Startsida / PBL kunskapsbanken – en handbok / Teman / Rivningsavfall / Allmänt om rivningsavfall och avfallshantering / Kontrollplan - rivningsavfall
Allmänt om rivningsavfall och avfallshantering

Kontrollplan - rivningsavfall

Granskad: 1 februari 2023

För arbeten som kräver rivningslov, bygglov eller anmälan ska det normalt finnas en kontrollplan. Kontrollplanen är grunden i plan- och bygglagens tillsyns- och kontrollsystem.

Krav och bedömningar vid rivningsprojekt 

Rivningsarbeten får inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked, och i startbeskedet ska byggnadsnämnden bland annat fastställa kontrollplanen.

Syftet med att i kontrollplanen ta upp rivningsavfall är att förbättra förutsättningarna för att avfallet hanteras på ett miljömässigt godtagbart sätt samt att ta till vara sådant material vid rivningarna som kan återanvändas eller materialåtervinnas.

Byggnadsnämnden får i ett enskilt fall besluta att det inte behövs någon kontrollplan.

18 §
   Byggherren ska senast vid det tekniska samrådet till byggnadsnämnden lämna
   1. ett förslag till en sådan kontrollplan som krävs enligt
6 §, samt
   2. de tekniska handlingar som, utöver ansökningshandlingarna enligt 9 kap. 21 §, krävs för att byggnadsnämnden ska kunna pröva frågan om startbesked.

Om ett certifierat byggprojekteringsföretag som avses i 9 kap.
32 b § har använts för projektering och byggherren önskar att startbesked med stöd av 25 a § ska ges utan att vissa krav ska prövas, ska byggherren senast vid det tekniska samrådet dessutom lämna en uppgift om vilket företag som har använts.

Första stycket 1 gäller inte rivningsåtgärder, om byggnadsnämnden i det enskilda fallet har beslutat att det inte behövs någon kontrollplan. Lag (2022:1084) .

Byggherren ska upprätta ett förslag till kontrollplan där bland annat vissa uppgifter om rivningsavfall ska redovisas men byggnadsnämnden kan begära komplettering av förslaget. Det är byggnadsnämnden som gör bedömningen om det finns förutsättningar för att hantera rivningsavfallet enligt förslaget i kontrollplanen. Förslaget ska behandlas vid det tekniska samrådet som ska hållas hos byggnadsnämnden.

Kontrollplanens innehåll avseende rivningsavfall

En kontrollplan ska ange vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur de ska tas om hand. Vid rivningsåtgärder kan detta till exempel vara begagnade fönster, köksinredningar, dörrar, sanitetsporslin och tegelpannor som byggherren kan ha avsättning för i andra projekt eller som kan demonteras för försäljning i byggnadsvårds- eller återbruksbutik.

Kontrollplanen ska också ange vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand. Det gäller såväl farligt avfall som annat avfall. I kontrollplanen ska det särskilt anges hur man avser att möjliggöra materialåtervinning av hög kvalitet och avlägsnande och säker hantering av farliga ämnen.

Exempel på materialåtervinning kan vara att krossad mursten kan levereras som fyllning i andra bygg- eller vägprojekt på orten eller att kommunens värmeverk köper in spillvirke.

Vad som utgör materialåtervinning av hög kvalitet kan variera över tid med hänsyn till teknisk utveckling och måste avgöras i det enskilda fallet. 

Redovisning  av säker hantering av farliga ämnen kan innebära att byggherren måste identifiera exempelvis stombeklädnader, ytskikt, fästmassor och tekniska installationer som innehåller PVC, asbest, kvicksilver eller andra farliga ämnen. Redovisningen ska också redogöra för hur materialet tas om hand, till exempel att belysningsarmaturer ska skickas till en verksamhetsutövare som förbehandlar elavfall, och vilka fraktioner det farliga avfallet delas upp i (jfr prop. 2019/20:156 s. 53 och 103).

