Krav på laddningsmöjlighet för elbilar för vissa byggnader med fler än 20 parkeringsplatser
Efter den 1 januari 2025 blir det krav på att det ska finnas minst en laddningspunkt för elfordon för vissa befintliga byggnader. Det gäller för uppvärmda byggnader som inte är bostadshus och som har fler än 20 parkeringsplatser i byggnaden eller på dess tomt. Här kan du läsa mer om vad som gäller enligt plan- och byggförordningen och bakgrunden till kraven.
Sedan 2021 har det funnits krav på laddinfrastruktur vid uppförande av nya byggnader och vid ombyggnad. Från och med 1 januari 2025 gäller även retroaktiva krav för vissa befintliga byggnader med totalt fler än 20 parkeringsplatser i byggnaden eller på dess tomt. Det retroaktiva kravet på befintliga byggnader beslutades av EU redan 2019 men börjar gälla först från 2025 för att ge fastighetsägare och andra berörda tid för omställningen.
Kravet innebär att uppvärmda byggnader som inte är bostadshus och som har fler än 20 parkeringsplatser måste ha minst en laddningspunkt för elfordon. Det ställs inga retroaktiva krav för bostadshus, ouppvärmda byggnader eller för byggnader för totalförsvaret.
I ett PM föreslår regeringen att vissa ideella organisationer ska undantas från det retroaktiva kravet. PM:et med förslag på ändring i plan- och byggförordningen (PBF) är för närvarande ute på remiss.
Lagändringen ska främja den gröna omställningen
Reglerna utgår från EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda och är en del av arbetet för att minska utsläppet av växthusgaser i EU. Boverket hade 2019 i uppdrag att utreda och föreslå hur EU:s krav på laddinfrastruktur ska införas i Sverige. Sedan har riksdagen och regeringen tagit beslut om hur kraven för Sverige ska se ut i plan- och bygglagen, PBL, och plan- och byggförordningen, PBF.
Här finns stöd och råd om hur reglerna ska användas
För att förenkla och förklara hur reglerna ska användas har Boverket informerat, gett ut föreskrifter och allmänna råd om till exempel vilken typ av ladduttag som behövs för att uppfylla kraven. Detta stöd hittar du på vår webbplats.
Regler för laddning av elfordon - PBL kunskapsbanken
Frågor och svar om reglerna
Vi har även samlat vanliga frågor och svar som kan ge ett extra stöd till hur reglerna ska användas.
Kraven gäller för uppvärmda byggnader som inte är bostadshus och som har fler än 20 parkeringsplatser i byggnaden eller på dess tomt. Det ställs däremot inga retroaktiva krav för bostadshus, ouppvärmda byggnader eller för byggnader för totalförsvaret.
En komplett beskrivning av de olika reglerna finns på Boverkets webbplats. Där kan du läsa mer om vad som gäller för till exempel samfälligheter och radgarage. Där finns också stöd för hur reglerna ska användas.
Kraven gäller för uppvärmda byggnader som inte är bostadshus och som har fler än 20 parkeringsplatser i byggnaden eller på dess tomt. Det ställs däremot inga retroaktiva krav för bostadshus, ouppvärmda byggnader eller för byggnader för totalförsvaret.
En komplett beskrivning av de olika reglerna finns på Boverkets webbplats. Där kan du läsa mer om vad som gäller för till exempel samfälligheter och radgarage.
På Boverkets webbplats kan du läsa mer vilka som berörs av lagkraven. Du kan också alltid kontakta din kommun om du vill veta som gäller för din byggnad.
I Boverkets föreskrifter klargörs att bostadshus avser byggnader där mer än halva bruttoarean är avsedd för bostäder, enligt reglerna om laddinfrastruktur.
Med bostad avses då även biytor som lägenhetsförråd, tvättstugor och liknande i byggnaden som kan kopplas till bostadsändamålet. Även ett parkeringsgarage i byggnaden kan anses ingå i bostaden om garaget enbart är avsett för de boende.
Om det i stället är så att mer än halva bruttoarean är avsedd för lokaler omfattas byggnaden alltså av de retroaktiva kraven eftersom den då kan ses som en lokal.
Det krävs varken bygglov eller anmälan för att enbart installera laddningspunkter. Däremot kan andra åtgärder, så som eventuellt tak över laddningspunkten, kräva bygglov.
Kontakta byggnadsnämnden i din kommun för att få veta vad som gäller för din byggnad.
Nej, du behöver inte ha en laddningspunkt per 20 platser. Det räcker med en laddningspunkt oavsett hur många platser utöver 20 som finns i byggnaden eller på dess tomt.
