Vad ska en kontrollplan innehålla vid rivningsåtgärder?

För ärenden som kräver anmälan eller lov måste du som byggherre i normalfallet lämna en kontrollplan där du redogör för bland annat förväntad uppkomst av avfall samt hanteringen av avfallet. Det kan vara en god idé att kontakta en miljöinspektör i kommunen för information om lämplig avfallshantering.

Farligt avfall

Det farliga avfallet måste sorteras ut vid källan och får i regel inte blandas med annat farligt avfall eller övriga avfallsfraktioner. För att kunna veta var det farliga avfallet finns i byggnaden behöver en materialinventering göras. Den bör göras på platsen och bör redovisa aktuella förhållanden. Om du inte själv har god kunskap och erfarenhet av sådana inventeringar bör du anlita någon som har sådan kompetens.

Du hittar mer information i Naturvårdsverkets vägledning om bygg- och rivningsavfall  utifrån miljöbalkens krav. Ytterligare vägledning kan du få från branschriktlinjerna Resurs- och avfallsriktlinjer vid byggande och rivning från Byggföretagen. Ta del av länkar i "Relaterad information".

Det kan också finnas viktig information i den kommunala avfallsplanen som tas fram av renhållningsansvariga i kommunen.

Kontrollansvarig

Du måste som regel ha en kontrollansvarig som kontrollerar de arbeten som utförs. Endast den som är certifierad av ett certifieringsorgan får vara kontrollansvarig.

Den kontrollansvarige ska biträda byggherren med att identifiera avfall och återanvändbara byggprodukter som rivningsåtgärderna kan ge upphov till. Det är upp till den kontrollansvarige att bedöma på vilket sätt han eller hon ska biträda. Det kan vara genom granskning av dokument eller genom att den kontrollansvarige följer med på materialinventeringen på plats i byggnaden.

När rivningsåtgärderna har påbörjats ska den kontrollansvarige kontrollera att kontrollplanen och gällande bestämmelser följs. Om avvikelser från kontrollplanen förekommer ska den kontrollansvarige informera dig och vid behov även meddela byggnadsnämnden.

Uppgifter i kontrollplanen

I kontrollplanen ska du bland annat ange följande:

• vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas om hand
• vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand, särskilt hur man avser att möjliggöra

  a)       materialåtervinning av hög kvalitet och
  b)       avlägsnande och säker hantering av farliga ämnen.

Byggprodukter som kan återanvändas kan vid rivningsåtgärder till exempel vara begagnade fönster, köksinredningar, dörrar, sanitetsporslin och tegelpannor som du kan ha användning för i andra projekt eller som kan demonteras för försäljning i byggnadsvårds- eller återbruksbutik.

Exempel på materialåtervinning kan vara att krossad mursten kan levereras som fyllning i andra bygg- eller vägprojekt på orten eller att kommunens värmeverk köper in spillvirke.

Vad som utgör materialåtervinning av hög kvalitet kan variera över tid med hänsyn till teknisk utveckling och måste avgöras i det enskilda fallet (prop. 2019/20:156 s. 53 och 103).

Genomförande av EU-direktiv på avfallsområdet, prop. 2019/20:156 (på Sveriges riksdags webbplats)

I kontrollplanen bör, i relevanta delar, anges även följande:

• vilket material som kan ge upphov till farligt avfall vid rivningsåtgärden
• var i byggnaden dessa material finns
• bedömd mängd eller omfattning av olika slags farligt avfall som kan uppkomma
• i vilka avfallsslag farligt avfall kommer att sorteras
• i vilka avfallsslag annat avfall kommer att sorteras
• i vilken utsträckning sorteringen kommer att ske genom källsortering på arbetsplatsen respektive genom eftersortering
• hur de olika avfallsslagen kommer att hanteras, det vill säga om de ska bli föremål för materialåtervinning, energiutvinning eller deponering
• om särskilda skyddsåtgärder behöver iakttas vid rivningsåtgärderna med hänsyn till risk för skador på människor, djur eller växter, till exempel vid hantering av material som innehåller asbest eller PCB
• om särskilda skyddsåtgärder behöver vidtas för att avlägsna och oskadliggöra virkesförstörande insekter, annan ohyra eller hussvamp.

Regler om farligt avfall och annat avfall

Sedan ändringarna i plan- och bygglagen år 2020 ska uppgifter lämnas i kontrollplanen om all slags avfall, inte bara farligt avfall som tidigare. Det är ändå viktigt att känna till vad som betraktas som farligt avfall. I avfallsförordningen finns regler om vad som utgör farligt avfall. Närmare upplysningar finns även i Naturvårdsverkets vägledning Klassning av farligt avfall. Ta del av länk i "Relaterad information".

 Avfallsförordningen innehåller även transportregler för avfall samt regler om hur olika typer av avfall ska hanteras och i vilken utsträckning de ska hållas skilda från varandra, till exempel ska brännbart avfall förvaras skilt från annat avfall, 3 kap. 12 § avfallsförordningen.

I Arbetsmiljöverkets regelverk finns bestämmelser och vägledning som är tillämpliga vid rivning, bland annat vid asbestsanering, och om arbetsmiljöfrågor vid byggnads- och anläggningsarbete.

När PCB förekommer vid rivning av byggnad gäller särskilda bestämmelser enligt förordningen (2007:19) om PCB m.m. Det finns också särskilda bestämmelser om hantering av gips på deponier. Mer information finns i Naturvårdsverkets vägledning om bygg och rivningsavfall på Naturvårdsverkets webbplats, se länk i "Relaterad information".

Avfallshantering enligt miljöbalken

Den som innehar ett avfall ska se till att det hanteras på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt.

Enligt avfallsförordningen ska den som producerar rivningsavfall åtminstone sortera ut avfall i form av trä, vissa mineral, metall, glas, plast och gips och hålla dem skilda från varandra och från annat avfall.

Enligt Naturvårdsverkets webbaserade vägledning om bygg- och rivningsavfall ska följande gälla vid sortering:

Sortering av rivningsavfallet ska normalt ske på plats. Olika typer av farligt avfall ska alltid sorteras åtskilt från varandra. När det gäller annat avfall kan i undantagsfall central sortering i efterhand accepteras. Vid exempelvis platsbrist bör man prioritera att utsortera fraktioner som är svåra att eftersortera som t.ex. gips. Sortering vid källan minskar nedsmutsning och förorening av restprodukter vilket underlättar återanvändning och återvinning. Den mest grundläggande sorteringen är följande:

1.  farligt avfall (alltid separat hantering)
2.  material som kan återanvändas
3.  material som kan bli nytt material (materialåtervinnas)
4.  material som kan förbrännas med energiutnyttjande (kan energiåtervinnas) – avfall till förbränning
5.  material som inte kan återanvändas eller återvinnas – avfall till deponi.

Att olika typer av farligt avfall alltid ska hållas åtskilda från varandra, gör att det farliga avfallet ofta behöver sorteras i flera olika fraktioner. På motsvarande sätt behövs det fler fraktioner även bland övriga avfallsslag för att optimera möjligheterna till återanvändning och återvinning.