Genomförande av EU-direktiv på avfallsområdet, prop. 2019/20:156 (på Sveriges riksdags webbplats)

För att få fram dessa uppgifter behöver byggherren göra en materialinventering av byggnaden. Om byggherren inte själv har goda kunskaper och erfarenheter inom området bör någon anlitas som har sådan kompetens för att utföra inventeringen. Inventeringen bör genomföras på plats. Detta samt vilka uppgifter som ska lämnas preciseras närmare i det allmänna rådet nedan.

10 kap. 6 § 5Allmänt rådEn materialinventering, som görs för att få uppgifter om vilket farligt avfall som rivningsåtgärder kan ge upphov till, bör genomföras genom en inventering på plats i byggnaden om det inte är uppenbart onödigt. Inventeringen bör utföras av någon som har god kunskap och erfarenhet inom området. Den bör redovisa aktuella förhållanden.I kontrollplanen bör det anges vilket material som vid rivningsåtgärderna kan ge upphov till farligt avfall, bedömd mängd eller omfattning för varje avfallsslag samt var i byggnaden dessa material finns.Som avfallsslag räknas de olika typer av avfall som anges i bilaga 4 till avfallsförordningen (2011:927). I avfallsförordningen anges även vad som utgör farligt avfall.

6 §
   Byggherren ska se till att det finns en plan för kontrollen av en bygg- eller rivningsåtgärd som avses i 3 §
(kontrollplan) med uppgifter om
   1. vilka kontroller som ska göras och vad kontrollerna ska avse,
   2. vem som ska göra kontrollerna,
   3. vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden,
   4. vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när besöken bör ske,
   5. vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas om hand, och
   6. vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand, särskilt hur man avser att möjliggöra
      a) materialåtervinning av hög kvalitet, och
      b) avlägsnande och säker hantering av farliga ämnen. Lag (2020:603) .

Att tänka på

Det är viktigt att inventeringen utförs av någon med god kunskap och erfarenhet inom området. Vad god kunskap och erfarenhet innefattar har inte närmare preciserats utan får bedömas från fall till fall, utifrån t.ex. relevant grundutbildning, praktisk erfarenhet samt speciella kunskaper i miljöinventering.

Som nämnts ovan ska kontrollplanen innehålla uppgifter om hur avfallet ska tas om hand. Vilka uppgifter som ska lämnas preciseras närmare i det allmänna rådet nedan.

10 kap. 6 § 6Allmänt rådI kontrollplanen bör, i relevanta delar, anges följande:
  • -   I vilka avfallsslag farligt avfall kommer att sorteras.
  • -   I vilka avfallsslag annat avfall kommer att sorteras.
  • -   I vilken utsträckning sorteringen kommer att ske genom källsortering på arbetsplatsen respektive genom eftersortering.
  • -   Hur de olika avfallsslagen kommer att hanteras, dvs. om de ska bli föremål för materialåtervinning, energiutvinning eller deponering.
  • -   Om särskilda skyddsåtgärder behöver iakttas vid rivningsåtgärderna med hänsyn till risk för skador på människor, djur eller växter, t.ex. vid hantering av material som innehåller asbest eller PCB.
  • -   Om särskilda skyddsåtgärder behöver vidtas för att avlägsna och oskadliggöra virkesförstörande insekter, annan ohyra eller hussvamp.

6 §
   Byggherren ska se till att det finns en plan för kontrollen av en bygg- eller rivningsåtgärd som avses i 3 §
(kontrollplan) med uppgifter om
   1. vilka kontroller som ska göras och vad kontrollerna ska avse,
   2. vem som ska göra kontrollerna,
   3. vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden,
   4. vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när besöken bör ske,
   5. vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas om hand, och
   6. vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand, särskilt hur man avser att möjliggöra
      a) materialåtervinning av hög kvalitet, och
      b) avlägsnande och säker hantering av farliga ämnen. Lag (2020:603) .