Ja, om parkeringsplatserna är uppdelade på flera delar ska alla platserna på tomten och inuti byggnaden räknas samman. Kraven gäller utifrån hur många parkeringsplatser byggnaden har.
Nej, det måste den inte. Kravet på laddinfrastruktur gäller för byggnaden och syftar till att skapa möjligheter till laddning för dem som nyttjar byggnaden. Bakgrunden till reglerna är främst att det ska finnas förutsättningar för laddning av elfordon vid bostäder och arbetsplatser. Det finns inget krav på att de laddningspunkter som ska anordnas ska vara tillgängliga för allmänheten.
Det finns heller inget krav på att de laddningspunkter som anordnas ska kunna nyttjas av alla användare i byggnaden. En parkeringsplats med krav på en laddningspunkt kan hyras ut till en enskild person eller företag på samma sätt som vilken annan parkeringsplats som helst.
Nej, det finns inga sådana krav. Plan - och byggförordningen och Boverkets föreskrifter ställer minimikrav på byggnaden utifrån EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda. Det innebär att reglerna främst preciserar när det krävs laddinfrastruktur och hur den ska utformas för att vara tillgänglig och säker att använda.
Om byggherren sedan väljer att ha ett debiteringssystem för varje enskild laddning, en schablonavgift per parkeringsplats eller erbjuda gratis laddning är upp till denne att avgöra. Detsamma gäller vilken effekt som ska tillhandahållas. Det är upp till marknaden att reglera vad som är lämplig effekt utifrån avsedd användning och hur man bäst utnyttjar elnätet på aktuell plats.
Nej, att installera enbart vanliga jordade uttag (schuko) uppfyller inte kraven på en laddningspunkt. Typ 2/Combo 2 är de anslutningsdon som ska användas i det fall det ställs krav på laddningspunkter. Det innebär exempelvis att parkeringsplatser som i dag är försedda med uttag för motorvärmaruttag inte uppfyller de retroaktiva kraven utan måste kompletteras med minst ett typ 2-/Combo 2-uttag före 2025. Typ 2/Combo 2 är den vanliga typen av laddningsutrustning som normalt används för växelström respektive likström.
Kommunerna är ansvariga för tillsynen av plan- och bygglagen. För att undvika att bryta mot reglerna när lagen träder i kraft behöver du som fastighetsägare påbörja åtgärder i god tid före den 1 januari 2025. Myndighetstillsyn eller krav på att utföra arbeten kan dock inte göras före detta datum.
Regeringen har föreslagit att ideella organisationer ska undantas från det retroaktiva kravet på en laddningsplats som börjar gälla 1 januari 2025. I ett PM föreslår de en ändring i plan- och byggförordningen (PBF). PM:et är ute på remiss och en ändring i förordningen kan som tidigast beslutas i november.
Det föreslagna undantaget gäller ideella organisationer som uppfyller kriterierna för små eller medelstora företag i EU-kommissionens rekommendation 2003/361/EG. Som små och medelstora företag räknas organisationer som sysselsätter färre än 250 personer och vars årsomsättning inte överstiger 50 miljoner euro eller vars balansomslutning inte överstiger 43 miljoner euro per år. Undantaget kommer därmed gälla för de flesta ideella organisationer. Enligt regeringens PM avses med ideella organisationer även trossamfund som uppfyller kriterierna för små och medelstora företag.
PM: Ett undantag från krav på laddningspunkter för ideella organisationer (på regeringens webbplats)
Nytt energiprestandadirektiv kommer innebära fler lagändringar i framtiden
Hela EU arbetar för att minska utsläppen av växthusgas och bli mer klimatneutralt. En del i det målet är att direktivet för byggnaders energiprestanda, EPBD, har omarbetats. Direktivet ställer bland annat krav på renovering av befintliga byggnader, utökat innehåll i energideklarationer, renoveringspass, solenergiinstallationer, laddinfrastruktur och cykelparkeringar.
Boverket har fått fyra uppdrag av regeringen för att förbereda hur direktivet kan bli en del av svensk lagstiftning senast den 29 maj 2026. Vi befinner oss mycket tidigt i processen med att implementera direktivet och kan därför inte i nuläget säga hur det kommer att införas i svensk lagstiftning.
Så arbetar Boverket med EU-direktivet för byggnaders energiprestanda
Hjälpte informationen dig?
Bra att informationen hjälpte dig! Berätta gärna vad du tyckte var bra. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.
Beskriv så tydligt som möjligt varför sidan inte hjälpte dig. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.