BFS 2024:8 - 8 kap. 16 §
16 §
Installationer för övrigt vatten ska vara utformade så att mikrobiell tillväxt i vattnet inte främjas.
Märkning av installationer för ”övrigt vatten”
Begreppet övrigt vatten definieras i 1 kap. 5 § och avser exempelvis regnvatten, recirkulerat vatten och sjövatten.
Kravet att märka installationer för övrigt vatten motiveras av hälsoriskerna om de kan förväxlas med tappvatteninstallationer. Installationerna för övrigt vatten ska märkas i sin helhet, inklusive vid tappställen.
Boverkets föreskrifter om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall, BFS 2024:8 - 8 kap. 17 §
17 §
Installationer för övrigt vatten ska vara märkta så att de inte kan förväxlas med installationer för tappvatten.
Boverket (2024).
Hushållning med vatten.
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/hygien-halsa-och-miljo/vatten-avlopp/hushalla/
Hämtad 2024-12-18
Tack för att du hjälper oss bli bättre!
Hjälpte informationen dig?
Bra att informationen hjälpte dig! Berätta gärna vad du tyckte var bra. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.
Beskriv så tydligt som möjligt varför sidan inte hjälpte dig. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.