Att tänka på

  • Ange gärna rivningsmetoder i kontrollplanen för att underlätta bedömningen av skyddsåtgärder. Det kan till exempel innebära åtgärder mot dammbildning, till exempel vattenbegjutning.
  • Uppgifterna om farligt avfall och om hantering av farligt avfall och annat avfall kan lämnas i själva kontrollplanen eller som en bilaga till denna.
  • För ytterligare vägledning se även branschriktlinjerna Resurs- och avfallsriktlinjer vid byggande och rivning från Byggföretagen.

Regler om farligt avfall och annat avfall

Sedan ändringarna i plan- och bygglagen år 2020 ska uppgifter lämnas i kontrollplanen om allt slags avfall, inte bara farligt avfall som tidigare. Det är ändå viktigt att känna till vad som betraktas som farligt avfall. I avfallsförordningen finns regler om vad som utgör farligt avfall. Avfallsförordningen innehåller även transportregler för avfall samt regler om hur olika typer av avfall ska hanteras och i vilken utsträckning de ska hållas skilda från varandra, till exempel ska brännbart avfall förvaras skilt från annat avfall, 3 kap. 12 § avfallsförordningen.

12 §
   Brännbart avfall ska sorteras ut och förvaras skilt från annat avfall.

Bestämmelser om förbud mot att deponera utsorterat brännbart avfall och organiskt avfall finns i 8 § förordningen
(2001:512) om deponering av avfall.

/Rubriken träder i kraft I:2024-12-31/

12 a §
    /Träder i kraft I:2024-12-31/
Avfall som utgörs av fiskeredskap ska samlas in separat på ett sätt som främjar återanvändning eller materialåtervinning. Förordning (2021:1008).

12 b §
    /Träder i kraft I:2024-12-31/
Den som har avfall som utgörs av fiskeredskap ska sortera ut avfallet från annat avfall och lämna avfallet till
   1. en mottagningsanordning som avses i 3 kap. 5 § förordningen
(1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg, om avfallet kommer från ett fartyg som använder hamnen,
   2. en producentansvarsorganisation som avses i förordningen
(2021:1001) om producentansvar för fiskeredskap, om fiskeredskapet är avsett att användas i yrkesmässig verksamhet, eller
   3. en kommun, om fiskeredskapet är kommunalt avfall.

Om en elutrustning är inbyggd eller på annat sätt ingår i ett fiskeredskap som har blivit avfall ska elutrustningen avlägsnas innan fiskeredskapet lämnas, om den kan avlägsnas på ett enkelt sätt. Om elutrustningen inte kan avlägsnas på ett enkelt sätt ska fiskeredskapet som har blivit avfall lämnas enligt 5 §. Förordning (2021:1008).

Närmare upplysningar finns även i Naturvårdsverkets vägledning Klassning av farligt avfall.Ta del av vägledningen i "Relaterad information".

I Arbetsmiljöverkets regelverk finns bestämmelser och vägledning som är tillämpliga vid rivning, bland annat vid asbestsanering, och om arbetsmiljöfrågor vid byggnads- och anläggningsarbete. Ta del av mer information på Arbetsmiljöverkets webbplats i "Relaterad information".

När PCB förekommer vid rivning av byggnad gäller särskilda bestämmelser enligt förordningen (2007:19) om PCB m.m. Det finns också särskilda bestämmelser om hantering av gips på deponier. Ta del av informationen på Naturvårdsverkets webbplats i "Relaterad information".

Avfallshantering enligt miljöbalken

Den som innehar ett avfall ska se till att det hanteras på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt.

11 §
   Den som hanterar avfall ska se till att hanteringen inte skadar eller orsakar risk för skada på människors hälsa eller miljön. Särskild hänsyn ska tas till
   1. den risk som hanteringen kan innebära för skada på vatten, luft, mark, växter eller djur,
   2. de olägenheter som hanteringen kan innebära genom buller eller lukt, och
   3. den negativa påverkan som hanteringen kan ha på sådana särskilt skyddade områden som avses i 7 kap., på andra områden av särskild betydelse för miljön eller på landskapet i övrigt.

En bestämmelse om att producenter kan ges skyldighet att hantera avfall finns i 12 §. Bestämmelser om att kommuner har och kan ges skyldighet att hantera avfall finns i 20 och
22 §§. Lag (2019:1263) .

11 a §
   Om inte annat har avtalats eller är föreskrivet i lag eller annan författning, ansvarar den ursprungliga avfallsproducenten för
   1. att avfallet genomgår en fullständig behandling i enlighet med 10 §, och
   2. kostnaderna för att hantera det avfall som har producerats. Lag (2020:601) .

Enligt avfallsförordningen ska den som producerar rivningsavfall åtminstone sortera ut avfall i form av trä, vissa mineral, metall, glas, plast och gips och hålla dem skilda från varandra och från annat avfall.

10 §
   Den som producerar bygg- och rivningsavfall ska, utöver vad som gäller enligt andra bestämmelser i detta kapitel, sortera ut åtminstone följande avfallsslag och förvara dem skilda från varandra och från annat avfall:
   1. trä,
   2. mineral som består av betong, tegel, klinker, keramik eller sten,
   3. metall,
   4. glas,
   5. plast, och
   6. gips.

Enligt Naturvårdsverkets webbaserade vägledning om bygg- och rivningsavfall ska följande gälla vid sortering:

Sortering av rivningsavfallet ska normalt ske på plats. Olika typer av farligt avfall ska alltid sorteras åtskilt från varandra. När det gäller annat avfall kan i undantagsfall central sortering i efterhand accepteras. Vid exempelvis platsbrist bör man prioritera att utsortera fraktioner som är svåra att eftersortera som t.ex. gips. Sortering vid källan minskar nedsmutsning och förorening av restprodukter vilket underlättar återanvändning och återvinning. Den mest grundläggande sorteringen är följande:

  1. farligt avfall (alltid separat hantering)
  2. material som kan återanvändas
  3. material som kan bli nytt material (materialåtervinnas)
  4. material som kan förbrännas med energiutnyttjande (kan energiåtervinnas) – avfall till förbränning
  5. material som inte kan återanvändas eller återvinnas – avfall till deponi

Att olika typer av farligt avfall alltid ska hållas åtskilda från varandra, gör att det farliga avfallet ofta behöver sorteras i flera olika fraktioner. På motsvarande sätt behövs det fler fraktioner även bland övriga avfallsslag för att optimera möjligheterna till återanvändning och återvinning.

Att tänka på

  • När det gäller vilka krav som kan ställas i kontrollplanen måste en avvägning ske mellan det allmännas intresse av en så god hantering av rivningsmaterialet som möjligt och kostnaden för byggherren. I första hand ska avfallshierarkin följas men avsteg kan vara motiverade utifrån dels det alternativ som ger bäst resultat för miljön och människors hälsa i sin helhet och dels skälighetsprincipen. För icke farligt avfall kan ett från resurshushållningssynpunkt bättre omhändertagande av rivningsmaterial dock medföra ökade kostnader för byggherren, även om det sorterade materialet har ett visst ekonomiskt värde. Denna kostnad måste vägas mot den önskade effekten. Det är med dessa utgångspunkter och med beaktande av det enskilda projektets art och omfattning som byggnadsnämnden har att ta ställning till kontrollplanens innehåll. Detta medför inte någon skillnad i fråga om kravet på en godtagbar hantering av farligt avfall. Ansvaret för detta har byggherren, oavsett kostnaden.
  • Återanvändning, materialåtervinning och annan återvinning (exklusive energiåtervinning) av icke farligt bygg- och rivningsavfall ska enligt EU:s avfallsdirektiv öka till minst 70 viktprocent före år 2020. I Sverige ligger återvinningen på cirka 50 procent.
  • Även om plan- och bygglagens kontrollsystem inte behandlar avfallsförebyggande åtgärder samt återanvändning av material är detta angelägna frågor som bör beaktas vid rivningsåtgärder. Mer information om detta finns hos Naturvårdsverket.
Boverket (2023). Kontrollplan - rivningsavfall. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/teman/rivningsavfall/allmant-om-rivningsavfall-och-avfallshantering/kontrollplan/ Hämtad 2024-11-21